När livet tjorvar till sig…

Det finns en liten figur som allt som ofta väcker mitt intresse. Sätt pricken över i’et. Kommer med dom djupa sanningarna på dom mest enkla sätt. Den här gången fastnade jag för Herregud&Co med budskapet…

När livet tjorvar till dig … Ta en kopp kaffe!

Visst tjorvar livet till sig då och då. Skulle tro alla möter det någon gång i livet. Kanske någon oftare än andra.

Att då ta en kopp kaffe är väl inte allas melodi. Men kanske Te funkar minst lika bra. Kanske handlar det mer om att stanna upp. Ta en paus. Ta en kaffe eller något och bara begrunda livet lite. Försöka få en andhämtning. En paus för reflektion. Att inte fortsätta att ”springa”.

Det bästa vi kan göra är just att stanna upp. Kanske ta denna paus ihop med någon. Få distans. Sen att därifrån ta ut en ny riktning i livet. Det är inte så farligt att det tjorvar till sig. Värre är att sticka huvudet i sanden och lotsas som att ingenting har hänt.

Det finns inget liv som tjorvat till sig så mycket att det inte går att räta till. Kan bara ta olika tid. Det finns dock en dom lovat vara med. Och det är Jesus. Bjud in honom till din paus.

Läs med mig – Galaterbrevet 1

Vända sig till ett annat evangelium … 1:6. Fast det inte finns något annat. Att hålla sig till det sanna evangeliet. Somliga hade vänt sig bort från sin kallelse. Tänker på sådden i liknelsen. Det finns mycket som kan få oss på fall. 

Förvränga evangeliet … 1:7. Att hålla fast vi originalet även om ”känd talare som förr predikade rätt” nu predikar fel. Förvränger vi evangeliet för att det skall passa bättre i vår tid? Hur gör man det tillgängligt i vår tid utan att det förvrängs?

Att vara till lags … 1:10. Ordet predikas inte för att vara till lags. Det predikas för att det är Guds ord till oss. Det försvarar dock inte att ”slå med ordet”. Vi läsare att vi skall tala på ett hjärtevinnande sätt. 

Uppenbarelse från Jesus … 1:12. Paulus hade sin upplevelse på vägen. Guds ljus träffade honom. Där förvandlades hans liv

Utvald i moderlivet … 1:15. Det är intressant…. Den som gjorde sitt yttersta att utrota ”Den Vägen” var utvald redan i moderlivet. Utvald av Gud. Det väcker tankar. Kan den som kallas ”värsting” i din stad vara den utvalde av Gud? När Gud får ta hand om och förverkliga en persons syfte sker det något stort. 

Den tro han förut ville utrota … 1:23. Vittnesbördet om Paulus. Den som förr förföljde, den som ville utrota tron, predikar nu om den tron. 

Det vara några av dom tankar jag fick när jag läste detta kapitel. Vad fick du för tankar? Gud välsigna dig idag. 

En påsk med många intryck och blandade känslor…

Denna påsk går nog till historien som den påsk med massor av olika känslor.

Tänk, äntligen få fira påsk igen i kyrkan. Den största helgen inom kristendomen om du frågar mig. Wow-känsla på den helt klart.

Kändes också som våren kom på riktigt. Rätt varmt och gott. Ljuvligt att kunna koppla av i en varm helg efter några riktigt kulna dagar. Hur goa känslor som helst.

Goa möten med goa människor gör ju helgen bara ännu mera trevligt.

Men upploppen gör ju att man hoppar i känslorna. Hur galet som helst med dessa upplopp. När man vet att vänner hamnar nästan mitt uppe i det blir det klart ännu mera oro. Galen helg med mycken förstörelse. Då blir det sorg i känslorna.

Samtidigt fortsätter kriget i Ukraina. Många dör. Vänner utsätts för stora risker. Något man inte trodde kunde ske i vår tid är nu ett faktum. Det skakar om helt klart. Känslor av oro mitt i en solig varm dag.

Denna påsk är verkligen märklig. Känslolivet går mellan hopp och förtvivlan. Mitt i att man njuter sätter man det liksom i halsen på något sätt.

Denna helg har varit en dubbel känsla av Tack Jesus för den du är – Herre förbarma dig! En glädje och tacksamhet parad med en innerlig bön om att Gud ska gripa in.

Livet är nog så om än inte så dramatisk som denna helg. Det god och mindre roliga går rätt ofta hand i hand. Då känns det tryggt att veta att jag får lägga mitt liv i Guds händer. Tack Herre för ditt beskydd och din ledning.

Att då få gå utmed ån en stund innan läggdags är rätt okej. Få låta tankarna gå. Se på kyrkan som speglas i vattnet. Som står där i alla olika känslor. Som en fyrbåk som tyst ropar ut att vår Herre är med oss alla dagar till tidens slut.

Läs med mig – Johannes Evangelium Kapitel 17

För att ansluta till påsken så hoppar jag lite bland kapitlen. Så håll utkik vilket kapitel vi är i. Detta kapitel som blir avslutning för vår läsning i Johannes evangelium är en bön. Jesu översteprästerliga bön. För lärjungarna. Men den ger också en bön för dig och mig

Ge evigt liv … 17:2. Jesus visar på vad uppdraget var. Att ge dig evigt liv.

Fullborda det verk du gett mig … 17:4. Jesus ber Gud att nu fullborda det verk som han kom till jorden för att göra. ”Förhärliga mig” – alltså ta honom tillbaka till himlen i den skepnad han hade då. Jesus är på den sista sträcken.

Jag har uppenbarat … 17:6ff. Det är som att han gör ett bokslut. Nu har jag gjort det jag kom för. Det är genomfört. Nu har dom förstått. Missionen var färdig. Dom Gud gett honom tror nu att Jesus är Guds son. ”Verkligen förstått” (Folkbibeln-98)

Jag ber för dem … 17:9ff Bevara dem. Vara ett. Han hade vakat över dem. Nu ber han om att Gud ska bevara dem. 

Inte ut ur världen … 17:15. Vi kan nog ibland känna att vi skulle vilja att han gjorde det. Men han ber att vi skall få kraft till att vara i världen men inte av den. 

Helgad i sanningen … 17:17. Amen till det. En bön han gärna får be för mig. Tror så för dig med. 

Vi är sända … 17:18. Lärjungarna blev sända. Men också du och jag. Tillvärlden att få dela med oss av tron. 

Att komma till tro genom deras ord … 17:20. Om första delen av bönen mer fokuserade på lärjungarna så är denna del fokus på oss. Men också dom som kommer till tro genom oss. 

Vara ett … 17:21-23. Vi skall vara ett. Inte motståndare. Inte ett ”vi och dem”. Nej, vi skall vara ett. Det kommer att bli ett vittnesbörd till frälsning. Fullkomligt förenade. ”Då skall världen förstå!” Starka ord.

Han vill att du ska vara där han är … 17:24. Det den sista delen i hans bön. Om en evig gemenskap. Starkt tänker jag. 

Det vara några av dom tankar jag fick när jag läste detta kapitel. Vad fick du för tankar? Gud välsigna dig idag. Vill du fortsätta att läsa med mig så blir det nu Galaterbrevet.

Varför är det så svårt att sluta att kratta löv ?

Jag bara undrar …. Varför är det så svårt att sluta att kratta löv när man väl har börjat?

Har varit hos min son. Vi krattade bort gamla löv och döda grenar. Det var en del att få undan. Det blev ett område som blev lite mer. Sen utvidgades det området lite till för det blev ju så bra. För att sen se att man kanske skulle ta där borta lite mer och då passade det ju bra att göra lite mer på ett annat ställe. Säger det igen…. varför är det så svårt att sluta kratta när man väl börjat?

Det är nog för att man ser att det blir så snyggt. Det gamla bruna rensas bort. Man ser det nya gröna fräscha som kommer fram. Det är som att man krattar fram nytt liv. Inte konstigt att man vill fortsätta då.

Det kan vara lite segt att komma igång men det är som att det snabbt ger mersmak.

Tycker detta är en bra bild på livet och tron. Vi kan ha lite ”gamla löv” som stör och luktar litet unket. Kan vara segt att komma igång och ta tag i det. Liksom svårt att få till rensningen. Men när man väl börjar så upptäcker man det liv som finns där inunder. Som håller på att växa fram. Det knoppas och vi inser att ett nytt fräscht liv är på väg. Då blir det svårt att sluta. Man liksom drivs fram att söka det sanna och äkta. Genom att vi tar bort sådant ur vårt liv, som är mindre bra för oss, skapar vi möjlighet för det nya att växa fram. Kanske är det dags att ”ta fram krattan” och börja få fram det nya fräscha liv som väntar på dig.

Läs med mig – Johannes Evangelium Kapitel 21

För att ansluta till påsken så hoppar jag lite bland kapitlen. Så håll utkik vilket kapitel vi är i. Nu har vi sen Kapitel 17 som kommer i morgon. Då har vi läst hela Johannes evangelium.

Vid Tiberias sjö … 21:1. Den sjön som kortet är taget vid som följt vår läsning. Försök att visualisera att du sitter där vi stranden. En liten bit bort ser du allt vad som nu händer i detta kapitel.  Läs versarna 1-14. Försök att se det i fantasin

Jag ger mig ut och fiskar … 21:3. Var det av uppgivenhet? Tillbaka till verkligheten eller tid det gamla? Vad ska nu hända? Det dom kunde var att fiska. Dom var osäkra i vad som nu skulle hända. Vart tog Jesus vägen efter sista gången han besökte dom i rummet? Petrus stod nog inte ut att bara vänta. Han måste göra något. ”Jag ger mig ut och fiskar” vilket dom andra tyckte var en bra ide….. Det var inte den önskan Jesus hade gett dom. Dom skulle gå ut i hela värden…. Men nu blev det så. 

Den natten fick dom ingenting … 21:3. Mitt i alla motgångar och frågor och märkliga händelser, Jesus uppstånden….. så får dom inte heller någon fisk. Men det var inte det fisket dom var kallade till. Ville Jesus visa på det så att dom inte fick någon fisk? Jag tänker att ibland stänger Jesus möjligheter för att visa oss rätt väg. 

Så stod Jesus där… 21:4. Vilken omsorg. Han fick reda på at dom inte fått något fisk att äta. ”Kasta ut näten på högra sidan så skall ni få fisk”

Det är Herren … 21:7 Nu inser dom att det är Herren Jesus som står på stranden. 

Måltiden på stranden … 21:9ff. Förebild på nattvarden. Jesus ville visa andevärlden att han bjöd dom till bords. Dom tillhörde honom. Ps 23:5 Du dukar för mig ett bord i mina ovänners (fienders) åsyn. Nattvarden blir en måltid där vi bekänner oss till att tillhöra Jesus. Men det blir också Jesu manifestation inför andevärlden som säger att vi är hans. ”Satan, Rör inte min vän han/hon tillhör mig” tycks Jesus säga. Måltiden var viktig på denna tid. Den visade på tillhörighet. 

Antalet fiskar: 153 … 21:11. Det är en bild på dåtidens alla kända folkslag. Dom skulle bli människofiskare med hela världen som arbetsfält. Se min not i 21:14 om att slänga ut näten. Man ska inte bara fika där man med säkerhet vet att man får fångst. Utan också där man minst tror på fångst. Det handlar om att lyssna in vart Jesus vill att vi ska ”slänga ut näten”. 

Tredje gången … 21:14. Siffran tre återkommer ofta i bibeln. Treenighet. Tre gånger visar han sig för lärjungarna. Tre gånger förnekar Petrus. Tre gånger blir han upprättad som vi kommer se. Jesus är död i tre dygn. När dom skulle slänga ut näten igen var det tre saker som var mot alla regler: Högersida satt rodret och där kunde nätet trassla in sig; 100 meter från stranden var inte rätt ställe att fiska på; slänga ut näten på morgon gör man inte för då går inte fisken till.   I talmystiken i bibeln står siffran tre (3) för Fullkomlighet. Siffran 3 står också för uppståndelse, förnyelse, fruktbarhet och styrka. I det ljuset blir dessa händelser av ”tre” lite djupare och får en starkare betydelse. 

Petrus upprättelse och förlåtelse … 21:15-17. Tre gånger förnekar Petrus. Tre gånger får petrus upprättelse. Siffran tre som betyder bla fullkomligt – Petrus blir fullkomligt upprättad. 1 och 2) Petrus – Älskar du mig mer än dessa? Jesus använder Agape, den kärlek som innefattar ett övervägt val, vördnad och djup kärlek.  Petrus svarar med fileo, den kärlek som är mindre viljainriktad och mer känslobetonad, mer tycker om. Herre du vet att jag har dig kär. Han var fullt medveten om sitt misslyckande. 3) Nu använder Jesus samma fileo som Petrus använder. Jesus böjer sig ner på Petrus nivå. Klart Petrus förstår att Jesus vet om hans förnekelse. Petrus är förkrossad. ”Herre du vet allt”. Och det gör Jesus verkligen. Därför förlåter också Jesus fullt ut. En fantastisk upprättelse som ger oss hopp om att vi också kan få full förlåtelse när vi inser vårt felsteg. 

Petrus får förnyad kallelse … 21:15-17. För mina Lamm på bete – förlorad mänsklighet. Att nå personligt var och en i världen. Var en herde för mina får – att vara en ledare för den som tror. För mina får på bete – syftet här är unga får. 

Petrus förnekar – blir upprättad – får förtroende igen. 

Följ mig … 21:19. När Petrus mött upprättelsen och fått reda på hur han ska avsluta livet får han uppmaning – Följ mig. Jesus vände inte ryggen till Petrus han säger istället Följ mig!

Det vara några av dom tankar jag fick när jag läste detta kapitel. Vad fick du för tankar? Gud välsigna dig idag. 

Vem kom först?

Herregud&Co: Ok, nästa! Så vem av er var först?

Den klassiska frågan runt påsk är ju …..

Vem kom först? Hönan eller ägget?

Det är ju rätt viktiga frågor i dessa dagar …. eller inte. Men ändå. Den blottlägger något djupare trots allt. Det blir rätt omöjligt att svara på frågan om hönan kom före ägget eller tvärt om.

Alltings ursprung? Den stora smällen eller finns det en intelligens bakom allt?

”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. Allt blev till genom honom, och utan honom blev ingenting till av det som är till. I honom var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.” Johannesevangeliet‬ ‭1:1, 3-5‬ ‭SFB15‬‬

Det finns en start där allting börjar med Guds intelligens. Guds skapande ord. Långt från explosioners slumpartade möjligheter. För Guds skapande ord ger det möjliga i att allt startade från hans Ord. Då blir inte frågan om hönan kommer före ägget eller tvärtom en viktig fråga som är omöjlig. Den visar på Guds suveränitet.

För mig ger denna kunskap vila och trygghet. När allt fler förståsigpåare inser att det måste finnas en intelligens bakom allt är vi sakta men säkert på väg mot bibelns utgångspunkt. Att allting blev till genom Guds skapande kraft.

Vi människor har ett snävt tänkande där man måste veta start och slut. När då något är från evighet till evighet blir det en omöjlig ekvation för oss att få ihop. Vi kan inte greppa det med vårt förnuft. Där ligger tro och tillitens nycklar till förståelse. I den tron är jag trygg.

Så svaret på vem som kom först av ägget och hönan är alltså rätt enkelt. Det var Gud!

Läs med mig – Johannes evangelium Kapitel 20

För att ansluta till påsken så hoppar jag lite bland kapitlen. Så håll utkik vilket kapitel vi är i.

Stenen borta … 20:1. Hennes oro för stenen var löst. Men när hon väl inser det inser hon att något tagit bort Jesus ur graven. Stenen som var förseglad och vaktad av vakter var nu bort rullade. Det var inte ett bekymmer för henne. ”Tagit honom och vi vet inte vart de har lagt honom” Att han var uppstånden fanns inte i hennes tankebana. 

Johannes och Petrus springer till graven … 20:3ff. Linnebindlarna låg inte ihop som brukligt var. Svepningen låg alltså kvar. Det borde ha väckt deras tankar. Sättet som detta skrivs gör att man tänker att bindlarna/svepningen låg kvar där Jesus hade legat. Som om han klivit ur dom liksom. Att dom sjunkit ihop när kroppen försvann. Stenen togs inte bort för att Jesus skulle komma ut. Han gick ju genom dörrar efter sin uppståndelse. Nej, det gjordes för att andra skulle kunna komma in och se. För att dom skulle se det yttersta av alla under som hade skett. Jesus hade stått upp från det döda. Lasarus gick ut med sin svepning på sig. Inte Jesus. 

Maria grät … 20:11ff. Maria grät av sorg. Att hon ser änglarna verkar inte göra henne förundrad. När hon vänder sig om ser hon Jesus även om hon i först fattade det. Jesus var mån om att hans närmaste skulle möta honom uppstånden. Sen en större grupp. 

Maria … 20:16ff. När hon hör Jesus säga hennes namn inser hon att den accenten tillhör Jesus själv. Hon berättar om sin upptäckt och möte med Jesus. Ett av alla starka vittnesmål om att Jesus verkligen stod upp från det döda. 

Då kom Jesus … 20:19. Lärjungarna hade låst in sig. Då kom Jesus in genom den stängda dörren. Vilken upplevelse. 

Tvivlet … 20:24. Tvivlet Thomas visar är gott att ha med sig. Tror många känner igen sig i det. ”Om jag inte får se…” Tänk att denna händelse får hjälpa oss att tro fast vi inte sett. Vi får se genom Thomas ögon. Tro genom hans tvivel. Han fick se det. Jesu barmhärtighet var stor över Thomas. Vid två tillfällen kommer Jesus in genom låsta dörrar. Mer kommer hända för at folk skulle tro att han verkligen är uppstånden.

Dessa har blivit ned skrivna … 20:31. Bibelns nedtecknade berättelser om Jesu liv har ett syfte. Att vi skall komma till tro. Det finns mer som skulle kunna skrivas ner. Så mycket hände. 

Det vara några av dom tankar jag fick när jag läste detta kapitel. Vad fick du för tankar? Gud välsigna dig idag. 

Han böjde sig ner …..

Den här påsken påminns jag av en sångstrof som för mig blir djupet i påskens budskap.

Jesus böjde sig ner till oss. Han förväntade inte att vi skulle sträcka oss upp vilket vi inte hade lyckats med. Jesu storhet är hans ödmjukhet. Han tänkte inte på sig själv. Att ha dig och mig i fokus var viktigare för honom. Om det hade varit lättvindigt för honom hade han inte kämpat i Getsemane. Det står att han svettades blod till och med. Att gisslas var inget man bara gjorde med en axelryckning. Många klarade sig inte igenom det med livet i behåll. Hans kärlek till oss var så mycket större. Sången säger:

Han böjde sig ner i ödmjukhet
och blev allas tjänare då
Han tänkte aldrig på sig själv
när han skulle dödstraffet få
Kärleken kände ingen gräns
när lidandets väg han fick gå

Det finns inga djup som är för djupa för att inte Jesus skulle kunna böja sig ner till. Hur långt ner vi än kan känna oss når han dit.

Lyssnade till Allans predikan igår. En stark avslutning med påminnelsen om att Jesus fullbordade det. Det var klart. ”Frälsningen är fullbordad. Du kan vara trygg i det”. Han sa ”Har du bett Gud om förlåtelse kan du vara trygg och säker att frälsningen gäller. Det är fullbordat”. Han påminde om att vi heller inte kan göra det bättre eller förstärka det. Genom gärningar tex. Jesus har fullbordat det. Gjort det klart. Allt är klart. Vill du lyssna ? Det gör du här.

Hur blev det möjligt? Han böjde sig ner!

Påskens djupa hälsning är hans ödmjukhet som upprättar oss. Det är så stort. Det är fullbordat. Det är klart. Tvivla inte. Tro. Det är möjligt.

Läs med mig – Johannes Evangelium Kapitel 16

För att ansluta till påsken så hoppar jag lite bland kapitlen. Så håll utkik vilket kapitel vi är i.

Inte komma på fall … 16:1. Det finns en omsorg från Jesus . Han vill skapa förutsättningar att vi inte skall komma på fall. Vilken omsorg.

En förunderligt grym bild … 16:2. Döda och tro att man gör det i tjänst för Gud. Hur fel kan det gå?

Bäst för oss att Jesus lämna oss.. 16:7ff. Visst skulle vi gärna ha kvar Jesus för evigt på jorden. Men det var det bästa för oss att han lämnade jorden. Inte förrän han kom tillbaka till himlen kunde Anden komma permanent till jorden. Tidigare i historien kan vi ana ”besök” av honom. 

Anden överbevisar … 16:8. Anden gör det möjligt för att en människa skall kunna känna ånger och längtan till Gud. Överbevisar vad synden är. Visar på rättfärdighetens väg. Och vill visa på den slutliga domen – konsekvensen av synd. 

Sanningens Ande … 16:13. Föra oss in i hela sanningen. Vilken god förutsättning tänker jag. 

Jesu språkrör … 16:13ff. Av Jesus får Anden det han skall förmedla till oss. Jesus, från sin tron, når oss genom Andens försorg. 

Kort tid … 16:17ff. Som förlossningsvärkar. Kämpigt men när det är över ”glömmer” man det på något sätt. För glädjen av barnet tar över. Jag tänker att en kort tid är en tid som i själva verkat kan i et hänseende vara långt men som i det ögonblicket det sker inte uppfattas som långt längre. Kanske något åt det hållet. Men ett är säkert. Jesus vill betona att han kommer tillbaka. Var så säker på det. 

I Jesu namn … 16:23ff. Återigen säger att vi ska få det vi ber om i hans namn. En hälsning som är är återkommande. Som att styrka under det med ett ”fattar ni vad jag säger?!”

Var vid gott mod … 16:33. Jesus visste vad de skulle bli utsatta för. Därför, Var vid gott mod!!

Det vara några av dom tankar jag fick när jag läste detta kapitel. Vad fick du för tankar? Gud välsigna dig idag.