Ett kraftigt bett….

Ett kraftigt bett är inte alltid bara gott.

Satt och åt en lakritskola. (🙈). Så hände det. Mitt i bettet känns det konstigt. Jo då. Mycket riktigt. Där gick tanden sönder.

En tand som går sönder går aldrig sönder vid rätt tillfälle. Så även denna gång. December med julklappsköp. Veckan innan konsert med mycket sjung. Retar inget gott mot tungan.

Det ända goda man kan säga i denna situation att det var gott i munnen när det hände 😂

Får hoppas att min tandläkare har en tid åt mig denna vecka.

Man kan fundera på varför tandvård inte ingår i den vanliga sjukvården. Det borde den göra. En undersökning av läkare kostar typ 150kr eller ngt sådant. Man kan ganska snabbt komma upp i frikort. Hur slarvig man än är med sin kropp gäller detta.

Med tänderna är det inte så som vi vet. Hur slarvig eller duktiga vi är med våra tänder så kostar det skjortan att gå till tandläkaren.

Jag bara undrar när rättvisan ska råda inom tandvården. Det är dags för det nu. Att jag kan hantera det är väl en sak. Men hur många är det inte som får välja bort tandvård pga ekonomin.

Pedher’s kalender 3

Alla goda ting är 3 påstår man. Kanske är det så.

Ibland tänker jag att en god sak är gott nog.

Vad har du för gott runt omkring dig?

Kanske tänker vi först på mat tex. Men jag tänker på något annat. Eller kanske rättare sagt ”någon”.

Vem har du i din omgivning som gör dig gott? Kanske är det idag som du ska uppmuntra den personen. Att säga sitt tack till den för allt gott den gett och ger dig.

Pedher’s kalender 2

I vårt innersta finns något gömt som vill ut. Lika sant som det som döljer sig bakom en lucka.

Det är dina gåvor.

Vilken gåva är det som inte fått blomma ut hos dig? Är det inte dags att låta den komma till sin rätt? Alla gåvor behövs. Även din.

Så var frimodig. Våga ta nya steg.

Söndagstankar – gå inte förbi mig

Sången Jesus kär gå ej förbi mig får bli dagens hälsning och fundering. Advent vill ropa ut att Jesus kommer till oss. Denna bön är att när han kommer ska han inte gå mig förbi. Inte dig heller. Utan stanna och välsigna oss.

1.
Jesus kär, gå ej förbi mig,
låt mig bönhörd bli.
Då åt andra nåd du skänker,
gå ej mig förbi.
Jesus, Jesus, 
låt mig bönhörd bli,
och då andra du välsignar,
gå ej mig förbi.

2.
Låt ock mig vid nådatronen
finna himmelsk ro.
Då jag sjunker ned förkrossad,
Herre, lär mig tro.
Jesus, Jesus…

3.
Blott på din förtjänst jag kommer
och din nåd begär.
Intet i mig själv jag äger,
fräls mig som jag är.
Jesus, Jesus…

4.
Du är all min glädjekälla,
mer än liv för mig.
Vad i himlen, vad på jorden
har jag utom dig!
Jesus, Jesus…

December

Att det går fort nu är vi nog alla ganska överens om. Dagarna flyger iväg.

December. Snart nyår. Snart vänder det mörka till att bli ljusare igen.

Ljusare blir det ju på ett sätt nu. Stakarna kommer fram. Julskyltningen tänds upp.

Vi behöver ljusa upp den mörka årstiden. Då blir det gott med alla adventsljusstakar tex

Men ibland behöver vi tända ett ljus inom oss. Det är mörkt och ångest kanske. Eller så har bekymren fått för stort rum. Oron tränger undan allt vad ljust är. Då behöver vi tända moteld. Tända ett ljus. För mig är det bönen.

Denna visa kan nog rikta sig både till andra oss och själva …

Vi tänder ett ljus i advent,
det värmer den som frusen är.
Vi tänder ett ljus i advent,
det sprider ljus i vårt mörker här.
Och alla som är rädda och fryser på vår jord,
dom borde få sitta vid vårt bord
när vi tänder ett ljus i advent,
när vi tänder ett ljus i advent.

Pedher’s kalender 1

Lucka ett har som alla luckor en liten dörr.

För att se dess innehåll måste man öppna dörren till den.

Vad för dörr ska du öppna i ditt liv? Vart leder den dig in i?

Vi står ofta inför nya utmaningar. Dörrar som ska öppnas för att vi ska komma vidare.

Vilken dörr har pockat på ditt intresse en längre tid? Kanske är dags att börja våga glänta på den dörren?

Kroppen lider

Att känna med någon är en god men kanske en jobbig känsla.

I bibeln kan man läsa en vers om det.

Om en kroppsdel lider, så lider alla de andra delarna med den. Och om en kroppsdel blir ärad, gläder sig alla de andra delarna med den. 1 Kor 12:26

Det är verkligen så i det verkliga livet. När någon kroppsdel gör ont så känns det ofta i hela kroppen.

Men så är det också i en god vänskap. Att när en vän lider på något sätt så lider man med den.

Sista dygnet har jag mött flera situationer där det verkligen är så. Vänner mår dåligt, varit med om något traumatiskt och så känns det så tungt inom den som står nära och ”tittar på”. Man bli engagerad. Lider med någon så det känns i hela kroppen.

Det ända som binder oss samman är vänskap. Men den blir så nära ens inre att man upplever något i sin egen kropp.

För mig blir det då naturligt att be en bön om hjälp. Så just nu har jag flera vänner som jag ber Gud att förbarma sig lite extra, ja mycket extra, för. För vad ska man göra när sin egen förmåga och sina egna resurser inte räcker till? Då finns det bara en väg kvar. Det är att be till den Gud jag tror på att gripa in på något sätt.

Lagom-dagar

Allt för ofta så är vi på G. Har vi inget på schemat hittar vi på något som vi kan göra. Inte tid med att stanna upp.

Gärna ska det ena överträffa det andra.

Så kommer det en dag mellan alla dessa välfyllda dagar. En dag som inte har det där myckna speciella. Inget att egentligen lägga i minnenas arkiv. Utan dom kanske går till historien som ”ingenting”.

Men alla dessa ”lagom-dagar” behövs mer än vi anar. Det är nog dom dagar som sätter dom speciella dagarna i sitt rätta element. Vi lär oss genom ”Lagom-dagarna” att rätt uppskatta dom speciella dagarna.

”Lagom-dagarna” ger oss ett andrum vi behöver. Där vi återhämtar oss från dom dagar, som visserligen är härliga men, som tar på kraften.

Andra skulle kalla dessa dagar för grå dagar. Och kanske är dom det. En regnig dag i en vacker sommar är något vi behöver. Ett andrum som ger svalka. Då kan vi uppskatta värmen ännu mer. Annars blir det helt enkelt för mycket av sommarvärmen.

Så ”Lagom-dagarna” gör dom andra dagar ännu bättre. Var inte rädd för dom. Välkomna dom istället. Dom gör oss gott. Njut av dom.

Det finns det som är smärtsamt i livet…

Livet är inte alltid lätt. Det kan vara smärtsamt.

Att skiljas från vänner är smärtsamt. Man bygger upp en gemenskap. Det är inte ovanligt att man får en särskild samhörighet. Något som binder oss samman.

Den dagen då man måste skiljas känns lite extra hårt. Det kan vara smärtsamt. Oerhört smärtsamt.

I sig är det ju något gott med det. Det visar ju hur bra och viktig den gemenskapen var. Det visar också på hur viktig all vänskap är.

Det finns dom som inte vågar gå in i en vänskap för man är så rädd för det tillfället som eventuellt kan uppstå av uppbrott. Att man måste skiljas åt. Den smärtsamma process är man så rädd för. Så man vågar helt enkelt inte utsätta sig för vänskap. Hellre ensamhet än en vänskap som tar slut. Så missar men det vackra med en vänskap.

Vi behöver verkligen vara rädd om all den gemenskap och vänskap vi har.

Knäckemackan – mackan över alla andra mackor

Undrar jag om jag någonsin skrivit om knäckemackan. Alltså detta med en knäckemacka. Lite ost på, kanske en gurkbit eller lite kaviar. Tillsammans med en kopp kaffe.

Jag säger bara det. .. ..

Knäckemacka.

Tror jag skulle klara mig länge på bara knäcke.

Det finns ju lite att välja på. Wasa delikatess knäcke, ryivitas muesli crunch, falu råg-rut är bara några som står högt i kurs.

Faran är ju att det kan bli för många. För det är såååå gott.

Vid kafferasten på jobbet passar det så bra. En knäcke vid maten inte heller så dumt. Varför inte en eller två innan man skall lägga sig. Eller bara som ett litet mellanmål när man kommer hem från jobbet.

Egentligen är det aldrig fel med en lite knäckemacka.

Man kan nog säga att det är helt okej med en knäcke.

Jag skulle kunna ha med mig det på en utflykt och en tub messmör så skulle det räcka långt.

Sån är jag. Knäcke och jag hör ihop. Troligen nästan lika mycket som kaffe och lakrits. Nästan i alla fall. 😄