Etiketter

, , , , , ,

”Till dig, HERRE, lyfter jag min själ. Min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma på skam, låt inte mina fiender jubla över mig. Nej, ingen kommer på skam som hoppas på dig. På skam kommer de som utan orsak handlar svekfullt. HERRE, visa mig dina vägar, lär mig dina stigar. Led mig i din sanning och lär mig, ty du är min frälsnings Gud. På dig hoppas jag alltid. Tänk, HERRE, på din barmhärtighet och din nåd, ty de är av evighet. Tänk inte på min ungdoms synder och på mina överträdelser, utan tänk på mig efter din nåd, för din godhets skull, HERRE.” (‭Psaltaren‬ ‭25‬:‭1-7‬ SFB98)

Igår möttes jag av denna psalm i min årsutmaning. Jag följer en ettårsplan i en bibelapp jag. Denna psalm andas nåd och barmhärtighet.

Hur lyfter man sin själ till Gud? Kan vara ett svårt begrepp. Man skulle kunna säga att vi vänder vårt sinne, tankeliv, vårt inre åt Guds håll. Är han uppe i himlen eller vart är han? Ja, det är lättats att tänka att han är uppe himlen. Jag vill dock påstå att han är överallt och mycket nära dig. Så därför tänker jag mig att vi riktar vårt tänk till/åt Gud.

Att förtrösta är ett vackert ord och hållning. Det andas hopp, att förlita sig på, att lita på något och tro på något. När man känner en sådan skön känsla att vi kan lita på någon, och kanske tom vågar anförtro oss till någon, infinner sig en trygghet i relationen. Att förtrösta på Gud är att lita, tro, hoppas och förlita sig på att han kan ha omsorg om mig.

När vi förtröstar på honom leder han våra liv och vi följer honom. Jag tror att det är det bästa sättet att leva sitt liv.

Sista delen i versen andas barmhärtighet och nåd. Jag tror ingen av oss kan påstå att vi är felfria och så varit hela livet. Vi har nog något som ibland kan dyka upp och gnaga lite. Som påminner om vår svaghet och bräcklighet att falla igenom där vi inte ville fela. Att då få utrycka bönen att Gud inte skall hålla min ungdoms synder mig till last är att få krypa in under nåden. Att då vädja till Hans godhet är skönt. Att få be om förlåtelse för felstegen och uppleva hans barmhärtighet. Gud har en, av alla, förmåga att förlåta, glömma och lämna bakom sig. Det är vi människor som är långsinta och minns på tok för bra.

Herre, till dig lyfter jag hela mitt liv. På dig förtröstar jag. Förlåt mig dom fel jag gjort. Herren tänk på mig efter din nåd för din godhets skull. Amen.