Man behöver allt gå igenom IKEA då och då…

Man behöver allt gå igenom IKEA då och då…..

Inte för att handla i första hand. Inte för att försöka hitta på att man måste handla något. Visst, det kan komma med något oplanerat hem. Visst. Men inte för att handla i första hand.

Utan mer bara för att. Gå där och filosofera lite. Kanske drömma lite. Kanske liksom bara känna av lite nytt. Typ ett nytt hem. Ny soffa. Helt enkelt lite nytt.

Jag tror vi mår bra av att drömma lite. Att få leva en liten stund i en annan värld. På ett annat sätt.

Kanske det till och med gör oss lite mer avslappnade. Vi behöver inte krampaktigt ha något. Vi bara är där för en stund.

Jag kan många gånger komma ut IKEA och var helt nöjd med det jag redan har. Inser att trots allt detta ny så är jag ganska nöjd med det jag har.

Det fina med detta drömmande är att det blir inte så dyrt. Typ faktiskt inte alls dyrt.

För tacksamhet för det man redan har är något stort. Att kunna uppskatta det man haft under många år. Utan att behöva känna att det ”måste” bytas ut till något ”bättre”.

Vad är du tacksam för? Är det bara nya saker du är tacksam för? Eller kan du vara det för det du haft ganska länge?

Vi har så mycket att vara tacksam för. Låt inte något ta ner den känslan. Finns inget som ska få ha det negativa inflytandet. Nej, låt det stå åt sidan för det som du är tacksam för.

🧶 Den röda tråden….

Herregud &Co

🧶 Känner du igen hur det kan vara? Man har i grunden en röd tråd i det hela. Men det känns lite diffust, krångligt och ostrukturerat.

🧶 Strategin finns där. Det är bara lite krångligt på vägen. Sådant kan lätt ge frustration.

🧶 Skulle bara vilja uppmuntra dig att inte ge upp. Det kommer att gå bra.

🧶 Du har säkert lyckats att fixa ett snöre som krånglat till sig. Med viss klurighet, tålamod och en stor portion uthållighet så har du löst alla knutar och snöret är åter brukbart.

🧶 Likaså kommer du att till slut reda ut din röda tråd i livet. Knutarna kommer att knytas upp. Så håll ut. Ha tålamod. Ge inte upp.

🧶 Det är lätt att se på knutarna och härvan framför sig. Det då man behöver lyfta blicken uppåt. Hämta kraft från ovan.

🧶 Du minns säkert som jag vilken skön känsla det är att lyckas med snöret. Då man kan snurra upp det återigen i ett nystan. Du kommer att få återigen uppleva den känslan i ditt liv.

🧶 Din röda tråd i livet kommer att bli tydligare och tydligare. Vila i det.

Lär mig….

Ibland blir man påmind om saker. Ibland från långt tillbaka i tiden. Ibland från en händelse. Ibland en dröm.

Jag blev påmind om en gammal psalm. Var tvungen att börja söka efter den. Trodde det var lätt att bara googla fram texten. Men inte. Men jag hittade den i en sångbok jag har.

Den vill jag dela med dig idag. Kanske kan den påminna oss om något viktigt vi inte får glömma bort.

Egon Zandelins sång ”Lär mig ….”

Lär mig, Jesus, ödmjuk vara när i bön till dig jag går, att som din lärjungaskara bedja bönen: Fader vår.

Fader vår, Fader vår, Fader vår som i himmelen är. Denna bön uti mitt hjärta, mig, o Herre Jesus, lär.

Lär mig bedja: ske din vilja uti glädje , sorg och nöd. Du som kläder markens lilja, giv mig dagligen ditt bröd

Fader vår, Fader vår…..

Lär mig bedja om ditt rike, som ej mänskohänder gjort. Fadersnamnet utan like är tillbedjansvärt och stort.

Fader vår, Fader vår…..

Den ger oss ett perspektiv vi inte får glömma. Nuet. Det kommande. Att tillräkna ett större perspektiv på livet.

Den bön Jesus lärde oss är värd att bedjas.

Fader vår

Vår fader, du som är i himmelen

Låt ditt namn bli helgat.

Låt ditt rike komma

Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen.

Ge oss idag vårt bröd för dagen som kommer.

Och förlåt oss våra skulder liksom vi har förlåtit dom som står i skuld till oss.

Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss från det onda.

Ditt är riket. Din är makten och äran i evighet.

Amen.

Gör vi varje fras till vår egen bön så kommer den att välsigna våra liv.

Vi gör varandra bättre!!

Var på kurs igår. Att lära sig mer är aldrig fel. Att utvecklas kan vi alltid göra. Vi blir nog aldrig färdiga liksom. Tur är väl det. Det finns alltid något man kan bli bättre på.

En mening, av många, blev kvar ett tag i tänket…..

Vi gör varandra bättre !!

I en egoistiskt tid då man ska sätta jaget före laget blir denna mening en utmaning. På ett sätt blir det en konflikt mellan sin egen utveckling och andras. På andras bekostnad så tar man för sig för sin egen utveckling.

Så glömmer vi en annan och bättre väg. Vi gör helt enkelt varandras bättre. Genom att lyfta fram varandra. Stödja varandra. Uppmuntran. God feedback. Konstruktiv kritik.

Tänk vad vi kan investera i andra. Vi kan se varandras potential. Genom att ge det utrymme så utvecklas vi själva också.

När gav vi uppmuntran senast? Det är en viktig ingrediens i livet. Att uppmuntra ger en god känsla och ett bättre självförtroende.

Så en fundering vi kan dela du och jag är: ”Hur gör vi någon annan bättre?”

Vad har du för möjligheter att gör någon bättre? Hur kan du locka fram något gott hos någon annan? Hur kan du ”backa” undan till någon annans förmån? Hur kan du gå före i ditt sätt att vara så att det gör någon annan skickligare i sitt uppdrag?

Hur kan man arbeta tillsammans så att man samtidigt gör varandra bättre?

Kanske blev för många frågor och för få svar. Men kanske det just ligger i sakens natur att ställa just fler frågor än att ge färdiga svar. För då kanske vi blir mer kreativa.

När tiden laddat ur…

Det är inte lätta att kolla tiden när tiden laddat ur.

Jag skulle kolla vad klockan var. Då visade sig att klockans batteri var slut. Ingen tid kunde visas. Då är det inte lätt att varken veta vad klockan är eller hålla tiden.

Ibland kan det nog kännas så. Man är urladdad. Man är liksom tom inuti. Luften har liksom gått ur oss. Typ när ett läger är slut. Eller som i helgen. Då sista konserten är slut efter en hel helg. Inte nog med att det är slut efter 5 konserter. Hösten alla rep, extra övningar, övningar hemma, tar bara slut. Det blir konstigt tomt.

Min klocka var lätt att lösa. I med laddaren. Så var det rätt tid igen. Batteriet fick åter ström för att försörja klockan med livskraft.

När man är urladdad kan det kännas hopplöst. Men det kommer en morgondag. En bättre dag. En dag som ger ny energi. Nytt hopp. Nya möjligheter. Vad än nuet säger. Vad än känslorna vill påstå vara sant.

Min bön idag blir:

🙏 Herre, ge ny kraft till den som känner sig urladdad. Där energin har tagit slut. Fyll på med inspiration. Med hopp. Med tilltro. Tack att du ser när batteriet tagit slut. Tack för att du kan och vill hela. Herre, ladda den vara inre batterier tagit slut. Tack för din omsorg. Amen 🙏

Ps Titta gärna på länkarna Klingande julkort – del 1del 2 del 3 del 4 Ds

När vinden blåser är det gott att komma i lä

Tog en promenad i går kväll. Det blåste inte så lite. Riktigt blåsigt med snöblandat regn i luften. Från sjön blåste det in mellan husen. När man rundade hörnet på huset jag bor i blev det lä.

Jag påmindes om hur jag upplevde det när jag flyttade till Jönköping. Det blåste rätt kallt från sjön. Att då komma i lä var som att byta årstid. Det blev en sådan skillnad.

Så tänker jag att livet kan vara. Det kan blåsa snålt omkring oss. Livet känns nästan som ” vinter” . Då behöver vi komma i lä.

Tron tänker ofta att vi ska hissa segel och följa andens vind. Och då är det säkert. Ibland väldigt rätt.

Men jag tror det finns en annan sanning som är minst lika sann. Det är att vi ibland behöver komma in i trons lä-sida. Att få känna att när det blåser som mest omkring oss så behöver vi kunna få uppleva vilan i att få komma in i lä-sidan.

Vi måste inte alltid vara så präktiga. Vi får krypa in i lä. Vila där tills det blåst över. Värdet på oss ligger inte hur duktiga vi är att stå upprätta i snålblåsten. Värdet ligger i att vi är älskade av vår Herre.

Du som lever i någon form av blåst i ditt liv. Kom in i Guds lä. Var en stund i hans lä-sida och vila dig lite.

Min bön denna dag blir:

🙏 Herre, jag ber dig för alla som det blåser omkring. Ber dig att dom ska få komma in i din lä-sida. Sätt upp ditt vindskydd för deras liv. Låt dom vila där för en tid. För att återhämta sina krafter. Amen 🙏

En helg i toner…

Efter en höst med många kvällar med övning så kom helgen då det var dags. Konserterna med Klingande Julkort.

Här kommer ett smakprov från helgen:

För mig som på olika sätt sjungit mig igenom livet är denna helg en höjdpunkt. Livet har fyllts med duetter, trio, kvartett, kvintett, liten kör, stor kör, mans kör, skolkör, strängmusik, ungdomskör, ja jag vet nog inte allt, typ. Men massa sång har det varit. Att då få vara med i en musikalisk resa som Klingande Julkort är är så häftigt.

Man påstår att körsång är bra för hälsan. Jag vill påstå att körsång, och sång i största allmänhet, är bra på många fler sätt. Det ger gemenskap, relationer blir djupare, det är avkoppling, det utvecklar. Ja,listan skulle kunna göras lång.

Jag kan gå och sjunga i min ensamhet. Jag märker att det gör något gott med mig. Så det måste inte vara kör. Det funkar med solo också. Jag har hört om en som sjöng sig frisk från KOL i lungorna. Inte illa , eller hur?

Under helgen har jag drömt noter, säkert sjungit i sömnen. Kommit på mig själv att det har varit svårt att vila rösten. Det har varit liksom inställt på sång, så har man gått runt och nynnat på sångerna.

Lite mer sång får du här

Man blir glad av sång. Sånger kan också trösta. Sånger kan uppmuntra. Det är något speciellt med sång. För mig har sången hjälpt mig att koppla av. Släppa alla måsten. Jag återhämtar mig i musiken. Jag tror och uppfattar att det gör gott inom mig.

Så sången får stanna kvar i mitt liv. Om än det till slut bara blir i duschen. 😉

Till sist får det bli en till av helgens höjdpunkter.

Har du missat klingande julkortet i år så får du nog en möjlighet nästa år igen.

Kolla under menyn. Där hittar du några sidor med filmer från årets föreställning.

Eller klockan på länkarna Klingande julkort – del 1 del 2 del 3 del 4

Det du säger….

Har du reflekterat om hur mycket dina ord om någon påverkar den personen?

Jag följer ofta Urbans blogg. Han citerade nyligen Karolina Larsson, logoped och författare:

Det andra säger till mig och det de säger om mig kommer att påverka den självbild jag får. Men också hur de säger det, deras förhållningssätt påverkar hur jag förhåller mig till mig själv. Vem är jag och vem får jag bli i andras ögon?”

När jag hör folk vräka ur sig massa dömande ord i ett tonläge som är förnedrande blir jag skrämd. Inser man vad dessa ord kan göra med en människa , tänker jag ? Troligen inte.

Vänder man på det hela – tänk vad ord kan göra med oss. Att mötas av ett ”tack det behövde jag verkligen idag” när man uppmuntrat någon känns gott. Person hade kämpat med sig själv inför det som skulle ske. Och det visste inte jag. När jag uppmuntrade henne blev hon så glad. Hon kände sig inte så lyckad som jag tyckte hon var.

Urban skriver:

Tänk om vi alla skulle börja använda våra ord i syfte att få oss själva och varandra att växa och bli våra bästa jag. Tänk vilken värld vi då skulle ha!

Visst är det en bra tanke . Att bestämma sig att tala gott. Uppmuntra. Se det goda i varandra. Om det möjligen går fel någonstans så väljer vi att tro att det inte var meningen eller att det finns en förklaring bakom.

Var rädd om dina ord. Var rädd om dom runt omkring dig. Du kan vara med och starta en resa hos någon som kan förändra världen för någon.

Ps

Såg denna bild från Herregud&Co. ”Någon sa att jag kunde inte. Så nu kan jag inte” Tänk att det kan bli så. Hur kommer det då inte bli när vi uppmuntrar till att kunna!! Ds

Vem är man när strålkastarna släcks?

Det är konserttider. Klingande julkort. Där står man på scenen och sjunger. Strålkastarna är på. Tacksam för att premiären gick bra. Publiken verkade nöjda. Känns som att kvällen blev lyckad.

Strålkastarna släcks och kvällen är över. Lite tomt blir det. Adrenalinpåslaget har funnits där. Och nu är det tyst. Sitter i köket och tar kvällsmackan innan det är dags för att försöka sova. Men först varva ner.

Vem är man när strålkastarna släcks? Vem är du när ingen ser på? Är du samma person som du är i det offentliga?

Kanske vill vi inte visa upp hur det är bakom fasaden. Men det är nog där den rätta bilden av oss kommer fram.

Skäms vi för den eller är vi stolta? Ibland kanske både och. Men jag skulle tro att vi gärna skulle vilja att vi var den samme.

Allt för ofta faller vi in i tron på att vi måste vara någon annan än den vi verkligen är. För att passa in måste vi vara på ett speciellt sätt.

Jag tänker att vår omgivning vill ha den äkta delen av oss. Det är då man får den verkliga kontakten med varandra. Inget som hindrar. Vi är oss själva.

Så var dig själv. Du är bäst då.

Varför blir rätt så fel?

Varför blir rätt fel?

Jag bara undrar liksom. . . . .

Jag har blivit en rätt stor ägg-ätare. Ett ägg om dagen är det som gäller.

Efter att ha haft höns har valet blivit att köpa ekologiska ägg. Frigående höns. Tycker att jag har gjort ett bra val. Hönsen ska må bra.

Men det är här det rätta blir så fel.

För vad är det jag läser? Jo, att eko-ägg har förhöjda värden av dioxiner. Vilket lagras i kroppen och över tid mår vi inte bra av det. Det är fodret som måste vara ekologiskt odlat. Man har blandat i fiskmjöl. Och sen så blir det så fel. Dioxinhalten blir för hög. Det kan påverka vår hälsa negativt.

Så……

Varför blir rätt så fel?

Här vill man göra rätt. Tänka på hönsen bästa. Så får man själv i sig gifter.

Så valet blir enkelt. Inga fler ekologiska ägg för min del. Jag spar pengar. För ”vanliga” ägg är billigare.

Men ändå funderar jag på varför rätt blir så fel. Lite symtomatiskt för vår tid på något sätt. Hur rätt man än vill göra så blir det fel i andra ändan. Elbilen tex. Ingen bra tillverkning som gör det bäst intill omöjligt att rättfärdiga köpet av den. Dieselbilen – den nya är helt okej men ändå straffas den nya bilen när det är den gamla dieselbilen som borde straffas ut.

Min slutsats är…..

Det är svårt att gör helt rätt utan att det å andra sidan blir lite fel också.

Men det får inte förta vår iver att ändå försöka göra så rätt det bara går…..