Vi lever i en helt annan tid….

Patrik , på Discovery+, fäller orden:

Vi lever i en helt annan tid!

Hans ord handlar om den transperson, först genom alla tider, som tävlar i tyngdlyftning i OS. ”Kanske är det mer testosteronnivåer som kommer styra tävlingarna framöver” tillägger han.

Ser man tillbaka på OS är det nya rekord som satts. Rekord man trodde var omöjligt för några år sedan.

När mina barns gammelmormor gick ur tiden var hon 102 år. Hon kunde verkligen säga att vi lever i en helt annan tid än den som var när hon föddes.

Och det är verkligen en helt annan tid. När vi blickar tillbaka så kan vi nog verkligen se den stora skillnaden. Mina 55 år har visat på en stor förändring. Märta 102 år en ännu större förändring. Blickar man sen till baka ännu flera år ser man en enorm förändring

Vi lever verkligen i en helt annan tid

Hur ser det ut i framtiden? Kan det verkligen fortsätta denna utveckling på olika sätt? Kan man springa fortare, hoppa högre, lyfta tyngre, ha en ännu bättre mobil, köra en bil som drivs på luft eller solen – ja vad ska man mer dra till med?

Men det finns en tid som verkligen kommer att vara en helt annan tid. För somliga är det mer en saga eller bara strunt. Men för oss som tror är det verkligen en annan tid som vi ser fram emot.

Det är himmelens värld. Bibeln beskriver den tiden typ så här:

Ingen natt finns, inga sjukdomar, ingen psykisk ohälsa, ingen ångest, där finns ingen död, är av evighet, ingen tid utan man bara är, frid, glädje, ingen sorg , gator av guld. Det är ett nytt rike med nya dimensioner. Man får känslan av att det är som det skulle bli och som det var tänkt. Bibeln talar om en ny himmel och en ny jord. Alltså då kan man tala om att leva i en helt annan tid.

Det är något att se fram emot. En tid utan orättvisor och rasism. En tid av samhörighet. Ensamhet är utrotad. Ingen är bortglömd. Det är en tid att se fram emot. (Till skillnad mot vår framtid på jorden. Vilken ibland skrämmer mig). Vi har verkligen en helt annan tid att se fram emot.

Det mörknar

Sitter i min fåtölj. Spanar ut genom fönstret. Det är mörkt ute. Bara för några veckor sedan så var det ljust ute kö 22:10. Men nu är det mörkt. Det mörknar mer och mer. Eller rättare sagt tidigare och tidigare på kvällarna.

Jag kan tycka att det också mörknar i vårt land när det gäller våldet. Nu säger säkert någon statistiker att det inte är mer skjutningar. Men ändå tycker jag mig höra mer om det nu än tidigare. Unga använder vapen. Unga kommer i vägen för en pistolkula.

Det finns dom som också upplever att mörkret börjar tränga sig inpå livet. Det påverkar sitt liv så negativt att man är beredd att nästan ge upp.

Mörka kvällar kan man tända ljus som motkraft. Den kyliga mörka kvällen blir så mycket ljusare och varma av ett levande ljus.

Dom mörka krafterna i vårt land kräver något helt annat. Det krävs ett helt annat ljus. Ett starkare ljus.

”I honom (Jesus) var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.”
‭‭Johannesevangeliet‬ ‭1:4-5‬ ‭SFB15‬‬

Det finns ett ljus som inget mörker kan vinna över. Inget mörker kan bli detta ljus övermäktigt. Det finns ett ljus som kan förskjuta det mörker du upplever. Det ljuset heter Jesus. Vårt land och folk behöver detta ljus mer än någonsin.

Lika sant som ett ljus förskjuter mörkret i ett rum kan Jesus göra det i vårt land. I vår stad. I vårt liv. Jag har sagt det förut. Säger det igen. Lika viktigt nu. Om inte ännu viktigare idag. Vi behöver mer Jesus. Han är ljuset. Och det ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.

Ps Jag läser en artikel från OMNI den 7/8 att antalet skjutningar är 180 hittills i år. Men är högt i jämförelse med våra grannländer. Det må vara så men det är grymmare nu när unga skjuter och barn blir skjutna Ds

Brutalt

Brutalt. Det är så brutalt.

Du som hängt med på OS och damernas fotbollsfinal kanske känner igen det. Det var brutalt. Tjejerna verkar inte ha fått en silvermedalj. Dom har förlorat guldet. På ett sätt kan jag förstå det brutala.

Men perspektivet blir så fel. Att vara näst bäst är inte alls dåligt. Det är ju bara en som är bättre än dig själv. Många andra kommer efter. Tänk vad fel det blir. 

Det brutala är , tänker jag, är när man nedvärderar sin egen fantastiska insats. Vad man än gör så duger man inte. Näst bäst blir ett bottenresultat. Det är brutalt när man inte är bra nog fast man egentligen är det. Man blir på något sätt din egen fiende fast man egentligen skulle bli sin egen supporter. Det är brutalt.

När du känner igen dig i en sådan beskrivning behöver du stanna upp och få hjälp med ett nytt fokus. Du helt klart inte dålig. Du faktiskt rätt okej. Inte alls dum. Tänker du efter är du faktiskt ganska bra helt enkelt.

Gud ser på oss med nådens ögon. Du behöver också se på dig med nådens ögon. Det bevisas genom att Guds nåd och förlåtelse blev ett faktum långt innan vi föddes. Det är nåd på riktigt.

Tro för det omöjliga

”Tro för det omöjliga.” Orden är hämtade från Joakim Lundqvist. ”Tro är valet att lita på Gud, och ett samarbete mellan honom och dig och mig. Det är tid att våga luta sig mot honom för vilken ingenting är omöjligt” fortsätter han.

Jag vill inte påstå att jag är trosmänniska som lyckas att till 100% ha tro för stora under och tecken. Men jag vill tro att för Gud är ingenting omöjligt.

Tänk vilken utmaning det ligger i detta. Tro för det omöjliga. Löftet finns. Historien påminner om det. Det hänger inte på oss. Kraften till det omöjliga finns hos Gud.

Kanske är det ändå så att Joakim är något på spåret. Kanske är det värt att pröva det som ett tilltal för vår tid. För just oss, dig och mig.

Visst känner man sig liten inför det. Vi är ju bara människor med våra specifika brister. Ändå utmanar Gud oss i bibeln att allt är möjligt för den som tror.

När jag möter sådana utmaningar påmind jag om pappan som kommer till Jesus med sin son. Ingenting hade hjälpt. Så nu vädjar pappan till Jesus…

”…/… Men om du kan, så förbarma dig över oss och hjälp oss!” Jesus sade till honom: ”Om du kan? Allt är möjligt för den som tror.” Genast ropade barnets far: ”Jag tror. Hjälp min otro!””
‭‭Markusevangeliet‬ ‭9:22-24‬ ‭SFB15‬‬

Kärnbibeln ger oss ett litet större djup i detta:

”Genast ropade pojkens far (med sprucken röst, okontrollerat) under tårar: ”Herre, jag tror (litar, förtröstar på dig)! Hjälp min otro (rusa till min hjälp och bota min otro, varje gång jag är svag i tron)!””
‭‭Markus‬ ‭9:24‬ ‭SKB‬‬

Kanske kan detta bibelställe ge oss tröst och stöd i att tro för det omöjliga. Det är som att å ena sidan utmanar Gud oss att tro för det omöjliga. Samtidigt som han ger oss nycklarna till att just kunna göra det. Det är en stor Gud som handlar så.

Min bön blir idag: Herre skapa tro och tillit på dig i våra liv. Hjälp vår otro när den dyker upp. Amen 🙏

Att leva på ett nytt sätt….

Nu är det ju inte nyår direkt. Men ändå. Visst är det lätt att ge sig själv ett nyårslöfte om att nu ska man leva på ett nytt sätt. Motionera mer. Äta sundare. Bli mer givmild. Eller vad det nu kan vara.

Jag har ju flyttat till en ny stad. Det är ju på ett sätt att leva på ett nytt sätt. Om än inte så radikalt direkt. Men ändå. Lite nu kultur. Nu har ju jag varit Sörmlänning förr. För tredje gången. Bodde i Flen som barn. Som vuxen i Trosa och Julita. Och nu Eskilstuna. Så kanske kan jag det något.

Ibland behöver vi tänka efter hur vi lever. Det kan ha med stress att göra. Arbetsbörda till exempel. Det kan ha att göra med hur vi lever. Hur vi äter. Hur vi rör på oss. Ja, egentligen hur vi lever våra liv helt enkelt. Att se över dåliga vanor och förändra det. Att fokusera livet på goda vanor.

Jag tror vi behöver se på vår helhet. Det är så mycket om vår miljö just nu. Och med all rätt. Så viktigt. Men det finns något som är minst lika viktigt. Och det är hur vi lever vårt liv. Och då tänker jag på Ande Själ och Kropp. Det är våra tre dimensioner. Kanske är vi bra på att fundera runt kroppen. Men ande och själ är lika viktiga.

Vårt inte liv och vårt andliga liv. Att vi lever dessa, tillsammans med kroppen , på ett vist och sunt sätt

Hur tar du hand om hela dig? Bibeln talar om att Gud har lagt ner evigheten i människans hjärta. I vårt inre. För att må bra då så behöver vårt inre anknyta till det andliga, till Gud. Kanske funderar du på att det bryr jag mig inte i. ”Jag är inte religiösa”. Kanske ytligt sätt kan du vara det. Men ditt inre är i högsta grad religiöst. För Guds avtryck finns där inom dig från skapelsen.

Min fundering idag är – hur lever vi våra liv så att både Ande, Själ och Kropp får det som dom behöver?

🙏 Min bön blir idag: ”Herre, hjälp oss att leva på ett sådant sätt att hela oss – Ande, Själ och Kropp, Ge oss goda vanor som välsignar vårt liv Amen 🙏

Att förbereda sig för vintern

Hela naturen förbereder sig för vintern när den börjar närmar sig. Ja, än är det inte tid för det. Några veckor till med inslag av värme. Men det kommer. Flyttfåglarna drar så småningom iväg.

Jag förbereder mig också inför vintern. Inte så att jag tappar löven. Har inte mycket hår kvar att tappa. 😉. Flyttar heller inte söder ut. Nej, jag förbereder mig på annat sätt.

Jag fryser in sommaren – jag menar – jordgubbar. Tänk att få ta fram lite av sommaren genom hela vintern!!

Och kanske är livet i samma behov. I behöver spara undan lite av det goda att kunna ta fram i bistra tider. Som att tex att fota dom goda stunderna under sommaren. Minnen som kommer värma själen när det blir mindre roliga tider. Det är som att man kan boosta energi i minnesform.

Hela människan behöver en förberedelse. Förr eller senare har vi tyngre perioder i livet. Att då ha en trygghet i hur man tar sig igenom det. Jag tänker att det kan innebära att veta hur jag ska agera. Veta vart jag vänder mig.

Jag tänker också att vi behöver öva upp oss att ha en levande kontakt med Gud. Det är lätt att tappa den relationen något när livet är enkelt. Men vi behöver den även då. För det förbereder oss för andra tider.

Frank Ådahl sjunger en sång som heter ”Jag Är Med Dig”. Den handlar om detta. Glöm aldrig bort att ta Guds hand redan i goda dagar. För då är det lättare att hitta den i svåra tider.

Hur förbereder man sig då? Kanske är det både enkelt och svårt. Enkelt – att bara vara med och nära Gud hela tiden i en avslappnad närhet. Svårt – att få det gjort. För man har så mycket annat liksom. Så det är en utmaning.

Kanske kan texten och sången hjälpa dig. Läs den gärna. Kommer efter dagens bön. Vill du lyssna till den gör du det här

Min bön blir idag: Herre hjälp oss att förbereda oss för mindre goda tider. Knut banden till oss Herre. Tack Herre för att du alltid är med oss. Hjälpa oss att vara med dig. Amen

Här kommer texten:

Jag är med dig, i den svarta natten
Då du inte orkar mer
Tro nu aldrig att du går där helt ensam
För att du inte mig ser

När dina ögon förblindas av tårar
Så att du faller ibland
Jag kommer alltid att gå vid din sida
Kom mitt barn och ta min hand

å jag är med dig när allting verkar lyckas
å när livet är en dans
När du gläds över alla ljusa färger
å du bländas av all glans
Man glömmer så lätt att jag existerar
Det går så bra utan mig när allt fungerar
Men jag är med dig livet igenom
Kom mitt barn å ta min hand
Du glömmer så lätt att jag existerar
Det går så bra utan mig när allt fungerar

Men jag är med dig livet igenom
Kom mitt barn å ta min hand
å ta min hand
ååååååååååå
Kom mitt barn å ta min hand
ååååååååååå
Kom mitt barn
å ta min
Hand

Vad skönt när något kan vänta…

Vad skönt det är något kan vänta lite.

Ibland tror jag att vi gärna vill ha allting gjort gärna igår. Och ibland gärna ännu fortare. Så blir vi rätt trötta. Kanske till och med på gränser till för mycket.

Jag menar inte att man ska skjuta på det i all evighet. Men bara låta det vänta lite så att man hämtar andan något.

Problemet är att man blir lätt rastlös då. Så går det bara en liten stund så är man igång igen. Undrar varför det blir så

Kan man använda uttrycket ”den som väntar på något gott väntar aldrig för länge” här? Nja kanske inte men ändå ☺️. Eller varför inte?

För mig har det varit viktigt att Guds svar på mina böner varit i rätt tid. Alltså när timingen är som bäst. När det är Guds tid för just det svar jag ska få. Då det är som allra bäst.

Jag vill inte påstå att det alltid var så enkelt att vänta på svaret. Men inser att när väl svaret kommer är det en perfekt timing på det. Guds perspektiv är klart bättre än mitt eget. Kanske är det just därför vi har tanken i Fader Vår. ”Ske din vilja, såsom i himmelen så ock på jorden”. Att följa Guds tanke och plan för mitt liv. Med ett sådant perspektiv kan det vara skönt att vänta lite på rätt tillfälle.

Våga vänta in Guds tid för hans svar till dig. Be om kraft att vara uthållig. Jag vet, det är inte lätt. Men Hans svar kommer till dig.

Min bön blir idag Fader Vår.

Fader vår, som är i himmelen!
Helgat varde ditt namn;
tillkomme ditt rike;
ske din vilja, såsom i himmelen,
så ock på jorden.
vårt dagliga bröd giv oss idag;
och förlåt oss våra skulder,
såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro;
och inled oss icke i frestelse
utan fräls oss ifrån ondo.
Ty riket är ditt och makten och härligheten
i evighet.
Amen.

Skön avslutning

Vilken skön avslutning på semestern det blev. En dag i ett lugnare tempo. Promenad med god vän. Bara lite småfix men annars ledigt från flytt.

Så kommer kvällen med promenad vid Ån och vinden mojnar när solen går ned. Att gå intill vatten ger ro för själen som jag brukar säga.

Idag är första arbetsdagen efter semestern. Som jag skrev igår har jag haft en fantastik skön ledighet. Tänk att få gå tillbaka till arbetet och känna en glädje i att återvända. Lider med dom som inte känner så.

En härlig utmaning väntar. Men också en utmaning i att hitta ett tempo som håller i längden. Jag tror det är mer viktigt ju längre tiden går. Ju äldre man blir. Men faktum är att det borde ligga högt upp på prioriteringslistan redan som ung.

När vi följer Jesus så inser vi att han hade några intensiva år innan han lämnade jorden. Man kan se en sak som var viktigt för honom. Mitt i en framgångsrik period, då det var lätt att bara köra på, drog han sig undan. Han behövde vila, återhämtning men också få en tid med sin far i himlen. Han uppmuntrade sina lärjungar till det också.

I budorden vi fick finns en dag för vila. Sabbaten. Vilodagen. Vi är ämnade för att leva i en vilodag också. Kanske är det något vi behöver reflektera över.

Så, varför inte följa Jesu initiativ när du går in i en ny arbetsperiod denna höst som snart kommer. Det är nog bara du själv som kan bestämma det. Mmmm precis. Bara du som kan göra det valet.

Min bön blir idag: Herre, hjälp oss att fatt vårt eget bästa. Lär oss att uppskatta vilan. Ge oss mod att följa ditt exempel. Led oss in i rätt vila. Led oss in i rätt arbetstempo. Vaka över oss när vi faller in i det gamla mönstret med att ”jag ska bara”. Tack för att du vill leda oss till ett sunt sätt att leva. Amen 🙏

I väntan på soffan får en stol duga

I väntan på något bättre….

När jag flyttade var det dags att låta den gamla soffan och fåtöljerna få bli återvinningsmaterial. Kanske säkert undrar någon varför inte en butikschef inom secondhand lämnar in dom i en en just secondhand. Svaret är mycket enkelt. Efter ca 20 år i tjänst hade dom gjort sitt. Helt enkelt dags för något annat.

I väntan på soffan så får det duga med en stol 🪑 Lite hårt att sitta på. Men den är ändå något att sitta på.

Gårkvällen var inte den finaste under sommaren. Regnigt. Kyligt. Någon kvällspromenad blev det inte. Sittande på en stol kanske inte är det raraste då. Men får man göra något bra av det. Man tänder ljus. Det är det bästa med kulna kvällar.

Det gör allt lite enklare. Lite bättre. Lite ljusare (!). För mig har ljuset ofta blivit den känslan.

Vad gör du för att göra tillvaron lite ljusare i väntan på något bättre mer efterlängtat ?

Mycket kan duga. Men faktum är ju att vi kan göra något i väntan på något bättre. För mig har tex olika resor betytt mycket. Promenader. Att ta bilder. Det har gjort det lite ljusare lite bättre.

Man kan välja att sitta kvar på en pinnstol eller så gör man något åt det, om du förstår hur jag tänker.

För dig som följer mig i min flytt till Eskilstuna så har flyttandet gått bra. Nu är det ca 10 kartonger kvar. Dom får jag ta tag i när möblerna kommit. Då får det bli tavlor mm. Idag söndag tänker jag vila från flyttande. I väntan på att äntligen få börja jobba efter semestern. Jag har nog haft min bästa semester sen många år. Så skön vila. Bra väder det mesta. Goda möten med vänner. Goda naturupplevelser. Varit i 8 landskap. Överraskande möten. Planerade möten. Fest. Fikastunder med goda vänner. Uppbrott. Välkomnande. Så underbar semester. Du kan ana att jag är så tacksam för det. Dom sista 1,5 åren har varit dom jobbigaste åren i mitt liv tror jag. Jobbat så hårt och så mycket. Att då få en ledighet som denna – så otroligt skönt. Semestern har varit långt mycket mer än att sitta på en pinnstol.

I väntan kan du göra något bra av det. Istället för att bara vänta. Då går tiden fortare att vänta. En jobbig väntan kan behövas distraheras. Gör det. I väntan på något bättre får det näst bästa duga ibland.

Igår gjorde jag något jag längtat efter i 5,5 år

Igår gjorde jag något jag längtat efter i 5,5 år. Jag satt på min balkong och njöt av kvällen med en bok i handen. Som jag har längtat efter det.

Tänk vad gott det är att det man längtat efter blir verklighet. Man vet aldrig riktigt när. Inte heller hur. Men så händer det. Vilken glädje.

Trots att det är en begränsad yta, ingen sjöutsikt, inte riktigt så tyst jag skulle önska, så är detta frihet.

Man skulle kunna säga att det är lite lyxigt. Mmm så är det.

Längtan – vad gör den med oss egentligen? Å ena sidan skulle man kunna säga att den drar oss framåt. Motiverar oss. Gör att vi vill ta oss för något. Vårt sikte gör att vi ser fram emot något. Det kan göra oss ibland lite upprymda.

Men å andra sidan kan längtan göra oss besvikna. Uppgivna. När längtans uppfyllelse dröjer eller till och med kanske uteblir faller modet. Vi blir ledsna. Undrar vad som är meningen kanske.

Det är nog längtans två sidor. På ett sätt obarmhärtigt nära varandra på ett vis. Från en sekund till en annan kan längtans två uttryck byta plats.

I vår relation till Gud kan denna längtan vara svår ibland. Jag förstår det så att det finns ingen gräns för vad vi kan önska och längta efter hos Gud. Jag är klar över att Gud kan gör långt mycket mer än jag kan tänka mig att han kan göra. Ändå verkar det som att vi ändå inte får full pott av allt vi skriver på vår önskelista till Gud. Det verkar ligga i sakens natur att han ger efter vad som är bäst för oss.

Bibeln säger:

”Nu till honom som genom sin kraft verkar i oss och förmår göra långt mer än vad vi kan begära (be, önska, fråga) eller ens tänka (drömma, fantisera om).” Efesierbrevet‬ ‭3:20‬ ‭SKB‬‬ (svenska kärnbibeln)

Men berättelserna finns i bibeln om dom som inte ger sig när Jesus dröjer med sitt svar. Dom ber en gång, två gånger tre gånger. Så händer det. Så till dig som längtat länge. Till dig som är på väg att ge upp. Till dig som många gånger visat din längtan inför Gud- Ge Inte Upp!!

Så här beskriver SKB Matt 7:7:

”[Utifrån parallellstället i Lukas har Jesus nyss berättat en liknelse om hur självklart det är att en vän kommer att öppna dörren, även om du bultar på den mitt i natten och frågar honom efter bröd, se Luk 11:5-13.] ”Be (och fortsätt be, gång på gång) och ni ska få, sök (och fortsätt söka, gång på gång) och ni ska finna, bulta (och fortsätt bulta, gång på gång) och det ska öppnas.”
‭‭Matteus‬ ‭7:7‬ ‭SKB‬‬

Så ge inte upp. Du ska få bönesvar. 🙏

🙏 Herre , idag ber jag för den som längtat så länge att den börjar misströsta. Herre, min önskan är att du ska ”öppna dörren” till bönesvaret nu. Vänd längtans ångest till upprymd tacksägelse. Herre, du kan göra långt mycket mer än vi kan drömma om eller tänka oss. Tack Herre för att du är en bönhörande Gud Amen 🙏