Åskans urladdning

När jag skriver detta så rullar åskan fram. Sommarens befriare.

Ja, nu kan ju åskan ställa till det med bränder eller översvämningar. Tillika kan det vara ett vackert skådespel.

Men det är en urladdning som har en friskare eftersmak. Då det kvalmiga blir fräschhet istället.

Ibland behöver en gemenskap en sådan urladdning. Inget roligt. Men det ”kvalmiga” måste på något sätt bytas ut mot fräschare luft.

Så kan vi på så vis försvara ett ”vredesutbrott” eller en het diskussion.

Men jag kan ändå inte annat än att reflektera över varför ”åska” ska till för att rensa luften mellan folk. Man borde kunna klara det i en normal samtalston. Ändå brusas det upp då o då.

”Argumentet svagt. Höj rösten”.

Har du hört det förut? Ibland verkar det som att vi tror att vi får mer pondus bara vi höjer rösten. Men det blir oftast precis tvärtom.

Nej, bättre att först andas ut. Tänka efter. Ge det lite tid. Så blir det bättre luft för ett bra samtal. Hugg inte direkt. Det blir ofta fel då. Var rädd om samtalet.

Åskan vars muller och blixtrar far fram över jorden är ingen bra förebild för att ge en hård diskussion dess berättigande. Snare borde det avråda till hårda blixtrande ord. Den varnar för fel det kan bli. Ödesdigra komplikationer i ett åskväder. Så även i en hård diskussion. Så det är ingen bra väg.

Var rädd om samtalets möjligheter. Det kan ge ett gott resultat. Men det kan också vara förödande.

Ps Det är svårt att sova när det åskar som mest. Ungefär likadant som när man grälat med någon Ds

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s