Etiketter

, ,

Förra södagen satt jag med på en speciell gudstjänst vi har. Den heter ”Tid för stillhet”. Där drabbades jag av några ord. En mening som började röra vid mig.

”Låt din renhet tränga undan min orenhet”

På ett sätt är dessa ord rätt kraftfulla och kan missförstås. Det kan lätt uppfattas som att oren är något fruktansvärt som finns i den som står utanför Gud. Men jag tänker att när vi speglar oss i Guds renhet blir nästan allt orent hur rent den än är. För hans renhet är så oerhört rent.

När jag satt där så tänkte jag att det är så ofta man felar eller gör tokigt. Gång efter annan söker man Guds närhet för en stund av försoning, förlåtelse och upprättelse. Vi är inte mer än människor.  Men där formades denna bön hos mig.

”Låt herre din renhet tränga undan min orenhet” 

Min tanke går att om hans renhet får bli mer och mer påtaglig hos mig så kommer det som kan beskrivas som ”orenhet” hos inte plats. Det får mindre utrymme. Mindre möjlighet att påverka mig. Så till slut får det helt enkelt inte plats. Och jag får det lättare att leva på ett mer rent sätt.

Gud är helig. Den heligheten bränner bort det hos oss som inte ska vara där. Hans helighet behöver därför röra vid oss. Det är så jag tror det sker inom oss.

Om du är med mig i tankarna kanske du vill förena dig med mig i den bönen. Jag tror mig förstå att den bönen kommer att hjälpa oss att kunna lämna den del av oss som inte lyckas bakom oss. Då kan vi leve mer så som vi längtar efter.

”Låt herre din renhet tränga undan min orenhet”