”Min frid ger jag er”

Frid lämnar jag (kvar) åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. Johannes 14:27

Min frid ger jag er – Jesus gav lärjungarna sitt erbjudande. Han gav dom sin frid. Han tog inte med sig sin frid upp till himlen utan lämnade kvar den.

Frid talar om harmoni, ro, lugn, vila, stillhet, sinnesro. Man skulle kunna tala om att ha balans. Något vi människor behöver.

Man kan fundera på vad ”världen” kan stå för. Finns säkert många förklaring och tankar. Men kanske handlar det om att det finns mycket på denna jord som vill ge oss intryck och upplevelser. Men dom går inte att jämföra med den frid Gud ger. Man kan mata sig med mycket man tycker ger meningsfullhet. Det kan vara jobb. Framgångar. Pengar. Människor. Upplevelser. Men det som ger något bestående inom oss är den frid som Gud ger.

Under vissa tider finns det oro inom oss. Vi är inte i balans. Då är hälsningen till dig och mig: ”Min frid ger jag er”.

Det finns något djupare i allt detta. Gud uppmanar oss att inte oroa oss och tappa modet. Förutsättningen för det gav han oss i orden ”min frid ger jag er”. När vi lever i den friden så behöver vi inte oroa oss och tappa modet.

Tänker mig att frukten av att ha inre frid är att vi inte tappar modet och oroar oss mindre.

Vår bön denna söndag får bli:

Herre, ge oss din frid så att vi inte tappar modet och oroar oss. Fyll oss med din frid så att oro trängs undan och vi får leva i din harmoni. Tack Herre för din frid. Amen

Vi är ett blygt folk

Vi är ett blygt folk.

Nja, inte överallt men rätt ofta. Ibland kan ju vi människor vara väl framfusiga i grupp. Inga hämningar. Högljudda och skräniga.

Men när vi möts i på en stig eller ska sitta nära varandra på bussen ….. typ…… då händer det något märkligt med oss.

Den sista tiden har jag gått en promenad varje dag. Uppmuntrad till det som en del i återhämtningen så blir det några kilometer varje dag efter en stunds siesta efter lunch.

På mina promenader möter jag rätt många människor. Jag laddar för ett ”hej” men så svårt det är att få kontakt och ett ”hej” tillbaka.

Vi stirrar blint ner i backen. Eller så tar vi upp mobilen. Råkar det bli ögonkontakt så tittar man snabbt åt sidan.

Vi är ett blygt folk.

Det är lite märkligt tänker jag. Undrar varför. Tror vi att den vi möter inte vill hälsa? Är vi rädda för att få igång ett samtal?

Kanske är det typiskt svenskt. Dom som varit utomlands vittnar om att det är enklare i andra länder. Inte vet jag om det är så överallt.

Tänk om vi kunde släppa loss lite. Öppna upp. Tar ner garden. Möta med ett leende.

Som du ser så brukar jag gå på en ”spång” som är ganska smal. Det blir lite lustigt att mötas där och inte få ögonkontakt. Så nära men ändå så långt bort.

Jag tror vi mår bra av att öppna upp oss lite. Så farligt kan det inte vara.

Det lär bli många rundor i höst. Jag hoppas på många ”hej”

Handla hållbart – så många djup i det

Just nu har vi sikte på barnen och skolstart i våra butiker på jobbet. ”Handla hållbart till barnen” är vår slogan.

Handla hållbart – men när och hur?

Det finns så många situationer som vi behöver handla hållbart.

Mot varandra. Vi behöver vara på ett sätt mot varandra som håller i längden. Som gör något gott med våra relationer.

Med oss själva. Vi behöver handla med oss själva så att vi håller länge. Äta bra och nyttigt. Tänka på hälsan och främja den på olika sätt.

Handla hållbart för miljön skull. Vi har denna sommar blivit påminda om vår jords klimat. Vi måste tänka om på vårt slöseri med våra saker. Handla sådant som inte förstör vår jord. Vilket påminner oss om att uppfinna sådant som inte förstör vår jord.

Handla det som håller länge. Vi behöver satsa på det som kan hålla och räcka länge. Billigt är lätt att bara slänga. Vi behöver skapa sådant som är hållbart länge.

Handla det som redan är gjort. Vi kallar det för att handla second hand. En sak kan användas många gånger. Varför slänga när det fortfarande fungera och är funktionsdugligt. Det är billigare. Vi tillför inte massa nya kemikalier i vårt ekosystem.

Handla hållbart är så viktigt på alla plan. Finns ett ordspråk som är en gyllene regel. ”Var mot andra som du vill att andra ska vara mot dig”. Det är att vara på ett hållbart sätt. Det är att tänka efter först.

Men visst är det svårt att handla hållbart i allt. För tänker vi efter så handlar vi allt för ofta ohållbart med våra olika resurser vi har tillgång till. ”Jag ska bara” är ett gångbart utryck för att komma undan. ”I morgon ska jag ändra mig” så kan jag fortsätta lite till.

Att inte handla hållbart kommer till slut till ett bittert slut. Relationer går i kras, man springer in i väggen, klimatet spelar oss ett spratt. Till slut tar allt slut. Och då är det försent att ändra på något. Då kan vi inte säga ”i morgon är en bra dag att börja på”.

Så att handla hållbart är långt ifrån något som bara handlar om jordens miljö. Inte minst handlar det om hur vi är mot varandra . Det är inte en ekonomisk fråga trots att vi försöker göra det till det. Det handlar om allt. För allt hänger ihop på något förunderligt sätt. Så vi kan ändra slogan till ”Handla hållbart till dig” – i längden blir du en vinnare och alla runt omkring dig.

Stavhopps-syndromet

Kanske har du inte missat stavhoppsfinalen i EM. Då Mondo hoppade 6,05 i stavhopp. En fantastisk prestation. Vilken final det var. Alla gjorde enorma prestationer. Peppade av varandra.

Men det som fick min största uppmärksamhet var hur stavhopparna var mot varandra. Som peppade varandra. Uppmuntrade och dom var som en stor familj. Trots att dom var konkurrenter så var det genuint glada för varandras framgångar. Led med varandra när man missade och rev. Man lämnade inte heller tävlingen när man var utslagen.

Tänk att konkurenterna kunde vara så generösa mot varandra. Att glädjas för en annans framgång är fantastiskt. Att inte lämna bara för att det går bättre för andra är stort.

Kanske har vi något att lära av detta.

Att glädjas av andras framgångar. Erkänna dom som något bra. Att peppa när det går sämre för någon. Att man mitt i en ”konkurrerande”-situation kan stödja varandra. Genom att stödja varandra kan man nå mycket längre och högre.

När ska man ge upp? 

Tittade på Stephans Wilsons resa till att åka Vasaloppet. ”Stephan på glid”. Så fantastiskt att se hans resa från att stappla fram på skidor, ramla och resa sig upp. Att sen se hur han utvecklar sig. 

Att höra hans motgångar och slitna kropp undrar man… Han får rådet att ge upp och satsa på 2017. 

Så rehabtränar han och i söndags säger han ungefär så här: ”jag vet inte om jag kommer att klara det men jag kommer att ta mig an Vasaloppet. Så får vi se om jag klarar det”

Det är så lätt att få rådet att ge upp. Och vi går på det. Kanske