Inlägg

Publicerat den

Min inre klippa

Mina ögon föll på en psalm i bibeln. Psalm 73:26 Den visar på något förunderligt gott. Läs den så får du se

”När min kropp och mitt hjärta ger upp, är Gud mitt hjärtas klippa och min lott för evigt.” Psaltaren‬ ‭73:26‬ ‭SFB15‬‬

Ibland tänker jag att det är viktigt att det är em stadig grund där jag sätter mina fötter. Har ju testat att gå på en myr en gång. Det är lite otäckt när man känner att underlaget inte bär.

Så har jag tänkt mig trons vandring också. Att Jesus är klippan. På honom tror jag. Mina trossteg blir fasta.

Denna text ger en annan vinkel eller bild. Gud är mitt hjärtas klippa. Bilden visar på att klippan finns i mitt inre. Inte under mina fötter. Det gör att min inre liv får en fast grund. Det blir inte gungfly i mitt inre. Den fasta tryggheten smittar av sig i livet.

Livet har så många svängningar. Så många prövningar i olika dimensioner. Att då känna att det finns en inre klippa som bär min framfart är och blir fantastiskt.

Du har en klippa i ditt inre att vila dig emot. Den klippan håller för vad du än möter. Det är din trygghet. Den klippan kallas inte bara för Gud. Den klippan är Gud.

Publicerat den

Att se minuterna gå

Tiden läker alla sår är inte precis det vi vill höra ibland. För gör det verkligen det? Ja ibland. Ibland inte verkar det som.

Att landa och låta tiden gå. Att låta minuterna följa på varandra och själv ”stå och titta på”.

Men jag tror det ligger något i att ibland bara backa tillbaka. Låta tiden och minuterna bara passera. Liksom bara se på att tiden går. I det ligger det ett barmhärtigt läkande. Vi kämpar inte. Vi gräver inte heller. Utan vi låter oss hämta andan.

Det finns sådant som du kan känna vara en klump i bröstet. En käpp i hjulet. Ett misslyckande som tär.

Allt går inte att lösa. Allt går inte att återställa. Alla knutar går inte att knyta upp. Det gör att vi behöver lära oss att förhålla oss till det. Lägga det, som jag skrev en annan gång, i minnets arkiv där det kan få ligga långt bak.

I det handlade finns det läkedom. I det handlandet ligger ett framåtskridande. I det ligger en ny tid i livet.

Så kanske behöver du luta dig tillbaka en tid. Kanske behöver du låta tiden gå lite. Se hur minutrarna går. Med tiden är det dags att gå vidare. Men låt dig återhämta dig. Det är ingen fara. Du kommer vidare. Det finns något hälsosamt i att se minuterna gå

Publicerat den

Provtänka

Igår lärde jag mig ett nytt uttryck. Att man kan provtänka.

Ibland brukar jag fundera på att det liksom går fel i tänket. Man tänkte fel. Eller när det blev lite fel så skyller man på att det gick lite fel i tänket.

Tänk vad världen skulle se bättre ut om alla provtänkte innan man tänkte på riktigt. Provtänkte på besluten innan man fattade dom på riktigt.

Då skulle vi ha chansen att kunna rätta till mycket innan det hann gå fel. Vi hann höra oss själva hur tokigt vi tänkte innan vi tänkte klart.

Det skulle vara något för alla i riksdagen. Eller EU. Eller FN. Eller NATO. Jag tror den tekniken skulle behöva läras ut i skolan. Att man tillsammans provtänkte högt så att man kan korrigera varandra.

Det kanske ligger i att tänkte efter först. Att inte springa för fort till handling. Det är ju inte så farligt att tillsammans kan ge varandra högt i tak i tänket och diskussionen. Sen när det är gjort kan man tänka mer skarpt och fatta beslut.

Så låt dig provtänka lite. Det är inte så farligt. Det kommer säkert att hjälpa dig till bättre genomtänkta beslut.

Publicerat den

Spänningsfält

Vi lever rätt ofta i ett spänningsfält. Mellan att få o inte få. Olika vägval i livet. Kanske inte alltid regler och paragrafer. Men åt hållet att leva på ett sätt som välsignar mitt liv. Inte drar ner det.

Tänker att vi hamnar rätt ofta i olika valsituationer. Vi rådbråkar oss vad som bli bäst. Rädda att fatta fel beslut. Valen kan till synes vara många. Eller så är det bara två val som ställer till det för oss. För tänk om det fanns fler möjligheter. Fler nyanser.

Men en sak finns där. Inget svenskt lagom i det. Inte gyllene medelväg. Det handlar egentligen inte om kompromisser heller.

Vägen genom spänningsfältet – att följa Jesus.

För Jesu uppmaning är, på ett sätt, ganska enkel. ”Kom och följ mig”. Han har lovat att vara med oss. Hjälpa oss. Med vägval. Att leva livet rätt. Så att det kan välsigna vårt liv. Och djupas sätt är det bara det vi behöver. Att följa. I det följandet finns kraften.

Krångla inte till det. I dina val. I din längtan att välja i livets olika vägkorsningar. I följandet finns det ett löfte om att Jesus ska vara med dig alla dagar. Han vill inget hellre än att leda dig rätt. Hans perspektiv är långt mycket skarpare och bättre än någon annan.

Publicerat den

En ton kan vara avgörande – det kan vara din

Igår satt jag på konserthallen i Eskilstuna. En magnifik stund. Symfoniorkestern tog sig an rätt svår musik och lyfte den snyggt.

Det som slår mig är att en spröd ton kan komma igenom den stora massan av ljud. Enskild enkel rätt ”ynklig” kan tyckas men så avgörande viktigt för hela ljudbilden och dess upplevelse.

Å ena sidan kan man tycka att den var rätt onödig. Att man hade kunnat klara sig utan den. Men den behövdes verkligen för att ge musiken ett särkilt lyft.

Tänker mig att precis så är livet. Man kan tycka att just sin ton är obetydlig. Alla andra verkar ha, med all rätt, det större utrymmet. Osäkerheten kan tränga sig in. Så blir man lite osäker. Man tystnar mer och mer. Så glömmer man att alla toner är viktiga. Även dom, till synes, mer enkla. Om man håller fast i bilden av en orkester så är det dirigentens roll att lyfta fram den tonen. Att hålla tillbaka andra för att just den tonen ska få möjlighet att komma fram.

Det slår mig också att många kan spela samma stämma och ändå låt som ett instrument. Samstämmigheten är av högsta betydelse i en orkester. Personerna i samma stämma behöver lyssna in varandra för att det ska låta bra.

Din ton behövs. Även om du inte spelar förstafiolen. Även om du skulle önska att du fick spela alla stämmorna själv. Var tacksam för den ton och stämma du fått. Tjäna med den. Och du, du är inte så dum på din stämma. Du gör det rätt bra.

Kom ihåg att just din ton kan bli den avgörande tonen. Den som gör skillnad. Som gör att man kommer ihåg det. Så våga din ton. Spela den när tillfälle ges.

Publicerat den

Att vänta in

Att vänta är väl inte den bästa egenskapen alltid. Ska inte dra alla över en kam. Men det där med att vänta är det rätt många som har vissa bekymmer med. Bara att se hur det går till i rusningstrafiken hem från jobbet. Eller i en affär där expediten tar lite för lång tid på sig.

Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge

Kanske byter många ut ordet ’aldrig’ till ’alltid’. För så är det nog rätt ofta.

Att vänta in rätt tillfälle är inte alltid så lätt. Utmanar uthålligheten och tålamodet.

Tänker att så är det i tron också. Man ber om något. Men behöver något. Man väntar på svar. Man kanske upplever att man fått ett tilltal om något ska hända. Men man vet inte när och hur. Då är det svårt att vänta.

När tiden var inne…

På många ställen i bibeln förstår man att Gud kom med sin hälsning/löfte/uppfyllelse när tiden var inne. Alltså när det var rätt tid. När det var rätt omständigheter. När förutsättningarna var som allra bäst. Det är just det som det svåra och vår utmaning.

Det finns löften i bibeln som fick sin uppfyllelse många hundra år senare. Så om du och jag får vänta en något för lång tid så kanske vi kan ha överseende med det. För om svaret kommer för tidigt blir det också tokigt.

Det finns en rätt tid för dig

Det finns en rätt tid för dig. Ett tillfälle som är givet dig speciellt. Det är då Gud svarar. Att vänta till den tidpunkten är det bästa du kan göra. För det finns en tid för dig. Vila i det.

Det kan vara så att omständigheterna just nu inte är dom optimala för dig. Din gåva, ditt uppdrag, får ligga ett tag. Kanske den kommer mogna i det. Utvecklas till något bra. Så vila i att nuet har sin tid. Uppfyllelsen sin.

Att vänta in …. är i grunden en god idé. Jag tycker mig se Guds välsignelse i det. När tiden är mogen, tidpunkten rätt, sker det. Då blir det som bäst.

Det finns en rätt tid för dig. Vänta in den och du kommer rätt. Jag ber att du ska få tålamod att vänta, bli beklädd för den tid som kommer. Att du ska få vila i väntandet.

Publicerat den

När tröttheten slår till

Har du känt det? Kan komma snabbt på. Ibland utan föraning. Det liksom bara händer. Man vill det inte. Man önskar det inte. Men så händer det.

Tröttheten slår till

Slår och slår. Det kanske är att ta i. Undrar varför man säger det. Hur som helst så bara den finns där. Och den suger liksom musten ur oss.

Vet du vad jag tänker? Att det är en bra väckarklocka. En hint om något. Kanske inte när det sker en gång. Inte två gånger. Men när det återkommer. Och det händer igen fler gånger.

Jag vet vad det innebär. Jag har varit där. Inte velat lyssna och förstå. Så tacksam att jag sista månaderna fått uppleva något helt annat. Visst , jag kan bli trött nu med men inte alls på samma sätt.

När tröttheten slår till gör vi bäst i att lyssna till den tysta viskning som säger ”vila lite”. Det är just det som behövs då.

Det första ”slaget” är ofta inte alls hårt. Mest en liten puff. Men jag kan lova dig att till slut blir det en mer drastiskt manöver. Det är då man inte bara blir trött. Utan mer åt det utslagna hållet. Dit vill man inte.

Jag tror på en Gud som tror på vila. Inte bara arbete. ”Kom till mig ….. jag skall skänka er vila” Kostar inget mer än att stanna upp. Dra sig närmare honom. Han ger själen frid. Återhämtning.

Så när tröttheten slår till gör vi bäst i att förstå läget. Inte ignorera det. Det är då vi kommer rätt inför framtiden.

Publicerat den

En god gärning

Jag brukar förnöja mig med att ibland läsa citat från Nalle Puh. Tror mig veta att jag för en del år sedan hade ett återkommande citat av denne kloke björn. Hm brukar sätta fingret rätt på saker och ting. Liksom Herregud&Co. Kanske är dom släkt på något sätt.

”Det är att göra en god gärning utan att tänka på att det är en god gärning.”

Nalle Puh

Påminns om han som gav kyrkan en anonym gåva. När det annonserades i kyrkan höjde han sin röst och sa: ”ja, jag tyckte det var bäst så”….

Kanske är det lite så. Vi vill gärna få bredd för den goda gärning vi gör. Att vi blir uppmärksammad på något sätt. Kanske ligger det rätt mycket i vad denne kloke björn säger. En god gärning är något vi gör utan att tänka på att det är god gärning.

Det är många runt omkring oss som behöver få del av en god gärning. I pandemins början var det så glädjande att se hur man spontant hjälpte grannar att handla mm. Det var så vackert att se. Tänk om vi kunde ha med en känsla och handling långt efter att pandemin lagt sig.

När jag var förkyld sist så hörde flera av sig och undrade om jag behövde hjälp med något. Fantastiskt. Någon sa ”det är ju det att vara församling!” Det värmde mig. Det gav mig nytt hopp. Det är så vi behöver tänka.

Vem har du i din närhet som kan behöva en hjälpande hand? Även om det inte handlar om covid och pandemi?

En god gärning kan förändra mycket. Ibland vara hela skillnaden…. Typ helt avgörande. Visst är det fantastiskt?!!

Publicerat den

Är det något att fira?

Idag släpps restriktionerna. Äntligen är det över med dom. Som det ser ut nu. Så lång tid har detta hållit på. Så på ett sätt är vi alla lättade på något sätt.

Men är det värt att fira?

I Norge firade man det stort. Polisen i vårt land tar höjd för ett visst firande. Men är det värt att firas? Jag är verkligen tveksam till det. För trots att restriktionerna släpps är inte pandemin över. Flera länder har knappt kommit igång med vaccinering. Så den pandemi som går över hela vår jord är inte över. Så det är inte tid att fira.

För mig blir det nästan ett hån mot alla dom som fortfarande drabbas. Vi kan kört vänta till allt firande tills faran är över över hela vår jord.

Så varför inte vänta med firandet. Låt oss istället fortsätta det idoga arbetet att göra allt vi kan för att förskjuta denna pandemi till historieböckerna. Det gör vi bäst genom att vaccinera oss, hålla avstånd, rena händer och allt annat vi lärt oss under denna långa tid.

Jag känner en så stor respekt över denna pandemi. Vi behöver verkligen vara ödmjuka inför den. Så klackarna i taket är inte läge.

Så tacksam – javisst. Färdiga? Inte alls

Så trots att vi nu får släppa loss måste vi göra det med försiktighet. Var rädd om dig. Var rädd om din omgivning.

Värt att firas ? Nej inte alls!!

Publicerat den

Det bästa ligger framför

Har du hört den förut? Du kanske till och med fått hälsningen när du fyllde senast…. Det verkar vara en bra hälsning när någon fyller, särskilt när vederbörande kommit upp i åren.

Det bästa ligger framför

Vi vill ju gärna tro och hoppas att det bästa ligger framöver. Inte för att det som var igår nödvändigtvis behöver vara dåligt. Det kan vara så men inte måste. Men man kan inte säga att det var bättre förr i allt.

Igår funderade jag kring att ha tro och tillit för ett steg till. Vad är det som säger att det är bättre framöver?

Därför att Gud vill vårt bästa. Han har alltid vårt bästa för sina ögon. Bibeln är full av hälsningar om att han har något gott som väntar. I Johannes evangelium sträcker sig det ända till efter det vi kallar död. En himmel som är beredd för oss. Men vägen dit har han lovat att gå med oss.

Vi behöver inte se oss tillbaka. Vi kan se framåt. Läs i Jesaja 43:18-19

”Tänk inte på det som har hänt, bry er inte om det som var förr. Se, jag gör något nytt. Redan nu visar det sig. Märker ni det inte? Jag ska göra en väg i vildmarken och strömmar i öknen.” Jesaja‬ ‭43:18-19‬ ‭SFB15‬‬

Jag vill uppmuntra dig till lämna det som ligger bakom dig. Våga se framåt. Gud vill göra något nytt för dig. Han vill ditt bästa. Betänk hur en öken är. När strömmar av vatten kommer så blomstrar även öknen. Där ligger frön som bara väntar på rätt betingelse. Det bästa ligger framför dessa frön. Och det kommer. Så får dom blomma ut. En bra bild på att det bästa ligger framför. Även för dig.