Mötte titeln på Tomas Sjödins senaste bok ”Den som hittar sin plats tar ingen annans”. Den kommer att stå på min önskelista till jul. (🙈) Titeln väcker några tankar. ….
Tänk vad viktigt att vi hittar vår plats. Det finns flera skäl till det.
Där passar vi bäst. Det är där vi har vår talang. Där fungerar vi bäst. Framför allt tror jag att vi mår bäst där. Annars lever vi med en inre känsla av att vi inte riktig passar in på något sätt. Vi kommer verkligen till vår rätt där.
Där tar vi ingen annans plats. Allt för ofta är det något som armbågar sig fram för att ta positioner. Allt för ofta på någon annans bekostnad. Då blir det oftast mindre bra. Det är stort att lämna plats för någon annan. För att den ska komma till sin rätt.
Där behöver vi inte stressa vidare. Du har säkert hört att ”gräset är grönare på andra sidan staketet” eller att ”det är säkert bättre någon annanstans”. Kan vara så, det kan det. Men det mest troliga är att det inte är så. Allt för ofta är vi inte nöjda med vår lott. Vi vill ha något annat. När vi är där vi passar bäst behöver vi inte stressa vidare. Vi behöver inte sukta efter mer.
Kanske kan vi hjälpa människor att hitta sin plats? Visst kan vi det. När jag växte upp inom kyrkan så fanns det fin tanke att ”upptäcka varandras gåvor”. Alltså att inte ta sin egen plats utan bli upptäckt och bli ” få platsen”. Man insattes liksom i uppgiften och gåvan man redan visat att man ”hade”. Kanske skulle vi behöva tänka lite mer åt det hållet. Kanske är det inte den som ”armbågar” sig fram som är den mest rätte. Kanske är det den som ”verkar mer i det dolda” som vi behöver hjälpa fram.
Om man tar någon annans plats är man själv på fel plats. Det borde vara konsekvensen. Kan man vara nöjd då? Möjligen för en tid men inte i längden. Man hindrar någon annan som troligen faktiskt skulle göra det mycket bättre. Långsiktigt är det troligen förödande. När egot hindrar andra så är det tragiskt.
Troligen är det ledarskapets viktigaste uppgift. Att hitta rätt person till rätt uppgift. Att kunna vidga blicken så mycket att dom inte bara ser till närområdet och ljudvolym.
Är troligen den mest välsignade platsen vi kan ha. Den går inte att jämföra med ett ekonomiskt värde. Har egentligen inget med lönekuvert att göra. Vi faller väl lätt i det diket dock. Där där du och jag får vara till störst välsignelse på alla plan.
Med det sagt kanske vi borde hjälpa varandra fram till den plats som var och en passar bäst. Det är stort att backa för att släppa fram. Det är lika stort att få vara på rätt plats.
Pedher´s blogg 