Inlägg

Publicerat den

När man möter det definitiva

Sitter och äter lite god mat med en god vän. Telefonen ringer. Vederbörande som ringer har precis mist sin kära som lämnat detta jordeliv. Mötet med det definitiva gör att tiden stannar. Samtalet som fördes bytte karaktär. Det blir eftertänksamhet. Livets skörhet överraskade igen.

Livets kan ändras fort. Planer som är gjorda går om intet. Förhoppningar grusas.

Alla Helgona-Helgen är inte bara en minnets helg för alla som dött. Den vill också påminna om att livet är flyktigt. Vi kan smida planer. Men ingen av oss har löfte om morgondagen.

För mig ger det en stor tacksamhet för livet. Inget man tar för givet. Men så tacksam. Tänk vilken gåva vi fått. Det borde leda till att vi vårdar våra liv på ett så bra sätt som möjligt.

När jag möter livets flyktighet ber jag ofta denna bön: ”Må dom ljusa minnena bära genom sorgen”. För tänk vad goda minnen kan ge oss en bärkraft genom livet. Det är som att dom ger oss en distans till det som smärtar. Som en bro över hopplöshetens vreda vågor. Som att dessa minnen ger ett omsorgsfullt sken genom sorgen. Som en värmande kram. Det är när vi låter oss vila i dessa ljusa minnen som vi ser det reflekterande ljus som finns där bortom på vägen genom det jobbiga.

Vårda ditt liv. Var tacksam för livet. Lev som att det aldrig tar slut men kan ändas i morgon. Bibeln talar om ett hopp. Hoppet om en himmel. Ett återseende. Det löftet har vi när vi lägger våra liv i Guds händer. Kanske kan denna helg leda oss till att leva nära Gud.

Publicerat den

Förtroende – värt sin vikt i guld

Förtroende är något viktigt. Inte bara ibland. Utan något som behöver stå sig över tid. Man menar att det tar tid att bygga upp ett förtroende men det kan raseras på nolltid.

Förtroende – att ha förtroende för någon är något stort. Troligen växte det fram med tiden. Genom uthållighet. Trofasthet. Man har visat sig att man inte bara gör något för stundens ingivelse. Man är heller ingen vindflöjel. Man står fast.

Den man har förtroende för kan man tryggt anförtro sig till. Man vet att det stannar där. Man vet att man inte blir nedgjord. Man blir inte förd bakom ljuset. Man vet att den man har förtroende för kan man liten på till 110%.

Förtroende – värt sin vikt i guld

Man brukar tala om förtroendekapital. Att en person eller organisation har byggt upp ett förtroendekapital. Man litar helt enkelt på dom. Kanske den bästa investering man kan göra.

Hur bygger du upp ditt förtroendekapital? Har du den uthållighet som krävs? Hur bevarar du som förtroenden du får?

Ytterst tänker jag att förtroende är nåd. Djupast sett kan jag tänka att man kan inte förtjäna det på något sätt. Det är nåd. Lite motsägelsefullt, jag inser det. Men jag tänker att förtroende är så oerhört värdefullt. Så det räcker inte bara till med att bara bygga upp det genom att vara trofast lojal och står fast. Utan det behövs också att någon visar oss nåd att ge detta att ha förtroende för oss. Vilket alltid visat sig vara en ynnest att få ta emot.

Förtroende är således ett val – man kan välja att lita på någon, eller att inte göra det. Välj med omsorg vem du ger ditt förtroende till. Lev på ett sätt som skapar förtroende. Det kan visa sig komma tider då det kommer visa sig var det mest värdefulla du har.

Publicerat den

Spellista av tröst och tillit

Vi går nog alla igenom perioder av goda tider men också av tider av missmod eller motgångar. Jag tänker att det tillhör livet. Somliga har större vågdalar av dessa tider. Andra är välsignade med mer bris av mindre vågor av dessa ytterligheter.

Hur hanterar vi dessa olika tider av en berg- och dalbana? Finns det några snabba trix att lösa det med? Svaret är nog inte så enkelt att det bara är att knäppa med fingret med en metod så är allt löst.

Jag har valt att skapa en spellista på Spotify med sånger jag tycker ger tillit, tröst, mod. Sånger som påminner mig om hur stor Gud är. Vilken tröst och hjälp han ger mig. Uppmuntran. Kan spela den både när det är på topp. Men också när det känns lite mer motigt.

Spellistan har jag kallt ”God Will Make a Way”. Den vill påminna mig om att Gud vill alltid göra en väg vidare. Att Gud har mitt liv i sin hand. Att Gud är med mig. Att en liten stund med Jesus kan förändra allt. Herrens välsignelse som vill vila över mig. Blott en dag ett ögonblick i sänder – mer behöver jag inte ta. Det finns en hand att hålla i. Det finns en famn att falla i. Det finns ett namn att ropa. Att det är inte förgäves.

Spellistan hjälper mig att hitta fokus igen. Att lyfta blicken från gruset. Den ger mig tro och hopp.

Den listan hade en låt först. Sen kom en till o en till osv. Så tacksam att det finns sånger som är hållbara över tid. För dom har ett djup, en hälsning till oss från vår Herre.

Jag snuddade att det finns inga snabba trix och fix. Men vi kan skapa en väg som hjälper oss igenom. Det gör vi medan livet är på vågtoppen. För när vi är i vågdalen är det svårt att skapa den. Det är då vi ska trycka på play bara.

Hur skapar du din ”spellista” som kan bära dig igenom? ”Spellistan” kan vara just en spellista. Men kan lika gärna vara en promenad på ett speciellt ställe, en parkbänk vid stilla vatten. Eller vad nu du finner är gott för dig. Men skapa den innan den behövs. Vill du så får du gärna använda min spellista.

Publicerat den

Nätverksproblem

Tog fram min surroundanläggning till tvn. Tänkte koppla ihop den och tvn med nätverket. När jag försöker så blir det inte bra. Det finns men ändå inte. Det ser ut att man kan koppla ihop det men sen finns det inte där. Man kan lugnt säga att det är nätverksproblem. Det ordnar sig säkert men visst är det frustrerande.

Tänk vad nätverk är viktigt. Inte minst när man kommer flyttande till en ny stad som jag gjort. Så viktigt det är att dom befintliga nätverken öppnar upp för att en ny person att koppla upp emot (för att fortsätta bilden)

Tänker också att en församling behöver nätverka med andra församlingar. Det finns så mycket inspiration i det.

Vidgar man vyn lite till behöver en församling nätverka övriga aktörer i en stad. Kommunen, polisen, föreningsliv, missbruksvård, sociala aktörer och många fler. Det ger en trovärdighet. Men främst en stark kraft i samhället för att stötta och hjälpa.

Så skulle vi kunna fundera vidare om att nätverka. Men tänk när nätverket ligger nere eller har störningar, då blir det inte lätt. Kraften avtar. Samordning avtar. Och alla olika aktörer blir rätt ensamma att kämpa på.

På ett sätt är jag undrande över hur nätverken fungerar idag. På vissa platser säkert ganska bra. Andra mindre bra.

Summan av detta – jag tror att denna tid behöver ett väl fungerande nätverk mellan människor. I vänskap. I organisation. Mellan organisationer. Och det går inte att säga att detta beror bara på andra. Det börjar med dig och mig.

Publicerat den

När lamporna tänds på arenan….

Intill där jag bor finns Tunavallen. Igår kväll tändes lamporna upp. Trummorna spelade. På planen spelade två lag. Ett från Värnamo. Ett från vår egen stad. Det ena laget kan gå upp i Allsvenskan vid vinst. Det andra laget har helt andra förutsättningar. Samma arena. Samma lampor. Men för ett lag kan det innebära något riktigt stort.

Utanför arenan finns det säkert många som följer med på avstånd. Kollar på live-rapporteringen. Medan andra vet inte ens om att det är en match som spelas.

Ett gäng spelar sig svettiga på planen. Dom har ett mål i sikte. Dom gör allt vad dom kan för att få sin strategi att fungera för att kunna vinna matchen. På samma arena finns det ett gäng åskådare. Dom hejar på men andra får göra jobbet. Rätt ofta tyckande människor. Åsikterna haglar över både spelare och domare. Trots att dom som är i händelsernas centrum borde veta bäst är det oftast läktarfolket som tror sig veta bäst.

När lamporna släcks går analysernas diskussioner loss. Man är rätt klar på vad som borde ha skett på plan.

Visst haltar bilder helt klart. Bilder kan dras på tok för långt. Men det är ändå rätt tydliga kopplingar till livet för övrigt.

Handen på hjärtat – vem är vi, du och jag, det sammanhang vi rör oss? Är vi på planen och gör allt vi kan för att lyckas? Är vi åskådaren som tittar på men har den fulla kunskapen hur allt borde vara? Men vi gör inget själva för att nå målet. Är vi den som står utanför inte bryr oss? Eller kanske har vi ingen aningen om vad som just nu händer och är viktigt?

Kanske är det sunt att någon gång då och då stanna upp och kolla in sin egen position i det hela. Avstå från att analysera andra. Utan vända strålkastarljuset mot sig själv och fråga….. vem är jag i detta och vad gör jag?

I föreningen, i vårt eget samhälle, i vår egen kyrka, i skolan, ja i egentligen vad som helst. Vad är din position i det ? Vad är din hållning och attityd?

Kanske är det dags att lämna sin plats utanför arenan och gå in. Kanske är det dags att lämna åskådarläktaren och börja va med i laget och kämpa för vinsten. Kanske är det dags att lämna det mer dunkla och gå ut i ljuset. Följ inte ditt sammanhang på avstånd. Bli en del i skeendet.

Publicerat den

Det finns hopp

I januari kommer det att vara en speciell händelse i Eskilstuna. Då blir det en kampanjhelg under rubriken ”Det finns hopp” med Sebastian Stakset.

Under nästa helg firar vi Alla Helgonahelgen. En helg som minns dom som gått före. Som vi säger. Alltså dött, gått ur denna tid. I motsats till halloween som bygger mycket på att skrämmas ger denna helg hopp. Hopp om ett liv efter detta.

Många gånger kan vi längta efter att få leva i ett hopp. Då hopplösheten griper tag om oss. Vi misströstar så lätt.

Ibland kanske vi mer hoppas att det finns ett hopp. För vi har liksom svårt att se hoppet. Våga sätta vår tillit till det.

Romarbrevet 4:18
”Där hoppet var ute hoppades han ändå och trodde och blev så far till många folk, som det var sagt: Så ska din avkomma bli.”

Abraham och Sara får ett löfte om att som skulle få ett barn och att Abraham skulle bli far till många folk. Men dom kunde inte bli med barn. Det är detta som beskrivs. Dom hoppades fast hoppet inte fanns.

Jag skulle vilja uppmuntra dig till att göra detsamma. Hoppas fast du har svårt att hoppas. Hoppas även där du tycker dig se att hoppet är ute.

Hoppet inför evigheten vill uppmuntrande att det finns något att se fram emot. Döden är inte slutet. Det är början på något annat. Där vi kan tycka det är omöjligt är Gud den som ser möjligheten och är möjligheten. Där vi är beredda att ge upp är Gud den som skapar vägen vidare.

”Där allt hopp var ute hoppades han ändå och det blev så”

Sluta inte att hoppas. Det finns hopp!

Publicerat den

Närhet – inte alltid det lättaste

Närhet är inte alltid den enkla saken i livet. Hur nära släpper man in någon i sitt liv? Är det fritt tillträde till allt eller kan man, och får man, hålla något utom räckhåll för andra?

Närhet kan vara svårt om man blivit sårad. Men kan vara betydligt lättare när livet haft mest goda möten.

Blygsamhet kan göra närhet komplicerat. Medan för den som är het oblyg kan det bli väl mycket närgången närhet.

Närhet kan göra att man växer när man låter andra komma in inom sin trygghetszon. Där man till och med hittar nya sidor hos dig själv.

Närhet kan bli svår när någon tränger sig på utan att ha fingertoppskänslan att veta när man ska stanna upp innan man gått för långt.

Närhet kan vara något väldigt mycket fantastiskt också. Som värmer. Som ger mersmak och god eftervärme.

För mig har en närhet till Gud varit viktigt. Du vet tillfället då Gud verkligen kommit nära. Man har förnummit Guds närhet på ett påtagligt sätt.

Du behöver aldrig vara orolig för Guds närhet. Hans ödmjuka hållning med känslan av kärleksfull omsorg gör att hans närhet är heligt vacker.

Denna dag önskar jag och ber att vi är många som får komma intill nära Gud. I kyrkan eller om du befinner dig någon annanstans. Där du får uppleva Guds närhet. Både till uppmuntran och glädje. Men också tröst om det behövs.

Närhet behöver inte vara så komplicerat. En god närhet ställer inte krav. Den finner sig i enkelheten.

Publicerat den

Livet kan vara i gråskalor ibland …

Tänk att livet kan vara i gråskalor. Jag tänker inte svart eller vitt man ibland säger. Utan mer att livet saknar färg. Livet skulle till synes vara mer i färg. Men där färgen skulle vara så är det mest gråskala.

Så kan livet vara. Det kan vara svårt att ta in. Där man borde bli glad och upprymd av påverkar oss inte på det viset. Det man vill ska ger färg och värme ger det inte.

Men mitt i detta gråa skulle jag vilja påminna dig om att färgen finns.

Hur livet än kan uppfattas som grått så vill jag påminna dig om att det finns färger bakom det gråa. Det finns färger som kommer att bryta fram mitt i ditt gråskaliga som livet ljust nu kanske är.

🙏 Min bön denna dag är att färgen skall få återvända i din vardag. Att färgen ska få tränga fram igen. Att du åter skall få se livets innehåll i varma färger igen. Att det som just nu är dig kärt men fått vara grått under lång tid ska få återvända in i färgernas vackra och goa spektra. Herre , låt dom gråa upplevelserna få läggas till det historiska arkivet. Herre, visa in i den värme färgerna står för. Amen 🙏

Publicerat den

Omsluten

En gammal kör men oerhört aktuell och lika sann idag som då den skrevs och långt före dess. Texten hämtad från psaltaren så den har rätt många år på nacken. Men varken gång vi läser dom så är det som om Gud säger dom för första gången till oss. Lika sant som alla andra gånger. Med samma verklighet och påtagliga närvaro.

Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand. Ps139:5

Det finns ingen sida på dig som är bortglömd eller omöjlig får Gud att omsluta. Ingen. Du är helt omsluten, omsluten på alla sidor. Som barnkören säger …

Jesu kärlek är så underbar,
Jesu kärlek är så underbar,
Jesu kärlek är så underbar,
kärlek så underbar!
Så hög, jag kan ej nå över den,
så djup, jag kan ej nå under den,
så vid, jag kan ej nå utom den,
kärlek så underbar

Hans kärlek till dig är så omsluten dig att du inte kan ta dig över den, under den eller nå utanför den. Så totalt omsluten av Gud är du.

Gud tappar inte taget om dig. Han håller dig i sin hand. Han blir aldrig trött Indien hand som vi kan bli och tappa taget. Han tappar aldrig fattningen. Vad vi än hittar på så omsluter han oss och vill oss väl. Hjälpa oss att komma in i rätt hållning igen.

När Gud omsluter dig så omsluter han dig med sin kärlek. Du är så innerligt älskad av honom. Vila i den omsorgen. Sätt din tillit till det.

Du är inte bortglömd.

Publicerat den

Att se genom någon annans ögon

Igår kväll var det tvättstugekväll. Lite fix hemma och samtidigt lite hockey. Min son var och kollade HV71 borta mot Troja. Han skickade uppdateringar. Lite film från matchen. Det var som att jag såg den genom hans ögon.

Ibland kan en berätta om en upplevelse med sådan inlevelse att det nästan känns som att man varit med om det själv. Man liksom lever dig in i händelsen.

Vi behöver se på livet genom Guds ögon. Där får vi rätt syn på oss själv. Rätt förståelse vad som sker omkring oss. Genom hans ögon ser vi möjligheter i till synes omöjligheter. Genom dom ser vi hopp. Där kan det mörka bli ljust.

Dom vi har svårt för att tycka, dom älskar han. Därför behöver vi se på dessa människor genom hans ögon.

Det är genom Guds ögon vi ser vad som är väsentligt. När tvivlet kommer ser vi tro genom hans blick. När uppgivenheten kommer kan vi få se hopp genom hans ögon.

Vi människor behöver se genom Guds ögon. Då får vi rätt perspektiv på livet. Det kan många gånger vara det som blir avgörande för oss. Våga träd in i Guds synfält. Han vinklar inte till det. Hans blick är sann.

Genom att se genom Guds ögon har vi lättare att se med nåd och barmhärtighet.