Etiketter

, ,

Hesekiels text om den dubbla strömmen har ett djup att reflektera över. Du finner texten i Heskiel kapitel 47. Han fick gå genom den ström av vatten som kom från templet.

Först gick det att gå i vattnet.  Men efter hand blev strömmen så stark och hög att han kunde inte gå längre utan han blev tvungen att simma.

Allt för ofta tänker jag att vi gärna vill bli välsignade av Gud men vi vill behålla kontrollen. Bara det sker på ett sätt att jag inte förlorar ansiktet liksom. Vi vill liksom stå med båda fötterna på fast mark med full kontroll.

Tänk om vi skulle våga släppa taget och kontrollen. Så att Gud skulle kunna välsigna oss på det sätt han vill och kan.

Jag är helt säker på att Gud aldrig kommer att våldföra sig på dig. Han kommer aldrig beröra dig på ett sådant sätt att han gör ner dig inför folk. Att han skulle skämma ut dig inför andra. Han kommer att beröra dig på det sätt som du bäst kan ta emot och bli välsignad av.

Så länge vi dikterar villkoren blir det svårt för Gud att kunna göra något. Han vet redan hur det är.

Gud har verkligen visat mig att det är bättre att inte diktera lösningen. Har jag bett honom leda mig men haft förbehållet att han inte får sända en viss person så kan du räkna ut vem som kommer. Och det är alltid så klockrent att jag bara får ödmjukt böja mig inför den hjälp jag fått.

Släpp taget. Lägg ner försvaret. Ge fritt spelrum än massa förbehåll. Lita på att han som kan hjälp vill hjälpa dig på ett sätt som får välsigna dig. Inte kan väl han som älskar dig så mycket vilja göra dig obekväm inför honom? Nej, förtrösta på att han möter dig på ett varsamt sätt som du kan ta emot.

Då kan du med god tillförsikt och mod låta honom föra ut dig i strömmen. Strömmen av den välsignelse som han vill låta flöda över dig.

Kanske är detta steg det mest konstiga för den som inte tro eller står på gränsen till att börja tro. Man är rädd för att Gud skall på något sätt göra så att man upplever det konstigt. Gud är det mest naturliga som finns. Så våga. Ta steget. Du kommer inte att ångra det.