Främmande eller gäster?

Satt och lyssnade på radion en morgon i bilen. Man började då prata om det heter att ha främmande eller att ha gäster.

Först tänkte jag inte så mycket på det men visst är det lite konstigt att man ibland säger att man skall ha främmande när gäster skall komma?

Främmande – som är obekant eller okänd; som inte hör hemma skulle man kunna översätta det med. Visst, ordet används med all rätt då det kommer vänner på besök. Men visst skulle det vara trevligare om man sa gäster? Inte bjuder vi så ofta hem någon som obekant och inte hör hemma hos oss. Oftast bjuder vi väl hem någon som vi känner och som på något sätt hör hemma i vår bekantskapskrets? Eller någon som är bekant på lite mer avstånd men som vi vill skall höra till vår gemenskap?

Inte förrän i går morse har jag reflekterat något djupare på det. Jag vill ha gäster och inte främmande. Jag vill inte att mina gäster skall känna sig främmande för ett besök hos oss.

Att ha en gäst uppfattar jag som att det är en person som är välkommen att dela mitt hem, det vi sätter fram på bordet och vår gemenskap. Den blir som en av oss som bor i huset. I ljuset av det låt främmande så kallt.

När jag började på Erikshjälpen fick jag lära mig att vi tänker oss att vi får gäster i butiken. Inte kunder. Lite annorlunda tanke kanske men inte så dumt. Det leder till ett annat förhållningssätt. En gäst gör man gärna något extra för.

I gamla tider i andra delar av vår värld var en gäst något mycket viktigt. När gästen gick in under sitt tak var det en person man skulle beskydda. Ta väl hand om. Göra allt för att den hade det bekvämt och bra. Det gör man inte heller för främmande människor.

Hos vissa människor blir man mer än både främmande och gäster. När jag var unga hade jag ett sådant hem. Där kunde jag känna mig som en av familjen. Hänga slipsen på tavlan. Sätta på kaffe om så behövdes. Tror inte ens att jag behövde ringa på dörren. En sådan gemenskap blir mycket mer än att vara en gäst. Det finns människor som behöver en sådan gemenskap. Kanske ditt hem kan bli ett sådant hem. Tack Mats o Maggan för att ni fanns där och då för mig. Det betydde mer än ni kan ana.

Det går nog


20140508-201820.jpg

 

Under perioder spelar jag ganska mycket Wordfeud. För dig som inte spelat det så är det alfapet, fast på nätet. Ganska kul spel. Man försöker lägga massa ord. Helst långa. Så kan man få olika mycket poäng.

Många gånger lär man sig nya ord som man inte visste fanns.

För en tid sedan hade jag en vän som jag spelade mot. När vi spelade hände det ganska ofta att han la ord som jag tidigare inte trodde var möjligt. Jag hade bokstäverna men la det inte. Det var ju lite trist. Så fick han ut ord som var bra och så vann han över mig.

Skillnaden mellan honom och mig var inställningen. Jag tänkte allt för ofta ”det går nog inte”. Så la jag inte ordet. Men han tänkte ”det går nog” och la ordet och det gick hem. Han kunde försöka massa olika kombinationer av bokstäver och till slut funkade det. (Jag har testat det. Det funkar. Jag har lagt ord som jag inte vetat om att det finns. Så har jag fått ord med mycket poäng)

Det lärde mig en sak som jag försökt att bära med mig sen dess. Att ha ett förhållande till saker och ting att ”det går nog”. Det är så lätt att vi tänker negativt. Att vi fastnar i omöjlighetstänket mer än möjlighetstänket.

Tänk vad mycket vi missar när vi tänker att ”det går nog inte”. Så prövar vi inte och sitter där med ett mindre lyckat resultat. Vi behöver modet att våga och släppa fram möjlighetstänket.

Du, det går nog!

 

 

 

 

Det där med banken…..

Fenomenet Bank är ganska intressant.

Förr gick vi in på kontoret och gjorde våra transaktioner. Eller så skrev vi på en talong och skickade iväg den. Vi radade upp våra räkningar på ett papper så sände vi den till bankgirot och så ordnade dom så att pengarna kom rätt. Det fanns en fysisk person som gjorde det åt mig.

Bankerna tar rätt mycket betalt för sina tjänster. Kortet vi använder som gör att det blir mindre kontanter i omlopp borde vara avgiftsfria tex.

Idag kan jag från min mobil skicka över pengar mellan egna konton, skicka pengar till någon annans konto och betala mina räkningar utan att banken lyfter ett finger. Vi gör jobbet åt dom och det tar dom en avgift för.
Vilket annat företag kan låta kunden göra jobbet och samtidigt ta betalt för det? Vi behöver inte ens skicka över ett papper med betalorder som är underskriven av oss personligen. Det räcker med att vi använder tex bankid.

Sen använder banken våra pengar till en väldigt dålig ränta och skapar nya pengar genom att låna ut dom till dyrare ränta. Eller placerar dom i värdepapper så att dom ger tillväxt. Mina pengar som jag själv hanterar till en avgift som dom tar ut. Det är inte lite pengar banken tjänar på mina pengar.

Om sen banken gör bort sig går staten in och räddar…… Fint.

När man sen kommer till en bank som inte hanterar kontanter blir det än mer intressant. Vad är en bank utan pengar? Det är ju som när jag kom till pizzabagaren i byn och han hade ingen deg att göra pizza av….. Ja, du läste rätt….. Hur går det ihop?

Men man får ju faktiskt erkänna att själva affärsidén är ju genial. Synd att man inte kom på den först.
Man får ju också erkänna att det är smidigt. När min son behövde pengar hade han pengarna på sitt konto innan man knappt hann blinka.
Visst, jag behöver sällan kontanter, bara plastkortet.

Men det svider lite att bankens ägare kammar hem miljardutdelningar i kronor räknade och det är jag som gör jobbet åt dom till en avgift som jag betalar. Men vad är alternativet? Att ha pengarna i madrassen? Inget alternativ för mig.

Det skulle bara vara så fint om min bank någon gång kom och sa: Du har varit trogen oss under så många år så vi ger dig en extra slant för att tacka dig.

Lill-Lördag

När jag gick vårdskolan så bodde jag på elevhem i Örebro. Då lärde jag mig för första gången vad Lill-lördag var. Jag bodde i ett rum nära utgången. Sent på kvällen, ja snarare mitt i natten, så kom man hem och väckte halva huset. Nä, det var nog bara jag som vaknade. Men det var lite tufft att somna om och sen jobba kl 7 på morgonen. Dom som var ute hade ju start kl 9 så det var ju lättare för dom.

Hur som helst. Lill-lördag tänkte jag bara var något som man hittat på i folkmun. Men jag läste lite om det i Wikipedia:  Lillördag är en svensk benämning för den vardag som anses vare lite festligare och då man till exempel äter godis/snacks, en finare middag eller går på restaurangdans eller bio. Ordet kommer ifrån piglördag, vilken inföll på onsdagar, det var då pigan enligt traditionen hade ledigt eftersom hon inte fick vara ledig på den riktiga lördagen. Den vanligaste dagen för lillördagen att infalla på är onsdagen men även tisdagen och torsdagen förekommer.  I Finland ses onsdagen som början på veckoslutet och ger på så sätt en anledning till fest.

Så vad kommer du att göra denna Lill-lördag?? Blir det något festligare?

Visst är det så att vi ibland behöver göra det lite festligare? Visst är det så. Inte behöver det vara att gå på en dyr fin restaurang. Det kan bara vara att göra det ”lite mer” av det som redan är.

Du kanske undrar vad jag skall göra denna lill-lördag? Jag skall jobba över och träffa sommarens feriearbetare i vår butik. Det är festligt det också. Att få möta ungdomar som är hungriga på att jobba. Kanske sitt första sommarjobb någonsin. Vilket innebär att vi blir deras första arbetsplats, första steget in i jobbkarriären.

PS Om Lill-Lördag är lika med Tacos hade vi det redan i måndags. Det är väl upptakten till helgen, eller hur? 😉  DS

Retro-tisdag ”Bakom kulisserna” eller ”Endast personal”

Idag vill jag ta dig lite bakom kulisserna. Bakom dörrarna som det står ”Endast Personal” på. Dörren som jag har förstått nästan är mer intressant än det vi har i buitikerna.

I vår butik, Erikshjälpen i Örebro, har vi ca 600 kvadratmeter beredning och lager. Med betoning på beredning. Några stora lager har vi inte. Här tar vi emot alla varor. Vi gör dom i säljbart skick. Betänk att vi säljer ca 2000 varor en vanlig dag. Dessa varor skall tas emot, göras rena, placeras ut. Vi behöver alltså några timmar på oss mellan varje butiksdag.

När vi har studiebesök kommer nästan alltid kommentaren ”inte kunde jag tror att det var så mycket jobb bakom allt detta”.
Det är här vi hittar alla unika intressanta föremål. Där inser vi att vi fått in något extra värdefullt. Det är här vi samtalar om en relevant prisbild.

Endel tycker nog att allt ska vara billigt. Det finns dock en annan sida. Vi har gåvogivare som vill att vi skall förstå värdet i deras gåva. Annars lämnar dom inte till oss. Så vi har ett ansvar att förvalta gåvan på ett rättvist sätt. Det finns ju en orsak varför många lämnar sin sak till oss. Man vill att pengarna skall gå till vårt ändamål. Därför berättar många vad nypriset var för oss.

Men åter till den magiska dörren.
Ibland tror jag att kunden tror att vi håller borta saker på pin tji. Man tror att det alltid finns något bättre än det vi nu har i butiken. Bakom dörren finns sådant som inte är klart så det vill vi inte visa upp. Där samlar vi på oss inför nästa gång så att det finns något då. Sanningen är ju den att det kommer in saker hela tiden som skall förberedas. Den processen måste ha sin gång.
Bakom denna dörr finns en beredningsyta för varje del, varugrupp, i butiken. Där varje grupp har ett bord och hyllor. Där finns ett mellanlagret där man sorterar ut varor till varje grupp. Där kommer vår lastbil in med alla varor.

Denna dörr är ett vittnesbörd om att nästa gång finns det mer att upptäcka.

Bakom denna dörr finns det människor som arbetar för att du skall få göra nya fynd.
Denna dörr berättar för dig att där bakom finns många människor som brinner för att hjälpa barn ute världen eller i Örebro. Man brinner för att se missbrukaren lämna sitt missbruk.

Dörren med den tråkiga texten ”Endast personal” säger dig något positivt. Den är egentligen inte ett förbud utan påminner dig om att ”det kommer mera” en annan dag. Att det finns människor som bryr sig om. Som satsar sin fritid för att förändra världen med sin insats.

Låt denna dörr vara gränsen för ditt besök. Den berättar om att nästa gång kommer du att göra nya fantastiska upplevelser i vår butik.

Visst är det bra?

PS Om du vill uppmuntra alla våra volontärer och personal runt omkring i vårt land så kan du just nu ”Runda upp”. Kolla in #inte till salu. Varför inte också säga ett uppmuntrande ord till vår personal nästa gång du handlar. I mina ögon är dom hjältar. Hoppas att du tycker det också? DS

”Krigade för Klas”

20140505-081527.jpg

Sitter och läser morgonens tidningar……..
Jag fastnar i en artikel om Elfsborg. Ja, fotbollslaget från Borås vet du.
Deras ena tränare heter Klas Ingesson. Han har klarat kampen mot cancer men lider av benskörhet. Han skulle kunna, med all rätt, säga att han gjort sitt. Nu får andra ta vid. Han skulle kunna säga att han inte är förmögen att att arbeta och träna ett topplag i fotboll. Han skulle kunna ha många ursäkter att dra sig tillbaka. Men inte Klas. Han tränar laget tillsammans med sin kollega. Med rullator eller i rullstol. Andra skulle kunna säga att det passar inte. Det kommer aldrig att fungera. Men det gör inte Elfsborg. Inte Klas. Inte fotbollslagets styrelse.

I paus vid den senaste matchen trillar han ur sin rullstol och bryter benet. Det blir kaos i pausvilan som skall vara uppladdningen inför den andra halvleken. Efter matchen vill ju journalisterna vet mer om händelsen och hur det påverkade laget negativt. För visst, det måste väl ställt till det, eller? Stört uppladdningen? Men inte.
Klas kollega kallar snabbt in en ersättare. Fokuserar på matchen och vet att Klas får den hjälp han behöver. (Aftonbladet skrev om honom vid premiären då han också fick föras till sjukhuset. Redan då skulle man kunna tänka sig att han skulle valt att ge upp.)

Det är nu jag tycker det blir så starkt. Spelare intervjuas efter matchen. Så här skriver Expressen:
”Krigade för Klas”
Flera spelare som GT.se pratade med efter matchen skickar sina hälsningar till Klas Ingesson.
– Det var tråkigt det som hände, men vi sa att vi bara skulle kriga på för honom. Det är klart att man orolig, vem är inte det, men på något sätt tycker jag inte att det gick ut över matchen.
Målvakten Kevin Stuhr Ellegaard höll nollan och även han hyllar och stöttar Ingesson.
– Vi sa att vi skulle jobba stenhårt och göra en bra andra halvlek för Klas.
– Vi spelar alltid för Klas, det gör vi varje dag. Det är väldigt skönt att ha en sådan tränare. Han är en sann krigare. När man ser honom kan man inte klaga på något egentligen. Att stå här och gnälla över att vi fick en man utvisad, det är ju ingenting. Det är bara att titta ut på linjen för att hitta motivation. Där har vi en tränare som är jätteengagerad, säger Ellegaard.

Tänkte du på vad du just läste?
– Vi spelar alltid för Klas, det gör vi varje dag. Det är väldigt skönt att ha en sådan tränare. Han är en sann krigare. När man ser honom kan man inte klaga på något egentligen. Att stå här och gnälla över att vi fick en man utvisad, det är ju ingenting. Det är bara att titta ut på linjen för att hitta motivation. Där har vi en tränare som är jätteengagerad, säger Ellegaard

Det är att ha rätt perspektiv. Det är mycket som förändras när perspektivet blir ändrat. Det är många saker som får mindre betydelse i jämförelse med annat. Mycket blir fjuttigt. Deras motivation stärktes genom att se på Klas.

Vi behöver låta våra ögon falla på rätt saker för att inte grotta ner oss i vår egen brist och orättvisor. Vi behöver hitta föredömen, människor som kan lyfta vår egen blick och ge oss ny kraft och inspiration. Dom finns där. Titta bara efter. Hittar du ingen annan kan du ju alltid snegla lite på Klas Ingesson och Kriga lite för honom. Det är bara att titta ut på linjen för att hitta motivation. Där har vi en tränare som är jätteengagerad

Söndagstankar – skall ge kraft till din inre människa

20140427-120502.jpg

Texten är hämtad från Ef 3:14-21 i Folkbibeln.

Kanske har du mött samma frustration som jag. Precis som det står i Romans 7:15,19 (SFB) Ty jag kan inte fatta att jag handlar som jag gör. Det jag vill, det gör jag inte, men det jag hatar, det gör jag. Ja, det goda som jag vill gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag.

Hur gärna vi än vill så går det fel ibland. Intentionen, viljan, längtan och hågen är att göra det som är gott och bygger upp mig själv. Det är lätt i misslyckandet att ge upp. Det liksom inte är någon ide.

Texten jag delar denna söndag är Paulus bön för den troende. Den kan bli vår egen bön också. Att i ödmjukhet böja mig ner inför Jesus. Jag är väl medveten om min brist och mitt behov. Att han skall ge min inre människa styrka och kraft. Kraft till rätt beslut och rätt handlingar. Att Jesus skall bo våra liv så vi blir genomsyrade av Hans kärlek. Väl förankrad i Hans kärlek.

Det skall hända något då. Vi skall börja förstå hur stor Jesus är. Vilken stor kärlek Han har till dig och mig. T.o.m. bli helt uppfylld av hans fullhet. Vi kommer att inse att att Han kan göra långt mycket mer än vi i vår vildaste fantasi kan tro att Han kan göra.

Genom att Han bor i oss bor också Hans verksamma kraft i oss. Som verkar dagligen i oss.

Svaret på denna bön är att vi får kraft att göra det goda och som bygger upp oss. Det blir en inneboende kraft. I söndags lyssnade jag till Holger Strandgren på Tv-gudstjänsten. Han sa bl.a. Vi kan föda vår tro och svälta ut våra tvivel Man skulle kunna översätta det till att vi kan ge näring åt det goda i våra liv och svälta ut det som river ner. Det vill Jesu verksamma kraft i oss hjälp till att göra. Den kraften inte långt borta. Den finns inom dig när du säger ditt Ja till Jesus.

Liksom Paulus bad denna bön ber jag idag denna bön för dig. Kanske skulle du vilja säga dit Amen till den bönen. ”Amen – låt så ske med mig”

Arga snickaren

20140502-190305.jpg

Arga doktorn. Arga snickaren. Arga kocken. Vet inte om du funderat så mycket på dom tv-programmen. Jag har sett några enstaka scener ur dom och alltid har det fått mig att byta kanal.

Det finns något i dessa program jag inte tycker om. Det finns en känsla av att allt går ut på att göra ner någon. Visst, kanske det finns en poäng i att göra kockar bättre, få hemmafixare att slutföra sina byggen hemma osv. Visst, den som ger sig in i leken får leken tåla…… Jo förvisso.

Har aldrig förstått att man blir bättre av att säga hur dålig någon är. Heller locka fram det. Men det ger väl ingen bra TV.

Hur kan det vara möjligt att det kan gå hem att göra TV på det sättet? Vad är det som lockar TV-tittaren att följa det kväll efter kväll?

Tyvärr är det så dåligt att jag inte ens har orkar att skriva till berörda kanaler. Enligt mitt tycke i alla fall.

Idol är ju också ett mästerverk i att göra ner. Hela processen är ju ett ändå stort ”suck”. Den sökande får möta en första jury som plockar ut massa folk. Även dom som uppenbarligen inte kan sjunga. Sen skall dom möta en jury i tv som gör ner folk efter fotknölarna……. Varför låter man dom som uppenbarligen inte platsar i programmet komma så långt? Bara för att man skall kunna göra ”bra TV och göra ner dom”.

Nej, om jag fick önska skulle jag hellre ha Snälla doktorn. Snälla snickaren. Snälla kocken. Då kunde jag lära mig något från programmet. Om man släppte fram dom riktigt duktiga i Idol, vilket enormt starkt startfält det skulle bli.

En sak till……
När man låter ”Körslaget” och ”let’s dance” ha folket, tittaren, som röstar, blir det ju därefter. Får man massa kompisröster så är det ju inte kvalitet som går i första rummet. Så Tony Erving får sucka så mycket han vill. Det blir vad man gör det till. Det blir inte alltid den bästa kören som vinner utan den ort som får flest att ringa. Hur köpta rösterna än är. Till sist är det väl troligen pengarna som styr. Det kostar ju att rösta. Kanalernas ägare vill ha in mycket pengar. Punkt.

Nej, bort med ”göra ner-tv” och mer av lyfta, uppmuntra och glädje.

Men vem är jag att tycka till om detta?

Att visa vägen……

20140501-124846.jpg,

Vi har just firat Valborg. En kväll där vi firar in våren. Brasa, fyrverkeri, god gemenskap är inte så ovanligt då.

Något som inte heller är så ovanligt är att många tar sin första fylla. Det händer så mycket tråkigt mitt i denna glädjehögtid.

När jag reflekterar omkring det är det ganska många saker som kan gå snett i ungdomen. Man gör val som är mindre bra. Vem bär ansvaret för det? Man vill ju gärna skjuta över det på ungdomen själv. Visst, med viss rätt så väljer ju individen själv. Fast visst är det inte så enkelt?!

Det finns ett ordspråk, som faktiskt är hämtat från Bibelns gamla testamente: 
Vänj den unge vid den väg han bör vandra,
så viker han ej av från den när han blir gammal.
Ordspråksboken 22:6
Enkelt översatt skulle man kunna säga att den unge gör inte som vi säger utan som vi gör.

Det innebär att det jag tror är bra för mina barn får jag visade dom in i. Handlar/gör jag tvärtemot så talar det högre än mina ord.

<strong><em>Som tex,</em></strong> om jag skall få mina barn att använda cykelhjälm får jag använda det själv. Annars är det stor risk att dom inte gör det. Signalen blir ju att det inte är så farligt att ramla av cykeln och slå sig i huvudet. Försök att säga något annat.
<strong><em>Som tex,</em></strong> om man säger till sitt barn att den inte får dricka alkohol men själv gör det. Det funkar inte heller.
<strong><em>Som tex,</em></strong>om jag lever efter mottot <em>”vi gör det om det inte dyker upp något annat roligt” så</em> så föder det efterföljare.
<strong><em>Som tex,</em></strong> vi vet att alkohol är en stor orsak till bråk vid idrottsarrangemang som tex fotboll och hockey. Men vi kan inte tänka oss att avstå från denna försäljning i arenan. För ”man vill ju ha alkohol då”.

Om vi betänker att man som förälder tror att det finns saker och ting som har stort värde för våra barn måste vi välja att göra det med barnen. Konsekvensen blir att vi får välja bort annat. När vuxenvärlden lever mest för sin egen skull och barnen får hänga med så gott dom kan har vi hamnat fel.

Så skulle vi kunna räkna upp område efter område i livet som det behövs någon som går före och visar vägen. Tyvärr tror jag att den tid vi lever i just nu är mer egoistisk än förr. <em>Jaget</em> går först. Bara ”jag” får som jag vill, känna som jag vill, göra som jag vill så struntar man i allt och alla. Visst skall livet innehålla det också. Det är dock en stor risk när man inte bryr sig om andra. Någonstans slår det tillbaka.

Så vi borde vi be oss själva att visa vägen. Att visa på det goda exemplet. Att ha mod och viljan att välja bort saker och ting som påverkar negativt. Fotbollsklubbarna skulle välja bort alkohol. Det har inget med sport att göra. Vill vi att våra barn skall få med sig goda värderingar och något speciellt i livet får vi välja detta och avstå annat.
Vill vi se ett förändrat samhälle får vi gå före och inte förvänta oss att någon annan skall göra det.
Hur det skall gå till? Ja, det är klart värt att fundera på. Det är nog enklare än vi tror.
<br />
<br />
<br />
<br />

Något som inte heller är så ovanligt är att många tar sin första fylla. Det händer så mycket tråkigt mitt i denna glädjehögtid.

När jag reflekterar omkring det är det ganska många saker som kan gå snett i ungdomen. Man gör val som är mindre bra. Vem bär ansvaret för det? Man vill ju gärna skjuta över det på ungdomen själv. Visst, med viss rätt så väljer ju individen själv. Fast visst är det inte så enkelt?!

Det finns ett ordspråk, som faktiskt är hämtat från Bibelns gamla testamente:
Vänj den unge vid den väg han bör vandra,
så viker han ej av från den när han blir gammal.

Ordspråksboken 22:6
Enkelt översatt skulle man kunna säga att den unge gör inte som vi säger utan som vi gör.

Det innebär att det jag tror är bra för mina barn får jag visade dom in i. Handlar/gör jag tvärtemot så talar det högre än mina ord.

Som tex, om jag skall få mina barn att använda cykelhjälm får jag använda det själv. Annars är det stor risk att dom inte gör det. Signalen blir ju att det inte är så farligt att ramla av cykeln och slå sig i huvudet. Försök att säga något annat.
Som tex, om man säger till sitt barn att den inte får dricka alkohol men själv gör det. Det funkar inte heller.
Som tex,om jag lever efter mottot ”vi gör det om det inte dyker upp något annat roligt” så så föder det efterföljare.
Som tex, vi vet att alkohol är en stor orsak till bråk vid idrottsarrangemang som tex fotboll och hockey. Men vi kan inte tänka oss att avstå från denna försäljning i arenan. För ”man vill ju ha alkohol då”.

Om vi betänker att man som förälder tror att det finns saker och ting som har stort värde för våra barn måste vi välja att göra det med barnen. Konsekvensen blir att vi får välja bort annat. När vuxenvärlden lever mest för sin egen skull och barnen får hänga med så gott dom kan har vi hamnat fel.

Så skulle vi kunna räkna upp område efter område i livet som det behövs någon som går före och visar vägen. Tyvärr tror jag att den tid vi lever i just nu är mer egoistisk än förr. Jaget går först. Bara ”jag” får som jag vill, känna som jag vill, göra som jag vill så struntar man i allt och alla. Visst skall livet innehålla det också. Det är dock en stor risk när man inte bryr sig om andra. Någonstans slår det tillbaka.

Så vi borde vi be oss själva att visa vägen. Att visa på det goda exemplet. Att ha mod och viljan att välja bort saker och ting som påverkar negativt. Fotbollsklubbarna skulle välja bort alkohol. Det har inget med sport att göra. Vill vi att våra barn skall få med sig goda värderingar och något speciellt i livet får vi välja detta och avstå annat.
Vill vi se ett förändrat samhälle får vi gå före och inte förvänta oss att någon annan skall göra det.
Hur det skall gå till? Ja, det är klart värt att fundera på. Det är nog enklare än vi tror.