Författare: pedherskoog

En man som passerat sina dryga 55 år. Arbetar som butikschef i Pingstkyrkans secondhand i Eskilstuna. Började mitt arbetsliv som undersköterska i Laxå och Örebro. Senare blev jag pastor och arbetat inom Pingströrelsen under 20 år. Efter det blev det ca 3 år på re:form i Örebro som verksamhetsledare. Efter det blev det Erikshjälpen i Örebro, Norrköping och Jönköping. Men, nu är det Pingstkyrkans Secondhand som samarbetar med PMU Secondhand för mig.
Publicerat den

Vi blir ofta kritiserade för våra fel men inte uppmuntrade för det vi gör bra

Såg ett videoklipp på Facebook.  En lärare lär ha skrivit 9:ans tabell på tavlan. Hon gör ett medvetet fel i första ekvationen. Eleverna skrattar åt henne.  

Som ni ser skrev jag rätt nio gånger, men det var ingen av er som berömde mig för det. Istället kritiserade ni mig för det enda felet jag gjorde.

Ett ganska typiskt sätt att handla. Vi hakar ofta upp oss på dom (få) misstagen någon gör. Vi verkar snabbt glömma dom (många många) rätta och bra saker någon gör. 

Tänk att det är så lätta att göra så.  Tror ingen av oss kan säga att vi aldrig hamnat i den situation att vi aldrig handlat så.  Snarare är det nog rätt många som blivit utsatta. 

Men det kan vi enkelt ändra på. Vi bestämmer oss för att vi ska inte vara så.  Vi vill fokusera på allt det någon gör bra. 

Publicerat den

Positionen avgör vad man ser

Har börjat läsa en ny bok. Du som följer mig på olika medier vet att det är Sjödins bok ”Den som hittar sin plats tar ingen annans”. Den lär väl prägla mina tankar ett tag framöver. Och det har jag ingenting emot. 

Positionen avgör vad man ser

Jag har sagt det förut. Det är utgångsläget som avgör. Tomas mening och sats vidgar det perspektivet något.  Med all rätt. Det är den position jag befinner mig i som avgör vad jag ser. Konstigt? Inte alls. Helt naturligt. 

Många gånger ger det sig själv hur vår position är. Vi är där vi är och från den horisonten  ser det ut som det gör. 

Men ibland undrar jag om vi inte medvet söker en position för att få den bild och tolkning vi vill ha. Inte den som verkligen är. Vi intar en hållning för att vi vill det. Vi vill bestämma oss för att tolka det på det sätt som ger oss en förmån. Eller misstolka för att vi vill det. Så blir bilden skev. Knepigt tänkt av mig? Möjligen men kanske det ligger det något i det. Vi väljer att tycka illa om någon. Vi väljer att misstolka. Kan det verkligen vara så? Ja, jag tror att det kan bli så. Tyvärr. 

Vi behöver välja en position, ett utgångsläge, en synvinkel, en ingång som gör att vi ser det från en positivt utgångsläge. Då händer det något med oss. Vet vi om att vi är lite av det buttra hållet i vissa lägen så kanske vi skulle besluta oss för att ändra det på något sätt. Vet vi om att vi ibland vill misstolka kan vi försöka ändra på det. Går det? Ja, jag tror ju det. Faktiskt. Välj en position, ett förhållningssätt som är från en positiv, möjlig, hoppfull, läge. 

Ett försök att förklara detta på ett annat sätt kan vara att citera samme man. 

Förtröstan handlar om att våga tro på trösten innan man egentligen fått den. Lita på att det kommer att gå bra, och att om det inte går bra så kommer det att ordna sig på något konstigt sätt ändå. 

Något åt det hållet. Jag väljer att tro på det trots att det verka omöjligt, trots att jag egentligen inte vill det eller hur det än är. 

Välj en bra position som tänker gott. Det kommer att betyda något gott för dig själv. 

Publicerat den

Halva Januari…..

Det är redan halva januari. Nu dröjer det inte länge förrän det är ljust både när man åker på morgonen och kommer hem. 

När vi bodde i huset i Julita så fanns det en morgon som alltid var speciell. Nästan varje morgon körde jag pojkarna till skolan. När man kom ner till stora vägen svängde man vänster. Åt det hållet kör man mot öster. Alltså mot soluppgången. 

Den morgonen då vi mötte solen i ögonen var alltid speciell. Då visste jag att nu har det brutit igenom. Nu är det snart vår. Jo visst, det är bara februari just då men ändå. 

Jag minns att jag alltid vid denna tiden längtade och såg fram emot just den morgonen. Att ha solen i ögonen när man kör bil är aldrig roligt. Men denna morgon kunde jag alltid känna att då var det okej. 

Det är redan halva januari. Så snart är det dags för ljusare tider. Solfilmen på SVT har börjat. Ett säkert tecken på att nu går det så fort mot ljusa tider att det är värt att notera och visa upp. 

Att se fram emot ljusare och bättre tider ger oss på något sätt en ny energi. Det kan ha varit hur jobbigt och mindre roligt så händer det ändå något med oss. Det är gott för vårt sinne att se fram emot något. 

Så ge inte upp. Är det mörkt just nu? Det kommer att bli bättre. Var så säkert. Kanske nya vägar. Kanske nya möjligheter. Ett är säkert, lika sant som att solen tittar fram mer och mer, så kommer det att bli ljusare i livet också. 

Fattar inte riktig att tiden går så fort. Efter några dagar ledigt ska jag ta mig an jobbet igen. Som vanligt ser jag fram emot det. Bäst att sätta full fart så man hinner med….

Publicerat den

Söndagstankar – Livets källa

Denna text har många djup. Hur många ser du?

Att få ha ett liv som har verkligen är ett liv som lever från djupet är nog något vi alla skulle vilja ha. Ett liv som inte levs i ett vakum. Eller har en sordin över sig. Ett liv som flödar på något sätt. Ett sådant liv finns i tron på Jesus. 

Att allt livs ursprung finns hos Gud. Det handlar om att jag tror att livet är skapat av Gud. Hur det gått till och hur länge han höll på, om det skett genom utveckling är faktist av underordnad betydelse för mig. Jag tror att allt liv utgått från något intelligent. Något Bang tror jag inte alls på. Det är för slumpartat. Nej, jag tror att det liv som finns, den skapelse som vi lever i, har sitt ursprung i dwt gudomliga. 

Jag tänker också att det är hos Gud vi kan hämta inspiration för hur vi ska leva livet. Jag tror att han ger oss den ledning vi behöver. Ledning för beslut, olika livsval, inspiration och livets drivkraft. 

Livets källa är för mig näring. Näring till tillväxt. Näring till förstånd. Näring till att vara människa. 

Livets källa – han för mig till vatten där jag finner ro. När jag vandrade i fjällen för massa år sedan är en bild jag har lätt att framkalla i minnet. Det var när jag kom till en porlande källa. Alltså där vattnet steg upp ur marken. När jag kom dit hände något i mig. Jag ville stanna där.  För där fanns det en ro och stillhet som kändes så gott. För mig är det en bra bild på Gud som livets källa. En källa till ro. Återhämtning. Stillhet. Allt det där som vi människor så ofta behöver. 

Du har säkert många fler bilder och tankar som kommer till dig när du funderar på att Gud är livets källa. 

Hos Gud finns livets källa. 

Det fina i allt detta att Jesus talar om att inom oss kan det bli en källa. Ett källaprång. Ett flöde som välsignar oss. 

På den sista dagen, den största i högtiden, stod Jesus och ropade: ”Om någon törstar, så kom till mig och drick! Den som tror på mig, ur hans innersta skall strömmar av levande vatten flyta fram, som Skriften säger.” Detta sade han om Anden, som de skulle få som trodde på honom. Ty Anden hade ännu inte blivit utgjuten, eftersom Jesus ännu inte hade blivit förhärligad. ‭‭Johannesevangeliet‬ ‭7:37-39

‬ ‭Denna källa som vi stannat för denna gång är något som kan flöda upp inom oss. Den finns alltså inte långt borta. En fantastisk sanning och verklighet tillika stor möjlighet. Att få del av detta inom sig och veta av dess kraft är något alldeles extra. Inte konstigt att Bibeln uttrycker det som livets källa. 

Därför säger Jesus ”om någon törstar”. Alltså längre efter detta. ”Kom till mig och drick”. Alltså ta emot denna källa som blir ett levande flöde inom oss. Det blir alltså inte stillastående vatten som blir unket. Det blir ett källsprång. Med friskt vatten som släcker törsten. 

Ta emot livets källa!

Publicerat den

Att förlåta…..

Hur ofta är det inte behov av att vi behöver säga ett förlåt eller att tom förlåta någon? 

Det är så lätt att såra varandra. Göra något som vi inte borde. Brusat upp. Anklagat någon på felaktigt sätt. Så går vi från det mötet med en tråkig känsla. Att vi mår mindre bra efter en mindre lyckad gemenskap är nog inte så konstigt. Men när vi går ifrån en gemenskap med något som borde förlåtas är det mindre bra.

Kanske skulle vi vara mer mån om att vilja säga förlåt. Hellre en gång för mycket än en gång för lite. All gemenskap mår bra av det. Möjligen är det något ”förnedrande” och stoltheten får sig en knäck av att vilja säga förlåt. Men det är det värt. Det känns så mycket bättre efteråt.

En annan sida av myntet är att ge förlåtelse. Att när någon kommer och ber om förlåtelse att då bekräfta att att man ger det. Nu vet jag att att det inte alltid är så enkelt. Men man kan i alla fall ge signalen om att man vill förlåta om det i just det läget är svårt.

En av dom svåraste situationerna är när man kommit ihop sig. Den ena säger förlåt och får förlåtelse. Den andre säger förlåt men då får den inte ett gensvar tillbaka med samma försoning. Vad menar jag med det? Jo, om man själv vill ha förlåtelse men inte är beredd att ge förlåtelse blir det mycket svårt att gå vidare i en försoning. Det är som all förlåtelse går om intet. 

Bibeln  vill visa på att vi blir förlåtna i den mån vi förlåter andra. Så skall vi kunna önska oss att bli förlåtna är vägen rätt klar på det.

Till sist…..

Jag tror vi behöver be vår Herre om nåden att släppa saker och ting, händelser som sårat. Ja, med all rätt borde ”man” bett om förlåtelse. Men ”man” har inte gjort det. Be om nåden att släppa det. Det är mest du själv som förlorar på det annars. 

Jesu ord på korset har hjälpt mig många gånger. Han säger. ”Förlåt dom för dom vet inte vad dom gör.” Kanske det förhållningssättet kan hjälpa dig i dom knepigare lägena. 

Publicerat den

Jämför 

Jämför!!

Ett av dom mest återkommande inslagen i bl.a. reklam. Lendo bygger på att jämföra lånegivare. Sist såg jag en reklam där man kan jämföra spelbolag. Det är prisjakt. Pricerunner, compricer. Man kan tom jämföra pensioner. 

Ibland undrar jag om inte livet går ut på att jämföra. Allt för att veta vad som är billigaste. Vad är bäst? Vad är sämst? 

Visst är det bra att jämföra. Vi kan googla det mesta idag. Undrar jag hur många gånger vi jämför och tex köpet aldrig blir av. Just därför att det är så många intryck att man vet helt enkelt inte vad som blir bäst. Den osäkerheten gör att vi inte vågar köpa något. 

Visst är det bra att jämföra. Då kan vi verkligen få tag på det bästa. 

Samtidigt talar det om att vi verkar aldrig bli nöjda. Det finns nog alltid något som nog är bättre. Om jag bara letar lite till. Väntar lite till så dyker det upp något som är bättre. 

Vi jämför det vi har med vad andra har. Det ”alla” andra har verkar vara bättre än det vi har. Så växter det något av ett missnöje inom oss. Oftast helt obefogat. Därför att det vi redan har är gott nog. Så ”byter vi upp oss” helt i onödan. 

När vi uppmanas att jämföra låter det så bra men det kan bli så fel. Ett företag vill ju att vi ska upptäcka att det vi har är inte gott nog. Att det finns något bättre. Att vi måste köpa nytt. 

Varför har vi människor så svårt att vara nöjda med det vi har? Undrar hur det var förr. Alltså typ 1800-tal eller tidigt 1900. Hur var det då? Rent generellt hade man väl inte så mycket prylar. Inte heller ekonomi att köpa massa saker. Kanske tänker helt fel men ändå. Du hänger säkert med i min tankebana. 

Kanske skulle livet bli lite lugnare om vi inte jämförde så mycket. Då skulle vi kunna koppla av och njuta av det vi redan har. Kanske skulle det tom infinna sig en större portion av tacksamhet. Och tacksamhet gör något gott med oss. Vår omgivning får en trevligare atmosfär att leva i. 

Publicerat den

Ord som inspirerar 

Jag hittade en sida på webben: ”Kloka citat”. Massa intressanta citat av vad människor har sagt. Kloka och goda ord. Är väl lite extra intresserad av det nu eftersom jag letar efter goda citat att dela med mig av. 

Skrev om när andras ord blir mina för en tid sedan. Tänk vad ord kan få betyda. Ord som kan lyfta en till att vilja förändra sitt sätt att leva. Eller att man helt enkelt bli bara så glad. 

Ord som påverkar oss är ord med kraft i. Dom blir inte bara svarta bokstäver på en vit bakgrund. Dom får liv på något sätt. 

Det finns speciella ord som påverkar därför att just en speciell person har sagt dom. En person vi håller av. Eller en person som vi ser upp till. Kan vara en person som vi respekterar mycket för sin kunskap. Hade någon annan sagt dom så hade det inte alls haft samma tyngd. 

Ord kan ge oss mod. Mod att våga. Mod att förlåta. Mod att gå vidare. Ord kan lyfta. 

Hur viktigt kan inte dina och mina ord bli? Vi kan tycka kanske att vi inte är så speciella. Men faktum är att våra ord kan få mer betydelse än vi anar. 

Mötte en gång en person som sårade mig djupt med sina ord. Jag frågade om inte vederbörande insåg vad som hände. Då sa denne man att han brydde sig inte i ifall han sårade mig eller inte. Troligen saknade han empati på den tiden. Det är något dom är fel när man inte inser att sina ord kan slå så fel. Att inte inse att ens ord kan antingen göra gott eller göra mycket ont. Du kan nog ana att det samtalet satte djupa spår inom mig för lång tid. 

Så har jag mött den som sagt dom ord jag aldrig trodde någon skulle säga om mig. Som gjorde att jag vågade tro mer på mig själv. Som gjorde mig glad och vågade mer. 

Jag har mött den som gett mig tröst med sina ord utan att veta hur rätt den var. Både i tid och situation. 

Du har säkert redan räknat ut vad sådan samtal har gjort med mig. 

Jag tänker…:

Dina och mina ord kan få en så stor betydelse att vi borde överväga dom lite bättre 

Tänker mig inte att vi borde vara tysta. Mer att vi borde säga det som har ett reellt värde. Troligen svårt men siktet borde vara inställt på det. Annars är det nog bättre att vi valde att vara mer tysta. 

Kanske skulle vi överväga att välja att tala gott om varandra. Välja att tänka gott. Gör vi det valet tror jag att det kommer att göra något gott inom oss. Även göra gott i vår omgivning. Det är klart roligare att vara med en som talar gott om saker och ting än tvärtom. 

Publicerat den

Hur påverkbara är vi av andra?

Ygeman pratade om främmande makts påverkan. Att staten behöver vaccinera oss medborgare mot falsk propaganda. Alltså att vi får förståelse för vilken information som är riktig. 

Vilken förmåga har vi att förstå vad som är rätt och fel? Man menar att utländska krafter vill påverka oss på olika sätt. Så att vi tex misstror vårt lands regering (🤔är det därför man ibland tycker att vår regering gör massa tok?) Man menar att vi ska få massa budskap av främmande makt via internet. Det var väl dåtidens flygblad från fiendens flygplan. 

Blåögda? Är vi extra blåögda vi svenskar att vi har allt för stor tilltro att det vi läser och hör alltid är sant? 

Under årtionden har vi blivit inlärda att ifrågasätta. Ifrågasätta allt. Ju längre tiden har gått så är det mer av den varan. Tydligen har det inte lärt oss att ifrågasätta att det vi tex läser på nätet inte alltid behöver vara sant. 

Hur fungerar det för dig? För mig? Är vi påverkbara av andra? Kanske menar vi oss att vi inte är det. Fast jag undrar inland om det inte är så att vi inte riktigt inser hur det verkligen är. Titta på det senaste modet, vilken bil som är populär, vilka prylar som är inne att ha, vilka resor man bör göra osv osv. Vi är nog rätt lätta att påverka. Titta bara på årets julklapp……

Säljare kan få oss till köp som vi nog inte hade genomfört om vi tänkt lite klarare. 

Men så länge vi tror oss fattat självständiga beslut utan någon påverkan så är det ju vår sanning. 

Påverkan skulle kunna beskrivas som att något har inflytande på oss. Positivt sätt så kan det ju vara något gott. Alltså när det gör något bra med oss. Men dålig inflytande gör något konstigt med oss. Fattat beslut som vi förmodligen kommer att ångra. Man skulle kunna tom säga att inflytande är att någon har makt över oss. Mmm det låter rätt överdrivet. Men i vissa fall finns det det som tagit makten över oss. När sådan påverkan finns över våra liv är vi inte längre fria.  Tänker att vi tom kan vara låsta av en åsikt. En negativ åsikt om oss vi tror är sann. Så hamnar vi i en situation där vi inte mår bra. Som exempel att någon påstår att man är tjock fast man inte är det. Så tro man det och bantar. Så kan du räkna ut vad resultatet blir. 

Kanske kan slutsatsen bli att vi är mer påverkade av andras åsikter och trender än vi vill erkänna. Annars skulle det inte tex finnas mode, åretsjuklapp mm mm. 

Publicerat den

Det är inte hela världen….

Satt och ”bläddrade” i Facebook. Ögonen föll på en sida som heter ”Ett positivt sinne”. Kan inte mycket om den sidan men den andas mycket bra tänk. Den finns även på webben. 

Fastnade för en av bilderna.”Kom ihåg: 2017 består av 365 dagar, så om en och annan dag skiter sig, så är det inte hela världen”. 

Visst har vi det för lätt att skriva upp dom dåliga dagarna så att dom får allt för stor plats. Att dom dagarna nästan redan fått sin memoarbok skriven. Nästan som om dom dagarna blivit vårt livs rubrik. Nästan så att dom blir själva livsackordet och dess melodi. 

Så glömmer vi att dom allra flesta dagarna är dom bästa. Dom som faktiskt satt knorren på tillvaron. Dom som gett dom allra bästa minnena. Dom som tyvärr allt för offta bara får en fotnot till ett suddigt minne. 

Nu tror jag väl inte att ett positivt tänk är hela nyckeln till ett bra liv. Där tänket kan sudda ut alla dåliga minnen. Men det ligger ändå något i att tänka positivt. Att låta dom goda minnena bli mitt livs rubrik. Att låta dom minnena påverka mig med positiv energi. 

På den sidan mötte jag tankar som…

Var inte för hård mot dig själv, du gör ditt bästa….


Det är du som får leva med en direktupplevelse av ditt liv, så låt ingen annan skriva manuset till din story

Jag blev påmind om sårbarheten ännu en gång… Kanske är det så stt vi bäddar för vårt liv med vår inställning inom oss. Vad ger jag mest utrymme för inom mig? Vad låter jag påverka mig. 

Funderar mycket på just nu hur vårt inre funkar. Att vi är som en resonanslåda på något sätt. Att den få ta emot goda toner som fyller vårt inre. Vem eller vad slår an tonen inom oss? Lär nog bli mer tänk om det längre fram. 

Om vi tänker efter så är det mycket som händer i våra liv som inte är hela världen att det just sker. Att dom är inte värda att få ta makten över oss. Jag vet, det är lättare sagt än gjort. Men visst ligger det en sanning i det. Vi behöver släppa så mycket bakom oss. Något av det jag skev om att tömma ryggsäcken ibland. 

Om vi applicerade detta ”det är inte hela världen …” på område för område i våra liv så skulle vi bli mindre irriterade. Mindre frustrerade. Mindre av mycket negativ i våra liv. Att någon gör något onödigt i trafiken, eller någon sa något dumt, missade ett bra tillfälle osv osv. Skulle tro att livet skulle vara lite lättare med en hållning av ”det är inte hela världen….” Det finns så mycket positiv att lägga märke till. Så mycket bättre saker som kan få påverka oss. 

Det är inte hela världen….

Publicerat den

När andras ord blir mina egna…

Jag har ju startat en sida på min blogg jag kallar för ”citat”. Det finns ju så mycket bra, intressant eller bara en rolig kommentar att föra vidare. 

Fick inse att åberopa en viss person till ett speciellt citat är ju inte så enkelt. Citat är ju just citat. Och vem har hittat på vad? Kan man säga att en viss person som säger någon annans ord att det citatet är från , ja just det, från vem? 

Ett bra citat, en bra tanke som någon har sagt, kommer ju alltid att vara upphovsmannens/kvinnans. Men om man gör den tanken till sin är den ju minst lika mycket sin egen. 

Det finns mycket bra sagt och tänkt som vi med all rätt kan ta till oss av. Låta dom påverka oss. Och vi gör oss ett med dom. Så blir helt plötsligt det citatet och tanken vår tanke. 

När jag läser andras bloggar sätter det fart på mina tankar så blir det som en bloggkompis skrev till mig: ”Vem vet det kanske dyker upp nåt tema, nån fras eller formulering som låter Pedher Skoog i min kommande bok”. Inte för att något sådant behöver ske. Långt därifrån. Men själva tänket är så rätt. Att vi transformerar det någon har sagt som sen blir en liknande tanke men på ett annat sätt och med ett annat slut. Kanske till och med med en annan tolkning. Men det satte fart på något bra inom oss. Som leder till att något nytt bra och tänkvärt blir sagt. 

Att lyssna till andra kan alltså inte vara så farligt. Det kanske till och med kan välsigna oss. Att inse att någon annan har något att tillföra är en bra inställning. Visar på ödmjukhet och respekt. Att vara påverkbar kan ibland vara riskabelt. Men i detta hänseende kan det nog bara vara av godo. 

Så, egentligen kanske det inte är så viktigt vem som säger det viktiga. Utan det handlar mer om att det som blir sagt är av värde att bevara.