Inlägg

Publicerat den

Rastlöshet

För några dagar sedan funderade jag kring att koppla av. Hur viktigt det är att koppla av. Att när det ges möjlighet koppla på detta koppla av.

Det finns en annan sida som många av oss drabbas till och från av. Rastlöshet.

I helgen som gick fick jag möjlighet till några extra dagar ledigt. Så välbehövligt. Så skönt med att kunna just bara koppla av.

Då händer det som så ofta händer när man haft lite för mycket och väl får ledigt. Ledighetens första dag blev fylld av rastlöshet. Hade svårt att vara still.

Det blev en promenad. Det blev 3 (!) promenader. Typ 20 km. Inget ont som inte har något gått med sig.

Okoncentrerad och nervös betyder ordet. Jag skulle inte påstå att jag var nervös. Nej inte det. Okoncentrerad? Ja, möjligen det. Men mer detta att man inte kan sitta still. Har svårt att ta sig för något. Vill att det ska hända något men samtidigt inte vilja det. Undrar jag om det finns något bra ord för det.

Kanske synonymorden ger bättre beskrivning av fenomen rastlös. Några synonymer är otålig, överenergisk, okoncentrerad och rolös.

Kanske är det just rolös som beskriver det bäst. Rolös. Det finns ingen ro i kroppen.

Tack gode Gud för att detta inte är ett permanent fenomen.

Ibland tänker jag att rastlöshet är en form av avgiftning. Alltså att kroppen är så full av energi/adrenalin från en hektisk tid att det är en reaktion på att kroppen går ner i avkopplat läge.

Då är ju helt plötsligt rastlöshet något bra. Man kommer i sitt rätta element igen.

Publicerat den

Närvaro av Gud

Tron på Gud är inte alltid så lätt att förklara. Det är ju ingen synlig person som man tydligt kan hänvisa till. Vi talar om en kraft som är närvarande. Som att se Gud i en inre sinnebild.

Jesus säger vid det tillfället som Han lämnar jorden för att återvända hem till himlen att han är med oss alla dagar intill tidens slut. (Matt 28). Kan vara svårt att se hur det skulle gå till. Och då till alla människor.

Guds närvaro är inte beroende av tid och rum. Inte av den fysiologiska lag vi lever i. Han kan, genom sin Helige Ande vara här och där samtidigt. Kan vara egentligen bevisas av att två människor berättar om sin upplevelse av Gudsnärvaro samtidigt men på olika platser.

Gud är på den mest öppna och välkomnande platsen som finns. Han finns även där det är stängt och tillbommat. Han finns i det land där man öppet får tro. Han finns i det land där regimen förbjuder och stänger igen för tron.

Guds närvaro är bara beroende av att det finns ett hjärta som är öppet för honom. Med hjärtat menar vi våra liv. När du och jag öppnar för en Gudsnärvaro i våra liv, vår tanke , så är han där. Inget kan hindra Gud att vara nära oss om vi vill att han ska vara nära. Psalmisten skriver

Psalms 139:1-10

Herren känner mig

För körledaren. En psalm av David.

HERRE, du rannsakar mig

och känner mig.

Om jag sitter eller står vet du det,

du förstår mina tankar fjärran ifrån.

Om jag går eller ligger ser du det,

med alla mina vägar

är du förtrogen.

Innan ordet är på min tunga

vet du, HERRE, allt om det.

Du omsluter mig på alla sidor

och håller mig i din hand.

Den kunskapen är för underbar

för mig,

den är så hög att jag inte kan

fatta den.

Vart kan jag gå för din Ande,

vart kan jag fly för ditt ansikte?

Stiger jag upp till himlen

är du där,

bäddar jag åt mig i dödsriket

är du där.

Tar jag morgonrodnadens vingar,

gör jag mig en boning

ytterst i havet,

ska också där din hand leda mig

och din högra hand hålla mig.

Så denna dag vill jag påminna dig om att vart du än är, hur du än mår, vad du än gör, om så någon försöker hindra din gemenskap med Gud själv , så är han hos dig. Guds närvaro finns där du är !!

Publicerat den

👏 Det är svårt att spela när publiken klappar i otakt 👏

👏 Lyssnar på en live-inspelning av Koinonia. Publiken kommer igång redan i introt. Inser vad tufft det skulle vara om publiken tog sitt eget tempo. Skulle inte vara lätt att spela. Likaså så blir det när publiken slår i baktakt (😄🤣)

👏 Men det ligger något i detta. Lika svårt för vilken ledning som helst, företag, förening eller församling. Inte lätt att leda när publiken klappar i otakt.

👏 Otakt kan ju ligga även på ledningen. Att man inte läser av folket. Är lite svår med timingen. Bra idé men den kom lite för tidigt eller helt enkelt för sent.

👏 Att gå i takt med sin omgivning är inte alltid så lätt. Kräver en viss form av lyhördhet. Fingertoppskänsla likaså. Att man inte alltid ser till sitt eget bästa och ego. Utan att man kan zooma ut och se den större bilden.

👏 Blir också svårt när delar av folket agerar som publik. Applåderar när man tycker laget spelar bra eller buar när det går mindre bra. Men man gör inget själv mer än står på läktaren och ”tycker” . Så en ärlig ödmjuk fråga till sig själv är om man själv ”klappar i takt” eller bidrar med otakt. Och den frågan är ju inte alls lätt att

👏 När bandet spelar är det ofta trummisen som anger tempo. Till sin hjälp har den , inte så sällan, en maskin som anger det tempo man ska spela på. Så vet alla vilket tempo och takt man ska spela i. Gud hjälpe den som ska ange takten att det blir rätt.

👏 Dirigenten har en viktig roll. Att slå in dom olika stämmorna vid rätt tillfälle. Men också visa på takten. När tempot ska gå ner en tid i musikstycket. När man ska spela starkt eller svagt. Påminna om det som är utskrivet i noterna ibland. Orkestermedlemmarna har att följa. Också en bra bild på dessa tankar ….

Publicerat den

På återseende….

Kristi Himmelfärds Helg. En helg, vars budskap, på något sätt ramar in hela årets händelser omkring Jesus. Han har fötts, dödats och uppstått. Och nu lämnar han jorden för vårt bästa. För att hjälparen den Helige Ande ska kunna komma. Vilket vi markerar under Pingsthelgen.

Denna helg har också en hälsning till oss. 

På återseende

När Jesus lämnar jorden inför ögonen på sina lärjungar får dom också ett löfte.  Han ska komma tillbaka på samma sätt som han nu lämnade dom. 

Bibeln berättelse om Jesu uppdrag slutar inte här på berget och Jesu himmelsfärd. Det är snarare fortsättningen. Han återvänder till himlen för att bereda rum för alla dom som tror på honom. Eller för att använda hans egna ord. ”Jag vill att ni ska vara där jag är”.

Så när han lämnar jorden är det med ett ”på återseende” på sina läppar. 

Denna helg är en påminnelse om att Jesus ska komma tillbaka till jorden och hämta hem alla som tror på honom. Till himmelen och den evighet som är beredd för oss. En underbar tillvaro som Bibeln beskriver som perfekt. Inga sjukdomar. Ingen nöd. Man kan ana att det var så det var tänkt från början. 

Det påminner om att vi som tror på Jesus på något sätt har ena foten på jorden och den andra i himlen. Å ena sidan redan där men ännu inte. Det påminner om löftet om att möta Jesus igen. Den hjälper oss med fokus. Uppmuntrar oss. 

När han hade sagt detta såg de hur han lyftes upp, och ett moln tog honom ur deras åsyn. Medan de såg mot himlen dit han steg upp, stod plötsligt två män i vita kläder hos dem. De sade: ”Galileer, varför står ni och ser mot himlen? Denne Jesus som togs upp från er till himlen, han ska komma tillbaka på samma sätt som ni såg honom stiga upp till himlen.”

‭‭Apostlagärningarna‬ ‭1:9-11‬ ‭SFB15‬‬

Repost fr 2016

Publicerat den

Tänk när vi bara gjorde det…..

Idag har vi väldigt mycket teknik. Så många saker, som visserligen hjälper oss, men som tar sådan tid att plocka fram.

Tänk när vi bara gjorde det….

Tänk förr. Då hade vi inte massa ljudanläggningar. Inte massa kameror. Det var liksom mer på riktigt. Man tog sitt instrument som det var. Dragspelet spelade som ett dragspel gjorde. Inte med massa effekter (dä du Arne😉). Man hade inte massa körscheman att gå på. En enkel anteckning så körde man. Det var inte massa val mellan olika operatörer. Inga funderingar vilket av alla kontokort man skulle använda. Man tog upp en sång även om den inte var övad eller fanns med på dagens lista. Det tog inte flera timmar att förbereda med alla kameror….. Det var klart mycket enklare förr.

Jag säger inte att det var bättre förr. Bara enklare. Det var liksom bara att göra. Idag krävs det så lång startsträcka.

Minns när barnen kom. Vilken skillnad. Man kunde inte vara så impulsiv längre. Inte bara dra iväg på en kvart. Det var så mycket som skulle med. Väskor. Blöjor. Massor. Jag säger inte att det var bättre innan. Bara att det var enklare. För vilken glädje barnen är och har varit.

Ibland längtar jag tillbaka till det enkla. Det okomplicerade. Det som bara kan göras här och nu. På direkten.

Mmmm kanske är det vi själva som just gör det komplicerat. För att vi tror att det blir bäst så. Möjligen kan det vara så. Ordning och reda har väl aldrig varit dåligt. Men det mår bra av att vara lite impulsivt i ordningen också.

Hur det än är med det så längtar jag ibland tillbaka till det mer okomplicerade enkla. Då vi bara gjorde det liksom ……

Publicerat den

Fantasin sätts på prov…… när vi inte får göra som vanligt

Visserligen menar regeringen att 1-2-timmarsresor ska nu vara möjliga. Om vi bara ….. Samtidigt säger socialstyrelsen att det är mest lämpligt att inte resa alls i sommar. Dubbla budskap men samtidigt kanske just allt är så rätt.

För så komplicerat som dessa dubbla budskap är – så komplicerat är det. Känns som att det borde vara över nu men förstå det säger något annat.

Extra kännbart var det för någon dag sedan på jobbet. Någon av volontärerna ville tillbaka fast det inte var möjligt. Då möts vi av budskapet att en annan av våra volontärer låg mycket sjuk i covid19 och behandlades i respirator. Det menades att hon blivit smittade i en affär. Det är helt enkelt inte över än.

Så vår fantasi kommer att sättas på prov. Hur kan vi fira semester på hemmaplan? Hur kan vi göra det minst lika bra utan att resa utomlands? Hur kan vi mötas på ett helt okej sätt men ändå på avstånd?

Det är vår utmaning. Men det är också vår möjlighet. Att lära oss att göra det på annat sätt.

Så varhelst du hittar på en bra aktivitet kan du berätta om den. Bra tips föder nya tips. Så det kan bli en upptäcktsresa under hela sommaren i år. På hemmaplan.

En god frukt av att vara lite isolerad i sitt hemmaområde är att vi återupptäcker vår vackra närhet. Jag har ju flyttat omkring lite i vårt land. Den första tiden är ju att upptäcka det nya vackra. Risken är att man blir hemmablind. I år är det möjligt att åter upptäcka vårt vackra ”hemma”.

Vi får inte släppa taget nu. Håll ut lite till. Så kommer snart denna pandemi vara över. Nästa sommar blir det (nog) som vanligt igen. Det hoppas och ber vi om.

Publicerat den

Tänk vad andra kan göra med oss

Får medge att dom sista månaderna har varit rätt tunga. Mycket har hänt. Mycket på jobbet. Sviktande försäljning på grund av pandemin. Många har varit, av förklarlig skäl, hemma av volontärerna. Det har inneburit mycket jobb.

Så vänder det lite. Vi säljer nästan lite för bra. Mer saker ska ut. Ännu mera jobb.

Det är då det händer. Folk strömmar till. Man vill hjälpa till. Jag sitter i min fåtölj och undrar lite hur det ska gå. Så kommer ett sms. Någon vill komma lite extra. Tar gärna med sig ett gäng. Undrar om det är möjligt. Klart det är. Genast känns det klart mycket lättare.

Tänk vad andra kan göra med oss. Det förändrade egentligen ingenting i kroppen. Men sinnet blir så mycket lättare. Så helt plötsligt har energin återvänt.

Tänk vad du kan göra med en människa i din omgivning. Du kan få den att må bättre. Få mer glädje. Få mer livslust. Få mer energi till något. Du kan helt enkelt vara skillnaden. ( likaså kan vi vara motsatsen. Men det kan vi lämna just nu. För du vet ju redan hur tokigt det kan bli )

Vem har du i din närhet som just nu behöver lite extra energi? Lite extra stöd? Lite extra uppmuntran?

Vilken glädje det är när man får en liten hälsning, hjälp, stöd eller uppmuntran. Men jag vill nog påstå att när man upptäcker att fått vara just det så blir man så tacksam. Tänk vilken nåd det är att fått göra en sådan skillnad.

Publicerat den

Om sången skulle tystna…

Och om sången nån gång skulle tystna, eller störas av oro och strid. Herre öppna på nytt mina ögon så jag ser att hos dig är min frid

Sångstrofen som kommer ur sången ”Jag vill göra mitt liv till en lovsång till dig ”

När livet tystnar. När glädjen slocknar. Det kanske inte helt blev som vi tänkte. När ”sången” inom oss tystnar så behöver vi någon som slår an ackordet igen.

Kanske så störs våra liv av oro. Inte minst i pandemin. Men också oro som går på djupet inom oss. Som tär på oss.

…..Herre öppna på nytt mina ögon så jag ser att hos dig är min frid

Det är då vi kan få svårt att se klart. Våra blick blir grumlig. Svårt att se klart. Det är då jag tror att sångens bön hjälper oss. ”Herre , öppna våra ögon så att vi kan se att hos dig är min frid”.

Det är Jesu hälsning till oss. Det är hos honom vi kan få hjälp med vår oro. Tröst i vår sorg. Hjälp i vår hjälplöshet.

Bibeln säger :

”Jesus sa: ”Var inte oroliga, utan lita på Gud, och lita på mig.”
‭‭Johannes‬ ‭14:1‬ ‭BSV‬‬

Det finns ett löfte i det. Inte bara ord. Inte bara luft. Det finns en verklighet i det. Att sätta sin tillit till Gud. Låta sig beröras av Hans frid. Det är då oron får ge vika för en större och bättre kraft.

Om ”sången” tystnar i ditt liv …. vänd dig till Jesus så får du återupptäcka sången igen. Det är där vi upptäcker att vi har vår frid.

Min bön blir idag….

🙏 Herre, idag vill jag be för den som upplever att ”sången ” har tystnat i livet. Ber dig att du ska starta en ny sång. Ett nytt liv. En ny kraft. Öppna dom ögon som just nu inte ser din frid Herre. Låt dom återupptäcka din frid Herre.

Herre , visa din omsorg och kärlek. Låt den oro lägga sig. Tack för att du går med i livets alla olika skiften. Amen 🙏

Publicerat den

Det finns så många ”om” i livet ….

Det finns så många ”om” i livet ….

Om ”om” inte fanns så skulle troligen livet bli mer fattigt. Ja, i alla fall mer fattig av sådant som kanske, både ville och inte ville skulle eventuellt ske. (?) (!)

Tänk vad mycket tid vi kan lägga när på detta ”om”. Om bara det hände…. Om bara det var så…. Om bara jag fick det…. Om jag bara hade mer pengar….. Om jag bara lyckligare….. Om bara alla andra var på ett visst sätt….. Om bara….. ”Om”

”Om”

Det är som om vi tror att allt i nuet är mindre bra än allt annat ”om” vi kan tänka oss. Som om livet skulle bli så mycket bättre om detta ”om” slog in.

Så tappar vi nuets bästa för oss. Missar utvecklingsmöjligheten i det som finns i nuet.

Det finns en risk i att gå vilse i alla dessa ”om”. Dom har en förmåga att alltid bli fler efter vägen. Ju fler av dom som inte går i uppfyllelse, desto fler ”om” skapas av någon outgrundlig anledning .

Vi behöver ha ett mer avslappnat förhållande till nuet. Lite mer av att det är ’good enough’ liksom.

Att göra något stort av den dag som inne är. Inte tro att någon annan dag, som eventuellt kommer med det stora ”Om”, kommer att bli bättre.

Låt inte massa ”om” göra ditt liv. Lev i nuets ”nu”. Gör något med det. Ingen vet om ”om” kommer slå in.

Publicerat den

Koppla av – hur går det till?

Skrev några rader om att Bli Stilla igår. Att därifrån fundera över fenomenet att ”koppla av” är inte långt.

Hur kopplar man av – egentligen ??

När man är upp i varv så det nästan känns i hela kroppen – hur kopplar man av då?

När arbetsbördan är stor så att man har svårt att se möjligheten – hur kopplar man av då?

När ekonomin strular – hur kopplar man av då?

När oron tär – hur kopplar man av då?

När rastlösheten kryper i kroppen – hur kopplar man av då?

Skulle tro att listan skulle kunna göras hur lång som helst. Den stora frågan blir hur man ska kunna koppla av.

Somliga har det så enkelt på detta område. Andra kämpar.

Jag tror en nyckel är att våga släppa taget. Att inse att vi inte kan lösa allt här och nu. Att lita till att lösningen kommer.

Att när krypet av rastlöshet kommer hitta en metod som bara lugnar benen och inte ge dom fritt spelrum.

Kanske kan det vara att sätta sig på en gunga och låta pendelrörelserna lugna oss. Kanske är det att gå ut i skogen och sätta sig på en stubbe. Eller gå i vattenbrynet och höra vågskvalpet. En välinvesterad tid att hitta sitt ”koppla-av-läge”.

Möjligen har dessa tider med pandemi hjälpt oss att inse att ”koppla-av-läget” gör något gott inom oss. När vi väl kommit över stressen av oron när det möjligen är över.

Jag tror att vi inte finner det okej att koppla av ibland. Vi har för stort ansvar att det bara inte ska kopplas av. Då får vi dåligt samvete. Men det är okej att koppla av. Man måste inte göra något hela tiden.

För din egen skull – för din omgivnings skull – hitta ditt ”koppla-av-läge”. Det gör gott på alla plan. Även i tidsrummet. Nuet och morgondagen och framtiden.