Etiketter

,

Jag hamnade i denna text för någon dag sedan. Jag följer en bibelläsningsplan som sträcker sig över 60 dagar. Texten är från 2 petr 1:10-11

Tänk att det finns en öppen och fri väg till Jesus och hans eviga rike.  Bibeln säger att Jesus är enda vägen till himlen. Då blir han så viktig för att vi ska kunna se fram emot en evighet i himlen. Att då läsa dessa rader ger hopp. 

Vad har du för kallelse? Vad är du kallad till? Vad är din utkorelse, vad är du förutbestämd till? Att veta det gör allting lite lättare. När vi hittat vår kallelse uppmanas och uppmuntras vi till att göra den fast. Vad jag förstår handlar det om att grunda den djupt inom oss. Att bli så ett med den som det bara går. Att låta den genomsyra vår tanke. Hela vår inte värld. Det är där den har sin framtid. Inte i första hand där den får sitt utlopp. Där är det så mycket som kan blåsa sönder den. 

När vi gör vår kallelse fast öppnar den en fri ingång till Jesu eviga rike. Låter så gott. Möjligen ligger det mest i detta att det handlar om tron. Också om en andlig kallelse från Gud.  Något Gud har lagt ner i våra liv. Fast jag måste säga att jag tror det finns en dimension till. Att den talang du har, den kompetens du besitter kan också vara en kallelse och utkorelse från Gud. Lever du ut denna kallelse så gäller detsamma. Alltså att man är på rätt plats i rätt tid. Att vara det är en välsignelse. 

Ta din kallelse och utkorelse på allvar. Det välsignar dig stort.