Att det ska vara så viktigt att ha ”sitt eget namn” synligt 

Läser om att Trump skrotade Obamacare första dagen han jobbade som president. I samma artikel skrivs det att den ska bort men han säger att alla ska ha rätt till sjukvård. 

Kanske var inte obamacare den bästa lösningen. Men att 20 miljoner (!) fått tillgång till sjukvårdsförsäkring är väl inte mer än rätt. 

Nu blir det något liknande , en Trumpcare. 

Allt för ofta ändras det på något som ersätts med något mycket liknande men med nytt namn och med en ny tydlig avsändare. Det verkar var mer viktigt att lyfta fram avsändaren än mottagaren. Det verkar som om vi människor är så inställda på att ”göra oss ett namn” och bli ihågkommen i historien. 

På något sätt måste vi få ett riktningsskifte. En attitydsförändring. Byta ut motivet. 

Tex Det borde var mer viktigt att hjälpa arbetslösa människor än att det sossar eller moderater som löst det. Det borde var mer viktigt att få till en långsiktig lösning än att att byta namn på Fas3 när vi byter regering.  Med det som exempel skulle vi kunna räkna upp det ena efter det andra. Samma princip. 

Visst är det lätt att kalla vår butik för ”min butik”. Och på ett sätt kan det ju vara rätt om det mer handlar om ödmjuk stolthet. Men när det blir på bekostnad på andras engagemang som kommer i bakvattnet så blir det så fel. Nej, det är ”vår butik”, ”vår jord”, vårt samhälle ….. vårt !! Med gemensamt ansvar. Gemensamt genomförande. Gemensam glädje. Gemensamt resultat. Det är inte en mans/kvinnas verk. Ingen klarar det själva.  

Låt mottageren vara viktigare än avsändaren 

Ett kärt ämne……

Så har det blivit bevisat ännu en gång……

Kaffe är bra.

Aftonbladet (ja jag läste det i Aftonbladet) att den som dricker kaffe lever längre 

Nu kommer det ju inte som någon direkt överraskning. Möjligen att något som många tycker om och används flitigt också skulle vara nyttigt kan ju i sig vara en överraskning. 

 Något som kan hjälpa../.. är enligt forskarna koffein. Ämnet, som går att hitta i en vanlig kopp kaffe, har antiinflammatoriska egenskaper och bidrar till att motverka processen i kroppen.

Nu skulle jag vilja veta hur många koppar man bör dricka om dagen för att vara säker på det bästa resultatet. Om det bara är några få koppar är jag nog rätt säker på att jag klarar den gränsen. Men det vore bra att veta ifall jag dricker för få koppar. 

Ja ja det är bara att fortsätta att dricka denna undergörande dryck. 

Inte konstigt att man funderar på hur staten fungerar……

Fick en räkning. Inget ovanligt. Fler med mig har fått det. Just denna sort har nog också rätt många fått. 
Någon trodde att det kostar säkert 50kr att få iväg den till mig. Vad man nog kan anta i alla fall så är kostnaden klart mer än 10kr. Förra gången var den på 5kr. 

Om man sparade ihop till en större summa innan man skickade den skulle jag inte reagera. Men när man nu skickar den för denna ynka summa på 10 kr. Inte konstigt att man blir lite sne på staten. Hur kan revisorerna gå med på att skicka en räkning som kostar mer än vad man får in? Hur kan myndigheten tro att förtroendet inte skadas när man handlar på detta sätt. 

Nej, transportstyrelsen, tänk om, gör rätt.

 Detta är urbota dumt. Sanslöst dumt. 

Nu är ju denna avgift tänkt att finansiera en bro man byggt. I det ljuset blir det ännu mera märkligt. Då blir det ju en ännu dyrare bro. Hur smart är det?  Nu är jag inte utbildad ekonom. Men det är inte svårt att räkna ut att detta ger minus och inte plus. Men men, vill man ha det så så får det väl vara så. Jag har råd med 10 kr. Men nästa gång ni bygger en bro bör ni nog göra en bättre kalkyl. För man kan undra hur en kalkyl där avgiftssystemet ömsom kostar mer än det man får in. 

Den som är chef över transportstyrelsen borde skämmas över denna avgift. Åtminstone tycka att den är klart pinsam. 

Söndagstankar – Ett nytt sätt att leva 

Men genast sade Jesus till dem: ”Var lugna! Det Är Jag. Var inte rädda.”Matt‬ ‭14:27‬ ‭

Det finns ett nytt sätt att leva. Att leva i förtröstan. Texten är hämtad från tillfället då lärjungarna är mitt i en storm på sjön Genesaret. Jesus kommer gående på vågorna. Lärjungarna är rätt rädda. Då säger Jesus ”Var inte rädda”. 

Vi möter så mycket storm och mörka vågor i livet. Skulle säkert kunna beskrivas som deras båtfärd. Det är så lätt då att gripas av panik och få ångest. Jesu ord är lika sanna i det också. Var inte rädd. 

Att leva i förtröstan. Synonymer till förtröstan är tillit, tillförsikt, hopp, lit, förlitan, förtroende, fast tro. Ordet betyder hopp och tillit. 

Jag tror att vi kan lära oss att leva i förtröstan innan vi hamnar i stormen. Att ha förtröstan på Gud i livet skapar ett lugn och harmoni. Att ha förtroende för Gud att han har allt i sin hand. Förlitan på den samme att vad jag än möter går han med mig. En tro på att Gud har större möjligheter än mig själv att hitta lösningar. 

Om jag får en förvissning om att förtrösta på Gud hjälper genom allt kan jag leva tryggt. Det är ett nytt sätt att leva. 

Att leva i förtröstan.

Det gör att vad jag än möter, vad jag en får gå igenom, hur mörkt det än kan bli, kan jag förtrösta på den Gud jag tror på. 

Dagens bön skulle därför kunna formas ungefär så här:

Herre, jag vill leva i förtröstan på dig. Lär mig det livet. Tack för att du har lovat mig att alltid vara med mig. Därför behöver jag inte vara rädd.

 När Jesus klev i båten lade sig stormen. Jesus vill vara med i din  båt. 

Röntgensyn

För någon dag sedan var jag och röntgade ryggen. Eftersom som jag haft besvär under en längre tid tyckte min läkare att det vore nig bra om jag fick kolla upp min rygg lite bättre. 
Resultatet vet jag inte men tanken är att ryggen måste bli bättre genom träning. Så det är vårens mission. 

Har du någonsin känt dig genomskådad? Litet märkligt uttryck om att bli avslöjad. Genomskådad. Vet inte om jag haft en så klar upplevelse av det. Eller så har jag bara förträngt det. 

Jag har dock känt mig genomskådad på ett annat sätt. Att någon verkar inte se mig. Eller ser liksom rakt igenom mig. Man skulle kunna beskriva det som att någon står mitt framför mig men inte verkar se mig. Ignorera är ett bra ord för det. Vad som händer med en person som blir ignorerad är nog ganska olika. Men ett är säkert, det gör inget gott med den. Snarare tvärt om. 

Det är en märklig känsla när man möter någon som uppenbarligen inte vill möta eller se mig. Hur lätt är det inte att må dåligt av det. Som när man söker möjligheten att få ögonkontakt men inte få den. Det handlar inte om blyghet. Utan helt enkelt en motvilja.  

Jag tror att dom flesta människorna vill på något sätt bli sedda och bekräftade på något sätt. Om vi vill göra skillnad för någon så gör vi gott i att se och uppmärksamma någon. 

Det är tur att vi inte är utrustade med röntgensyn fast vi ibland handlar som om vi hade det. 

Däremot skulle det vara kul att kunna titta runt hörnet….

10 miljoner 

Idag hände det. Vi blev 10 miljoner, 10 000 000, invånare i Sverige.  

Alla barn som föds denna dag lär visst få sin gemensamma titel som den 10miljonte invånare. Men det skulle vara kul att få träffa den som är den verkligen personen i denna räkning. 

Nu kanske inte detta är någon jättestor merit och rekord. Det finns väl mindre länder till ytan men med fler invånare. 

Men….

Grattis Sverige!!

Tänk ändå att vi är så många.  Sökte info om hur många vi var 1966 då jag föddes. Det verkar vara ca 7,8 miljoner alltså är vi idag ca 2,2 miljoner fler än 1966. 

Nu får vi se när vi passerar 11 miljoner. Kanske är det om ca 25 år. Undrar jag om vi inte hinner dit klart fortare.  

Vårkänslor igen

Var ut en sväng från jobbet idag. När jag helt plötsligt känner det…

Vårkänslor!

Det bara kom. Som alltid. Helt överraskande. Den där underbara doften. Doften av vår. 

Jag trodde inte riktigt på det. Men när kollegan kom och kännt samma sak, att det var vår i luften,  så var det inte bara min enorma längtan efter vår och sommar som lurade mig. 

Nu är det väl troligen så att själva vintern är väl inte färdig än men vad gör det egentligen. Jag har känt doften av våren. 

Första dagen som denna känsla infinner sig är obetaldbar. Tacksamhet är ordet. Gillar detta. Skulle tro att jag är inte ensam om det. 

Hur orolig behöver man bli…..

Om Trump är rätt politiker och om valet är politiskt möjligt lämnar jag där hän. Uppenbarligen har folket i USA valt honom. Och det skedde inte via telefonröstning. Han är vald. Bara att gilla läget. 

Men hur orolig behöver/bör man bli?

Folket i USA får en typ av president som man nog aldrig har haft. En man som inte verkar förstå att allt han säger kablas ut över hela världen. Att alla hans ord kan innebära katastrof eller en välsignelse. Vad han är för eller emot får stå för honom. 

Vet inte ens knappt vad han står på den politiska skalan eller vad hand agenda är. Men hans sätt att agera syns. Han hörs. Han märks. Och på det sätt han gör det gör mig orolig. Det kan påverka en hel nation. Det kan påverka en hel värld. När en person har så mycket makt och inte verkar inse tyngden i det så blir, i alla fall jag, orolig. Har han rätt skyddsnät omkring sig så att han, om han behöver stoppas, kan stoppas? När den känslan av oro infinner sig så är något fel på gång. 

En man som har många av sina företag utomlands ska driva en politik där alla jobb ska hem till USA. Hur trovärdigt är det? 

En sak har vi nog alla lärt oss av Trump. Det vi säger har mer betydelse än vad man ibland kan inse och tro. Kanske kan det få oss att överväga och betänka våra ord innan vi säger dom. 

Kanske behövs orden som står på USA’s mynt ”God Bless Amerika” bytas ut mot ”God, protect US” eller kanske tom ”God, protect the world”

Tänk vad fel man röstar

Jerringprsiet är avgjort. Folket har röstat. En från hästsporten , Peder, vann trots att många trodde att Sara Sjöström skulle ta det. Och då är det massa snack om att dom, hästfolket, kuppat sig till en vinst för Peder.  Så typiskt. 

För det första – om alla som ville ha Sara som segrare röstade hade det troligen blivit så. 

För det andra – alla tävlingar som har med att folket kan rösta (körslaget, lets dance, jerringpriset, melodifestivalen mfl) kommer alltid bli knepiga när man kan rösta flera gånger. 

För det tredje – flest röster vinner. 

Tycker att det blir så märkligt. Visst tycker jag att Sara var mer värld detta pris än alla andra. Men eftersom jag inte röstade så har jag ingen orsak att lacka ur och bli arg på resultatet. Så när jag läser om hur man skriver ner jerringpriset som ”dött” och att det gjort sitt blir det bara för mycket. Säger bara ”lägg av”. 

Man kan ju inoch för sig fundera på hur jerringpriset kan bli folkets pris när man i princip kan vinna pga en enda person som röstar miljoner gånger. Så , folkets pris, ja det kanske blir lite överdrivet när man vet hur det kan gå till. Ändå, med all rätt, så finns det väl inget som kan mäta sig med detta pris. 

I grunden tänker jag att det är ett vackert pris. Varför då? Det handlar om att uppmuntra någon som både bekräftar och ger energi att vilja satsa vidare. 

Så alla ni kritiker på tidningarna, idrottare och alla andra, gläds med Peder. Han fick flest röster. Så är det. Nästa gång kan ni satsa på att rösta. Då kommer ju er kandidat att få fler röster. Kanske just dom röster som blir avgörande till säger. 

Är det någon som missat att det är handbollsVM?

Kanske är det så att ingen har missat att det är handbollsVM. Och har du gjort det så vet du ju om det nu i alla fall. Och det har nog ingen större betydelse om du vet om det eller inte. 

Sitter och tittar samtidigt som jag skriver. Det är ju inte det enklaste. Sverige möter Danmark. Resultatet får du söka på annat håll. Det är inte det som denna gång är det viktiga. 

Det som imponerar på mig är lagandan. Man ställer upp på varann. Ska det funka så måste man göra det tillsammans. Alltså att man gör den taktik som man kommit överens om. Skulle en spelare helt plötsligt vilja göra något helt annat så går det liksom åt pipsvängen. Man måste följa spelplanen. Visst, det kan ibland funka med egna upptåg men i den stora bilden och i det långa loppet är det laget som är viktigt. Att backa upp varandra. 

Visst är det så i livet över lag?! Tillsammans blir det bäst. Backa upp varandra. Kanske man ibland får göra det man inte riktgt brukar. Det som någon (vem nu denna någon är) annan skulle ha gjort men inte kunnat. 

Jag tror att för att vi skall få en bra laganda, om det så är inom sport eller arbetslaget på jobbet, är att man ställer upp för varandra. Att vi i bland får backa upp för varandra. På något sätt har man andra före sig själv. Är det att förneka sig själv? Inte alls. Bara att man ibland har kollega, vän, som får gå före. Att dens behov blir viktigare på något sätt. 

Med den inställningen händer det något med oss och vår omgivning. För går någon före i detta får den ofta ”igen” det. Alltså typ ”som du vill att andra ska göra mot dig ska du göra mot dom”. 

Jag tror att nyckeln till ett god relation och ett bra klimat, om det så är något på fritiden (bostadsrättsföreningen, sportlaget, församlingen) eller på jobbet, så handlar det om denna enkla princip…..

Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem.