Författare: pedherskoog

En man som passerat sina dryga 55 år. Arbetar som butikschef i Pingstkyrkans secondhand i Eskilstuna. Började mitt arbetsliv som undersköterska i Laxå och Örebro. Senare blev jag pastor och arbetat inom Pingströrelsen under 20 år. Efter det blev det ca 3 år på re:form i Örebro som verksamhetsledare. Efter det blev det Erikshjälpen i Örebro, Norrköping och Jönköping. Men, nu är det Pingstkyrkans Secondhand som samarbetar med PMU Secondhand för mig.
Publicerat den

Det finns så många ”om” i livet ….

Det finns så många ”om” i livet ….

Om ”om” inte fanns så skulle troligen livet bli mer fattigt. Ja, i alla fall mer fattig av sådant som kanske, både ville och inte ville skulle eventuellt ske. (?) (!)

Tänk vad mycket tid vi kan lägga när på detta ”om”. Om bara det hände…. Om bara det var så…. Om bara jag fick det…. Om jag bara hade mer pengar….. Om jag bara lyckligare….. Om bara alla andra var på ett visst sätt….. Om bara….. ”Om”

”Om”

Det är som om vi tror att allt i nuet är mindre bra än allt annat ”om” vi kan tänka oss. Som om livet skulle bli så mycket bättre om detta ”om” slog in.

Så tappar vi nuets bästa för oss. Missar utvecklingsmöjligheten i det som finns i nuet.

Det finns en risk i att gå vilse i alla dessa ”om”. Dom har en förmåga att alltid bli fler efter vägen. Ju fler av dom som inte går i uppfyllelse, desto fler ”om” skapas av någon outgrundlig anledning .

Vi behöver ha ett mer avslappnat förhållande till nuet. Lite mer av att det är ’good enough’ liksom.

Att göra något stort av den dag som inne är. Inte tro att någon annan dag, som eventuellt kommer med det stora ”Om”, kommer att bli bättre.

Låt inte massa ”om” göra ditt liv. Lev i nuets ”nu”. Gör något med det. Ingen vet om ”om” kommer slå in.

Publicerat den

Koppla av – hur går det till?

Skrev några rader om att Bli Stilla igår. Att därifrån fundera över fenomenet att ”koppla av” är inte långt.

Hur kopplar man av – egentligen ??

När man är upp i varv så det nästan känns i hela kroppen – hur kopplar man av då?

När arbetsbördan är stor så att man har svårt att se möjligheten – hur kopplar man av då?

När ekonomin strular – hur kopplar man av då?

När oron tär – hur kopplar man av då?

När rastlösheten kryper i kroppen – hur kopplar man av då?

Skulle tro att listan skulle kunna göras hur lång som helst. Den stora frågan blir hur man ska kunna koppla av.

Somliga har det så enkelt på detta område. Andra kämpar.

Jag tror en nyckel är att våga släppa taget. Att inse att vi inte kan lösa allt här och nu. Att lita till att lösningen kommer.

Att när krypet av rastlöshet kommer hitta en metod som bara lugnar benen och inte ge dom fritt spelrum.

Kanske kan det vara att sätta sig på en gunga och låta pendelrörelserna lugna oss. Kanske är det att gå ut i skogen och sätta sig på en stubbe. Eller gå i vattenbrynet och höra vågskvalpet. En välinvesterad tid att hitta sitt ”koppla-av-läge”.

Möjligen har dessa tider med pandemi hjälpt oss att inse att ”koppla-av-läget” gör något gott inom oss. När vi väl kommit över stressen av oron när det möjligen är över.

Jag tror att vi inte finner det okej att koppla av ibland. Vi har för stort ansvar att det bara inte ska kopplas av. Då får vi dåligt samvete. Men det är okej att koppla av. Man måste inte göra något hela tiden.

För din egen skull – för din omgivnings skull – hitta ditt ”koppla-av-läge”. Det gör gott på alla plan. Även i tidsrummet. Nuet och morgondagen och framtiden.

Publicerat den

Bli stilla

Gick på vätterstranden som jag brukar. Lite musik i öronen. Så kom låten ”shh Be Still”

Engelsk text men kanske skulle du lyssna på den. Det finns en nyckel för oss alla i den tror jag.

Bibelordet den bygger på kommer från Ps 46:11 FB

”Bli stilla och besinna
att jag är Gud,
upphöjd bland folken,
upphöjd på jorden.”

I Bibel 2000 står det: ”Lugn! Besinna att jag är Gud, upphöjd över folken, upphöjd över jorden.”

Jag tror det finns ett löfte till dig och mig i detta. Vi har så mycket oro. Så många bekymmer. Så många frågor. Vi drabbas av uppgivenhet. Så brottas vi med oss själva på något sätt.

”Bli still och besinna att jag är Gud”

Alltså lugn nu. Inse att Gud är Gud. Inte du. Hans kraft är likadan idag. Han förmår hjälpa. Men lugna ner dig lite. Bli stilla. Låt Han få vara Gud i ditt liv. Försök inte vara det själv. Låt han viska in i ditt liv. Ge dig tro. Ge dig hopp. Ge dig tillit. Han finns där för din skull. Spring inte iväg. Börja inte hispa upp dig. Typ stressa inte upp dig.

Det enda han bara ber dig om är att bli stilla. Där kommer han. Du behöver inte jaga efter honom. Han är närmare än du tror. Men när du far runt missar du honom. När din mun går för fullt hör du inte vad han säger till dig. När du springer vidare hinner han inte beröra dig typ. Nej, bli stilla.

🤫 shh Be Still

Jag tror att det är just detta vi behöver. Mitt i vår bönekanonad. I vår iver. I vår längta. Att slappna av och bli stilla. Så kommer Gud i den stilla susningen och berör oss på djupet. Varit med om det så många gånger. Våga detta.

Publicerat den

Att rensa i livets trädgård

När sommaren kommer kommer också ogräset i våra land. Man kan tycka att sommaren är bara det vackra, gröna tillväxten och massa skörd i våra trädgårdsland. Men det innebär också att rensa ogräs.

Min bloggvän Urban skrev så här för en tid sedan (han inspirerade mig till denna blogg)

”Att rensa ogräs handlar alltså inte bara om att rensa bort det vi inte vill ha, utan det handlar nog främst om att bereda plats för det som vi vill ska växa!”

Så sant. Det är ju det rensningen innebär. Bort med växter som tar näring ur jorden. Likaså tar dom plats. På så vi kommer det vi vill ska växa i landet att få bättre förutsättningar. Så blir skörden desto större.

Så är det i livet också. Vi behöver rensa på det som tar vår kraft. Tänker på sådant som vi gör som är mindre bra. Handlingar som påverkar oss negativt. Dom är som ogräset i trädgårdslandet. Lika sant som ogräset stör i landet så stör dåliga handlingar våra liv.

Vad vill du ska växa i ditt liv? Vilken frukt önskar du se växa fram? Bara du kan ge svar på det. Bara du kan göra det möjligt. Ett steg är att rensa bort det som äventyrar den längtan. Bara du kan rensa bort det ”ogräs” som kan kväva den möjligheten.

Så man kan säga att det är ett pris att betala. I första anblicken kan det uppfattas som dyrt. Men i närmare eftertanke uppfattas det som en befrielse. För vem vill ha ogräs i sitt land?

Ibland orkar vi inte att rensa. Men ge då inte heller växtkraft till ”ditt ogräs”. Samla kraft och ta ett nytt tag. När du börjar sen se att det för med sig välsignelser i ditt liv får du ny kraft och motivation.

Inget trädgårds land kommer slipp ogräs. Inte heller våra liv. Men håller vi borta dom små ogräsen direkt får dom aldrig chansen att ta över landet. Så även i livet.

Lycka till i livets trädgård

Publicerat den

När man har strandat…

När livet strandat kan det vara svårt att sätta segel igen. Hur lockande än vattnet är så sitter man fast där i sanden …..

Har du strandat så är du inte ensam. Det gör nog alla någon gång i livet. Det är lätt att då tro att där kommer skutan att stå. Väl nedgrävd i sanden. Fast för all tid.

Kanske är livets strandning en tid för att se om livet lite. Kanske för att kunna förbereda sig för nya seglatser. Nya äventyr. Nya mål.

⛵️Du kommer att få sätta nya segel. Komma ut på nya äventyr. Håll utkik i fören och du kommer kunna komma ut på nya vatten igen.

Så ge inte upp. Våga igen. En ny seglats är snart på gång igen för dig. Vila en stund.

Publicerat den

Ensamhet – inget nytt fenomen

Ensamhet är en av följderna av pandemin covid19. Det var budskapet på agenda härom kvällen.

Med all respekt för alla som blivit isolerade i och med Corona-smittan – det är inget nytt fenomen. Det hade vi innan smittan. Vårt land är ett av dom värsta i ensamhet. Vi har så många ensamma. Så förlåt – men det är inget speciellt med det.

Jag menar att ensamheten är en svår ”nöt” att knäcka. Det hänger givetsvis mycket på den enskilde. Men jag tänker att det ligger mycket på omgivningen också.

Att öppna upp cirklarna vi byggt upp. Att umgås inte bara med andra än dom man brukar. Föreningar och kyrkor behöver skapa forum som underlättar att bryta isolering. Söka upp ensamma. Osv

Kanske kan denna pandemi skapa en grund för att vi får mindre ensamhet i vårt land. Det finns så många goda initiativ som gör att jag är hoppfull.

För den isolerade finns nu många gemenskapskanaler tex närradio och internet. Man ser varandra i trapphusen mycket mer än förr. Hjälper den som inte kan handla. Det är bara några av alla exempel.

Kanske är det inte mest exemplen som gör mig mest hoppfull. Det är mer den kreativitet som frigjorts.

Jag upptäcker hur uppfinningsrika många har blivit. Man bara löser det. Så det känns klart hoppfullt.

Förlåt – ensamhet är inget nytt fenomen som uppstått under Corona-tiden. Men den har blivit så mycket mer synbar och uppmärksammad via media. Tack och lov för det.

Jag längtar efter en tid där ensamhet är utrotad. Där varje människa känner sig sedd och älskad. Vilken värd det ska bli då…..

Publicerat den

”Det är helt sjukt”

Ett uttryck jag blev påmind om härom kvällen är det dubbla uttrycket …

”Det är helt sjukt”

Vi använder det när något är utöver det vanliga. När något häftigt har hänt. Typ när inte orden räcker till på något sätt.

”Det är helt sjukt”

”Det är helt sjukt att jag är i final” – typ. Undrar varför man behöver använda ett negativt laddat ord för att beskriva något som egentligen är något väldigt bra. Kanske är det så att vi behöver använda motsatsen för att förstärka det. Då först förstår vi storheten i det.

Undrar hur den som är kroniskt sjuk relaterar till detta uttryck. Jag tänker att det måste vara en dubbel känsla. En knepig känsla.

Undrar varför detta uttryck blivit så attraktivt att använda. Troligen är det ett trendigt ord. Om ett tag använder vi något annat ord.

En utmaning är att hitta ord som är positiva i grunden för att beskriva något fantastiskt bra.

Men visst är det även så att vi använder det för att beskriva något negativt också. Pandemin är ju helt sjukt. Det helt sjukt att vår jord mår så dåligt och det är vi människors fel. Mm mm då känns det mer lämpligt att använda det. Det är i sanningen ett dubbelbottnat uttryck.

Hur svårt är inte detta för en som just nu ska försöka lära sig det svenska språket …..?

Publicerat den

Stöld – som tränger in under huden

Det finns händelser som påverkar oss mer än andra. Så även mig. Jag mina när man hade varit inne på mitt kontor på jobbet när jag jobbade i pingstkyrkan i Ulricehamn. Att någon att varit inne och rört bland mina grejer. Det gjorde mer ont i mig än det som stal.

Igår blev jag av med mina kontokort. Stulna. Som tur var hann jag spåras dom innan för mycket pengar försvann. Svider ändå.

Det är märkligt vad det kryper under skinnet på en. Det är sorg. Det är bara materiellt. Ändå så närgånget märkligt. Inte värdet utan att någon har plockat i mona ägodelar. Därifrån plockat kort och använt. Åkt runt i stan på flera ställen och använt mina kort. Liksom i mitt namn på min bekostnad. Det kryper in under mitt skinn

Det andra som påverkar mig är att man troligen inte har dåligt samvete för det. Man gör det och tycker det är okej. Det kryper in under mitt skinn.

För alla som drabbats vet. Andra kan ana. Tänk om vi kunde lära oss alla vad som är mitt och ditt. Att skaffa sitt eget på ett ärligt sätt.

Min längtan är att den som har gjort det ska komma på bättre tankar. Lämna tillbaka mina kort och pengar. Efter det ändra sin livsstil.

Blåögt? Nä! Det är min längtan och bön. Tänk om jag kunde få skriva om det längre fram ….. tänk om…. kanske kunde bli vårt gemensamma böneämne …..

Publicerat den

Baktanke – en tanke som är svår att genomskåda

Baktanke har inget med ett bullbak att göra. Möjligen att en baktanke kan jäsa över liksom en deg kan göra. Så blir en baktanke lätt en surdeg.

När man läser om ’baktanke’ så är det en ”dold egoistisk avsikt”. Den kan uppfattas som slug när den väl avslöjas. För det är just var den är. Slug.

Jag kan bli bekymrad när man märker hur det växer upp olika baktankar som vädrar andra värden. Så baktankar behöver avslöjas.

Den egoism som ibland kan finnas kan gå så långt att man kan använda vilka medel som helst. Man ser till sitt eget. När då inte en mer öppen väg fungerar får man ta till ’baktankar’ för att på något sätt smyga sig in. Allt för sin egen vinning.

Så vi behöver vara en fyrbåk så att vi kan avslöja detta dubbla i baktankarna. Visa på sanningen. Visa på den öppna och ärliga vägen.

Men det är svårt att avslöja dom. Dom är luriga. Svåra. Vi behöver lära oss att avslöja dom.

Publicerat den

Vad har du för behov?

Vad har du för behov? Vad är det som påminner sig ständigt hos dig som du saknar i livet?

Till och från i livet känner vi behov av något. Vi kan känna livets tomhet som gör sig påmind. Det kan vara sådant som upptar hela vårt intresse och kraft att vi blir orkeslösa ända in i själen.

Mark 10:51
…/… Jesus frågade honom: ”Vad vill du att jag ska göra för dig?” ……/…”

Om Jesus skulle fråga dig samma fråga, vad skulle du svara då?

…………… ja , vad skulle du svara?

Ibland vet vi så väl men när det kommer till kritan och vi får möjlighet får vi tunghäfta. ”Inte ska jag….?…väl..”

Inte vet jag vad du går och bär på för behov. Jag vet vad jag behöver. Vad behöver du?

Så frågan är ställd…. till dig …

…/… Jesus frågar dig: ”Vad vill du att jag ska göra för dig?” ……/…”

Våga dig att närmare Jesus med ditt svar. Han har omsorg om dig. Kommer att ge dig goda gåvor som är bra för dig.

Min bön blir idag:

🙏Herre, tack att du vill möta våra behov. Tack att du alla goda gåvors givare. Ber sig att du möter den som just nu har bett dig att möta dens behov. Tack för din nåd. Tack för att du välsignar. Herre, detta behov har jag….. kan du hjälpa mig med det? Amen 🙏