Kategori: En snurrig väg

29 augusti 2026

Förr en del år sedan drabbade jag av yrsel. Inte då bara att huvudet kändes som att omvärlden snurrade lite. Jag minns att perifer hade jags vårt att gå. Yrseln gjorde mig osäker. Hade jag inget att hålla mig i blev min gångstil rätt vinglig. Det var inte lätt att gå rakt när dels min yrsel liksom snurrade åt ett håll och jag tyckte omvärlden snurrade åt andra hållet. 

  Det var verkligen en knepig känsla. Jag minns att jag tog promenader på Dumme Mosse vis flygfältet i Jönköping. Så länge jag gick på de bredare vägarna gick det rätt så bra. Jag valde tillfällen då jag tänkte att det inte var så många där. När jag kom till den smala spången som gick till tjärnen jag brakade sätta mig så var det en utmaning. Men det gick. 

  När jag hade suttit vid tjärnen under några timmar, läst en bok, fikat, lyssnat på musik, upptäckte jag att något hade hänt inom mig. Jag var inte lika yr. Så när jag gick tillbaka så kunde jag möta folk utan att behöva stanna. Annars behövde jag låta dom passera innan jag gick vidare. 

  Livets väg kan vara så der yrslig. Det är som att vi hittar inte det fasta i livet. Omvärlden snurrar. Eller kanske är det vi själva som snurra. 

  Versen vi stannat inför idag kommer ur Psaltaren 119. Det längsta kapitlet vi har i bibeln. Huvudrubriken är ”Den Gudfruktiges tröst i Herrens Ord”. Psalmisten skriver en bön: ”Gör mina steg fasta genom ditt tal” Guds tal är ju som Guds Ord. Och jag tänker att Guds Ord hjälper oss att inte snurra till det. Liksom jag upplevde hur natur och vatten gav mig lugn kan bibeln hjälpa oss. 

  Vi kan sakan fastheten i livet. Vi kan vingla mellan olika åsikter och känslor. Men Guds Ord ger fasthet. Om vi förstod det på djupet skulle nog bibeln var mer frekvent i vårt liv. För Ordet ger fasthet. 

  Vad jag saknade när det var som värst var en fast punkt. Det hade hjälpt att gå inte någon. Kanske hålla i den. Hade jag en ledstång så gick det bra. Men så fort jag skulle klara det själv blev det svårt. 

  I vår tro och liv finns det en klippa som är fast – klippan Jesus Kristus. Det är skönt. För det är i Honom vi hittar fastheten. 

  Ibland har jag en känsla av att vi snurrar till teologin också. Då är det viktigt att vi prövar de åsikterna mot Guds Ord.  

🙏

Herre, ge mig det stöd jag behöver i livet när det snurra lite omrking mig. 

Amen