Att genomgå en rehabilitering kanske vi är många som gjort. Efter en sjukdomstid eller operation.
Jag minns en av mina sista axeloperationer. Jag hade haft axeln stilla under många veckor. Fick inte röra den. När sen klartecken gavs att börja röra på den så var det inte lätt. Jag minns att jag satte en trissa i taket. Med hjälp av snöre så drog jag armen upp en bit. Steg för steg kunde jag dra upp den längre och längre. Jag kunde inte lyfta den själv. Men ju längre träningen fortgick under rehabiliteringen kunde jag lyfta armen mer och mer av egen kraft. Men det var kämpigt.
Det är lätt att se hur en muskel eller en led kan rehabiliteras. Men hur rehabiliterar man själen? Det inre livet som gått sönder?
Att rehabilitera handlar mycket om återanpassa, träna upp, arbetsträna, eller omskola. Men insåg att det också handlar om ge upprättelse, återupprätta, upprätta, rentvå. Precis det som själen och det inre livet kan vara behov av.
Jag tror det handlar mycket om att förlåta sig själv. Att våga lämna bakom sig. Att ha mod att gå vidare. Den som sårat oss är ofta inte i stånd till att förstå att den har just sårat. Då kan det vara lönlöst att vänta på att få höra ett ”förlåt”.
Liksom en led och muskel kan behöva tränas så behöver vi träna på att kunna förlåta både oss själva och andra.
Så kan vi vårda vår själ genom att bearbeta det vi mött och lägga det bakom oss. Skrev om ‘pratet’ för någon dag sedd. Vi har ibland svårt att prata om vårt innersta. Men genom att vi tar mod till oss att göra det händer något på djupet. Det är som en vårdande atmosfär börjar vårda vårt inre. Så, steg för steg, helas vårt inre.
Men det finns en väg till att gå. Jag tror vår Herre vill rehabilitera vårt inre. Han, vars Ande kan utforska djupen inom oss. Han som kan se vad som ligger bakom, orsaken till. Med den vetskapen kan ha vårda vårt inre. Han är så bra på det. Läker såren. Upprättar och renar. En återupprättad själ får en styrka som bär framåt. Därför tror jag att när det inre livet går sönder behöver vi hjälp av skaparn själv. Han som skapade vårt inre.
Ett bekymmer i detta är nog att vi väntar lite för länge. Modet sviker. Vi kanske tänker att kostnaden blir för stor. Kanske är vi brända sen tidigare försök. Men våga.
Ibland tänker jag att vi behöver komma in i en bedjande atmosfär som kan vårda oss. Jag tänker mig att man står mitt i en ring av bedjare. alla bedjare beder för den som står i mitten. Så omsluter vi från alla sidor med omsorgens bön. I den atmosfären hat jag en barnslig tillit till att Gud kan göra under.
Handlar det om tekniker? Kan inte Gud bara på en sekund göra undret, kanske du tänker. Klart Han kan. Och Han gör det. Men ibland dröjer svaret. Och jag tror att detta kan vara en väg.
Jag vill tro att vi är måna om vår fysiska kropp. Jag hoppas att vi vill vara lika , om inte ännu mer, mån om vår inre människa.
Han har omsorg om dig. Både ditt yttre och ditt inre. Du är inte bortglömd.
Här är en sång att fundera över idag….
Han omsorg har om sparven.
1. Skulle jag något frukta
här uti skuggors land,
och tro mig vara ensam
utan Hans trygga hand?
Men Jesus är mig nära, Han sviker aldrig mig.
Han omsorg har om sparven, Han omsorg har om mig,
Han omsorg har om sparven, Han omsorg har om mig.
Kör: Jag sjunger fri och lycklig, min Gud förändras ej.
Han omsorg har om sparven. Han omsorg har om mig,
Han omsorg har om sparven, Han omsorg har om mig.
2. Var inte rädd, Jag ser dig,
hör jag Hans milda röst.
Oron med ens försvinner,
Hans närhet, den ger mig tröst,
så jag går ett steg i sänder, och ber att Han leder mig.
Han omsorg har om sparven, Han omsorg har om mig,
Han omsorg har om sparven, Han omsorg har om mig.
Här kan du se en video med den sången Njut och låt dig beröras…..
Pedher´s blogg 