Etiketter

,

I går var det en kort arbetsdag. Ett par timmar bara. Sen var jag ledig resten av dagen. Blommorna blev duschade. Grillen rengjord efter sommarens alla grillstunder. När klockan blev 18 och dagens viktigaste uppgift, tvätten, var klar så kändes som att dagen borde vara slut för länge sedan.

Det är en skön känsla när kvällen är ung men ändå hunnit mycket efter jobbet.

Samtidigt en liten ovanlig känsla. För det är sällan mycket tid kvar på dagen när arbetsdagen är slut.

Det känns gott att känna att dagen gett mer än man trodde skulle vara möjligt. Visst är det skönt att kunna känna sig nöjd med dagen.

Ovana känslor kan vara jobbiga att möta. Vi liksom har inte kontroll över läget. Vi blir osäkra. Allt skall ju helst vara som det brukar.

Min ovana känsla i går är ju inte på något sätt något att hänga upp sig på. Möjligen att jobbet tar väl mycket av min tid.

Kanske vittnar känslan av ovana något på hur vi gärna ser att allt går sin gilla bana. Att vi inte ställs inför någon överraskning. ”Så har vi alltid gjort” visar ju tydligt hur vi vill ha det. Det vi ”aldrig har gjort” känns tryggt att låta bli även i fortsättningen.

Ovana handlar om brist av erfarenhet. Ett bra sätt att bli mindre orolig för ovana händelser är väl då att skaffa sig erfarenhet. Man kan också bara bestämma sig för att ovana händelser är inget problem. Att dom är bara en del av livet.