Noterade att jag skulle berätta något. Ibland vill man ta det lite försiktigt med att berätta men kanske ändå är det läge att göra det
Under ca 10 veckor har jag haft stora bekymmer med mitt högra knä. Till slut blev det ett läkarbesök och fysioterapeut fick säga sitt. Atros menar man att det är. Svullet knä. Inte böjbart. En smärta som är olidlig ner i hela benet
Varje natt med en olidlig smärta. Mornar där det tar timmar att komma igång för att överhuvudtaget kunna gå på benet. Och det blev ju inte bättre.
I tisdags bad vi för mitt knä igen. Bad emot smärtan. Att Gud skulle hela knäet. När jag reste mig från bönen kunde jag inte säga att det hade hänt något.
Men när jag vaknade på morgonen inser jag att jag hade inte vaknat under natten med smärta. På morgon kunde jag gå, om än lite haltande, utan smärta. Jag kunde sätta mig och resa mig utan smärta
Så har det varit sen dess. Visst, benet har mer att önska av läkande, men ingen smärta.
Jag är så tacksam. Gud är god.
Ni får gärna fortsätta att be om ett helt tillfrisknande med resten som behöver till.
Pedher´s blogg 