När kyrkklockorna ringer är det snart dags för ….

När kyrkklockorna ringer vill som berätta något för oss. Men vet du varför?

Jag besökte mitt barnbarn. Han hade en teori om detta. När vi öppnade dörren för att jag skulle hämta min väska så ringer dessa klockor då meddelar han följande:

När kyrkklockorna ringer skall vi snart se på tv

Det var en ny tes för mig. Inte visste jag att dom förebådade tv-tittande. Men när klockorna ringt är det ju snart dags för barnprogram. Det är ju något viktigt. Så klockorna kan ha olika betydelse.

Men det ligger något i det. Inte i första hand att dom vill förbereda oss för TV. Men dom vill varsla om något annat. Att det är dags för gudstjänst i kyrkan. Dom har också kunnat ringa för att varsla om att det är helg och helgemålsringning. Deras budskap låter lika men har ett viktigt budskap att framföra.

Man kan läsa följande:

Ringning i kyrkklockor är en urgammal sed för att ge invånarna information om att nu är det gudstjänst eller att någon avlidit. Kyrkklockorna har historiskt också använts vid fara som till exempel brand. I orostider användes kyrkans klockor för att kalla samman befolkning för att tala om att till exempel krig utbrutit.

I den kyrka jag går i har vi ingen klockringning. Men för mig har det varit lika viktigt att gå till kyrkan. Det är för mig något jag prioriterar. För jag tror att det välsignar mitt liv. I nya testamentet i bibeln kan vi lösa om att den påminde folket om kyrkan. Vi läser…

”Och låt oss inte överge våra sammankomster, så som några brukar göra, utan i stället uppmuntra varandra, och det så mycket mer som ni ser att dagen närmar sig.”
‭‭Hebreerbrevet‬ ‭10‬:‭25‬ ‭SFB15‬‬.

Jag kan tänka mig att det kan finnas många orsaker varför dom inte gick dit. Eller så var det bara så att det inte blev av. Och det är ju ett känsligt ämne som författaren går rakt på sak på. Men kanske är det ändå så att genom att prioritera gudstjänsten välsignar det vår tro. Hjälper oss att väx och få en stadig grund i vår tro.

Kyrkklockorna påminner oss om en viktig stund långt bortom tvn. En stund med Gud. Kanske kan nästa gång du hör kyrkklockorna stanna upp en stund med Gud. Låta honom komma nära intill dig och få välsigna dig.

Läs med mig 2 Moseboken – Kapitel 36

Fortsatte att bära fram … Det var ingen engångsföreteelse att ge. Man fortsatte med det. 

Man gav mer än nog … Tänk när församlingen och kyrkan kan annonsera att man fått mer än nog för vad kyrkan behövde. 

Tabernaklet färdigställdes … Att komma med visionen är en sak. Att starta ett arbete är en sak. Att fullborda det kan vara nog så svårt. 

Välgenomtänkt arbete … Man gjorde inget förhastat. Man följde en mönsterbild. Man var noga – inte slarviga. Att vara noga i Guds Hus är en viktig hållning.

Har du några tankar om detta avsnitt?

Att spela för sitt land

Just nu spelas fotbolls-EM. Spelare sätter på sig landslagströjan och spelar för sitt land. Jag har aldrig hört talas om någon spelare som inte ser detta som ett hedersuppdrag. En ära att få representera sitt land.

Och den känslan verkar alla ha som får representera sitt land i en sport vad det än är. För det är sitt land där man har sitt medborgarskap. Det är där man hör hemma.

Jag har aldrig fått uppleva det. Men jag minns att jag blev uttagen ett år gånger att representera min skola i skolmästerskap. Det var också en hederssak.

Du som tror på Gud har ett medborgarskap i himlen. Du kanske inte drar på dig en lagtröja från himlen. Men kanske bildligt talat skulle vi göra det. För vi representerar himlen när vi är här på jorden. Vi tillhör Guds lag.

Jag skrev om Lewi Pethrus Nationalsång. Den skulle kunna modifieras lite för att passa himlens nationalsång.

Det är en heder för oss att få representera himlen. Det laget är inte en elit som plockas ut. Inte en liten trupp på kanske 20 personer eller hur många nu ett landslag får ha med sig. Landslaget för himlen är alla som tror på Gud. Alla platsar. Hur stort är inte det?!!!

En spelare i landslaget kan inte bete sig hur som helst. Likaså behöver betänka vem vi representerar.

En spelare göra allt den kan för att genomföra sitt uppdrag på bästa sätt. Hur mycket mer skall inte vi gör det då?

En spelare vill verkligen göra allt för lyckas vilket jag tänker att vi kanske skulle ta efter.

Framför allt handlar detta om att med respekt bära förtroendet högt när vi får representera himlen. För vi är dess ambassadörer. Guds sändebud. Så sträck på dig. Du har ett dom viktigaste uppdragen som finns på denna jord.

Läs med mig 2 Moseboken – Kapitel 35

Sabbaten … Bibeln lyfter fram vilodagen på flera sätt och på många ställen. För människan en vilodag. För skapelsen var det att åkern skulle ligga i träda. Den skulle vila vart sjunde år. För att återhämta sig. Tanken är att vi och naturen behöver en viloperiod då och då. Den tillhör livet.

Manades i sitt hjärta … Tydligt var att Guds hus behövde material. Man var tydliga med vad som skulle samlas in. Men man gav efter vad sitt hjärta manade till. Det är ett sant givande. Att ge från hjärtat. Vi ger inte genom måsten. Vi ger för att vi vill och känner en inre maning. Vi läser här om en villighet som gjorde att man gav. Man gav av det man hade. Alla som kunde ge gav. Inte bara av pengar utan också av det man skapade. 

Fyllt honom med Guds Ande … så att han kunde ….! Guds Ande skapade något i Besalel så att han kunde uträtta det Gud manade honom till. Gud gav förutsättningarna. 

Guds utrustning … Vackert skrivet: ”… har Herren utrustat med vishet och förstånd till att veta hur de skall utföra allt arbete med att uppföra och färdigställa helgedomen”. Använde den vishet och det förstånd Gud gett dig till något som blir till välsignelse. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Semester – lugnet lägrar sig

Så kommer den tiden av lugn som för somliga kallas semester. Efter en rolig intressant föränderlig, förnyelse och nya utmaningar-period infinner sig lugnet.

Kvällens himmel känns som att den stryker under känslan av att nu är det dags att koppla ner och koppla av. Att stanna upp för att låta eftertänksamheten ta vid.

Så tacksam för denna termin. Så mycket har varit bra. Så mycket roligt har hänt. Det känns som att det skapas något nytt som ska bli spännande att gå in i. Utmaningar finns , ja visst, men när känslan av att det ser ut att vara rätt väg skapar det framtidstro.

Jag tror vi alla behöver perioder av lugn. För min del blir det att predika i Pingst Strängnäs på söndag sen blir det ledighet.

Hur kan man ta vara på nästan en månad av lägre tempo? Hur kan den bli vila och samtidigt ett avstamp in i en ny verksamhetsperiod?

Jag tänker att vilans planering av ledighet gör något gott inom oss. Kanske är det i det som det händer mest. Inte när vi försöker, klämmer fram något, liksom gör allt vi kan för att lyckas

Jesus säger ’Min frid ger jag er’. I den friden skapas det ett lugn som hjälper oss att i stillhet formas för morgondagen. När vi tror att vi måste skapa själva skapas det i fridens lugna vatten. Där det får växa fram något av rang som vår Herre ligger bakom. Inte våra krampaktiga försök.

Så när lugnet lägrar sig och vi tror det inte är så produktivt händer det mer än vi anar. För det är i Guds stillhet det formas något. Det är i det avslappnande läget Gud får fritt spelrum att forma utan konkursen av våra försök.

Jag är rädd för att vi lätt faller i att det är vår egen prestation som skapar Guds verk i oss. Visst har vi möjlighet att påverka det med vår bibelläsning och vår bön. Men det är till sist Gud som gör sitt. Paulus hade fattat det:

”Jag planterade, Apollos vattnade, men Gud gav växten.” ‭‭Första Korintierbrevet‬ ‭3‬:‭6‬ ‭SFB15‬‬

Vi kan ge möjligheten till Gud. Vi kan göra vad vi kan för att skapa. Men till sist är det ändå Gud själv som gör sitt i våra liv

Så se inte vilans lugn som bortkastad tid. Kanske är den den bästa investering du någonsin har gjort med din tid.

Var välsignad i din vila. Den kommer att göra dig gott.

Läs med mig 2 Moseboken – Kapitel 34

Stor i nåd och sanning … Guds ord om sig själv. Sådan är Gud. Inte bara ord utan också i verkligheten.

Förbundets förnyades … Jag har varit med om hur en vison föds. Hur den tar fart. Men också hur den kom av sig. När så en tid gått fick den förnyas och fick ny fart. Gud är sådan. Ibland behöver förbundens förnyas. Man kan ha kört lite fel. Behöver räta upp det liksom. Så barmhärtig är Gud att han gör det möjligt. Så har du kommit ur kurs – ödmjuka dig – Gud förnyar förbundet med dig.

Strålglansen i Moses ansikte … Det hände något med Mose när han var med Gud. Hans ansikte började stråla. Jag tänker att när vi tar tid med Gud märks det på oss på något sätt. Folket blev rädda för att komma nära Mose. Troligen insåg dom att han var berörd av Guds helighet. Så i respekt för det ville dom hålla avstånd. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Lära känna …

Att lära känna någon kan ta tid. Man kan ju tro att första träffen säger allt. Men ju mer man träffas inser man hur mycket mer som finns att upptäcka hos varandra. Det kan behövas många och långa samtal innan man ser djupet hos någon annan. Det kan behövas tid att kanske bara umgås och i stillhet inse. Att lära känna någon är spännande och utvecklande. För under tiden man lär känna någon lär man känna sig själv också. Rätt intressant upplevelse vill jag påstå. För i den resan upptäcker man inte bara den andres djup utan också sitt eget djup.

Har du funderat på hur du egentligen lär känna dig själv bäst? Det är ju inte bara genom andra man lär känna sig själv. Utan genom att umgås med sig själv. Om man alltid umgås med någon annan lär man kanske missa en del av sig själv. Ensamhet är väl inte alltid så kul men man kommer sig själv ganska nära. Kanske är det ändå inte så dumt.

Ytterst tror jag att vi människor borde försöka lära känna Gud ännu lite mer. Tror det skulle göra gott med oss. Så frågan bli ju då hur man gör det och när gör man det? Kanske är det bra att vi söker efter den väg som är bäst för en själv att lära känna Gud. Men det finns ändå några sätt som på något sätt är överordnat allt annat. Rätta mig om jag har fel. Men jag tror det är Bibeln och bönen. Dom två sätten överordnas i sökandet efter att lära känna Gud.

Nu går vi in i sommarperioden. Jag tänker att detta är en av de bästa perioderna i livet där vi kan lära känna Gud bäst. Vi har lite mer tid över. Kanske en ledighet som gör att vi har färre måsten.

Så varför inte bestämma sig för att denna sommar göra något som gör att du lär känna Gud bättre. Kanske på egen hand. Kanske tillsammans med någon.

När den här sommaren börjar lida mot sitt slut avslutar jag projektet ”Läs med mig”. Idag har vi ca 90 kapitel kvar. Då har vi läst i ca 2 år och 7 månader. En tid av att lära känna Gud på det sättet är då avslutat. Vi får se vad som kommer efter det. Men att lära känna Gud är inget projekt man ska avsluta.

Den här sommaren kan du lära känna någon bättre, även så dig själv. Men främst kan du få lära känna Gud bättre. Jag tror det kommer att göra något särskilt med dig.

En sak till….

Jag undrar om inte en viktig ingrediens i att lära känna någon annan är att våga öppna sig själv. Att bjuda in till sitt eget liv. Genom den öppenheten öppnar man dörren till någon annans livsrum. Så kan ett utbyte av varandras liv och erfarenhet bli möjligt.

Läs med mig 2 Moseboken – Kapitel 33

Ängeln skulle driva bort fienden … Vi kan behöva den hjälpen ibland. Kanske har vi det mer än vi anar. 

Uppenbarelsetältet … Platsen där Gud uppenbarade sig. Vi behöver sådana platser även idag. När Mose gick in i tältet sänkte sig molnstoden ner över tältet. Måste ha varit en mäktig syn. 

Gud talade med Mose ansikte mot ansikte … Ett underbart utryck. Som en man som talar till en annan man. Guds närvaro var där i samtalet. Tecken på förtroliga samtal mellan Gud och Mose. 

Min närvaro skall gå med dig … Mose var tydlig. Var Guds närvaro inte med dom var det ingen ide att gå överhuvudtaget. Visst kan vi uppleva det så även idag. 

Finna nåd inför Guds ansikte … Skulle tro att du, liksom jag själv, har samma längtan att få uppleva detsamma. 

Guds härlighet … Så helig att man inte kunde leva om man ska den. Gud ville att Mose skulle få en försmak av det. Skylde Moses ögon för att rädda honom. Man han fick förnimma den bakom Guds hand. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Min närvaro…

Jag tänker att det finns dom som trivs med att ha mig i sin närvaro. Men förstår också att andra skulle hellre vilja slippa den. Det är en realistisk syn på sig själv tänker jag.

Min bibelapp gav mig en bibelvers igår som jag stött på några gånger den sista tiden. Kanske har den en god vacker hälsning till oss.

”Herren sade: ”Min närvaro ska gå med dig och låta dig få ro.””
‭‭Andra Moseboken‬ ‭33‬:‭14‬ ‭SFB15‬‬

NU-bibeln skriver samma vers så här:

”Herren svarade honom: ”Jag ska själv gå med dig. Du kan känna dig lugn.””
‭‭2 Moseboken‬ ‭33‬:‭14‬ ‭NUB‬‬

Kärnbibeln ger ytterligare en tanke:

”Och han sa: ”Mitt ansikte (min närvaro) ska gå med dig och jag ska ge dig ro (tystnad, vila, betyder även att komma ner).” [Jesus citerar denna vers, se Matt 11:28.]”
‭‭2 Moseboken‬ ‭33‬:‭14‬ ‭SKB‬‬

Tycker det är ett vackert uttryck i att ”min närvaro ska gå med”. För jag har mött människor som visserligen finns i min närhet men verkar ändå inte närvarande. Gud vill något helt annat. Han vill inte bara gå med dig. Han vill vara närvarade. Han tar inte upp mobilen och skrollar. Han sitter inte och löser Mail. Han pratar inte med någon annan utan är närvarande hos dig.

Bibel 2000 noterar att ”….så att du slipper oroa dig”. Rätt skön slutsats. Hans närvaro är med dig. Så slipper du oroa dig. Han tar hand om det liksom.

När du nu går in i sommaren, ledigheten, nytt sommarjobb eller vad nu din kommande framtid ger dig så är hälsningen till dig…..

Guds närvaro ska gå med dig och låta dig få ro.

Så var lugn. Guds närvaro kommer följa dig.

Läs med mig 2 Moseboken – Kapitel 32

När man såg att det dröjde … Vi kan ha svårt med uthålligheten. Dra våra egna slutsatser. Skapa våra egna lösningar. Kanske kan denna händelse med guldkalven lära oss en del.

Att vara ledare är utmanade … Att vara ledare blir svårt när man har lite för lätt att följa själv än att leda. 

Göra sig en gud … Guldkalven är en märklog företeelse. Vad var det som fick folket att tro att en egenhändig skapelse av guld skulle kunna hjälpa dom bättre än den levande Gud som visat sig föra dom ut ur slaveriet? Sen titulerar man denna kalv att vara den gud som fört dom ut ur Egyptens slaveri. Vilket hån mot Gud. Vilket hån mot allt de varit med om.  Har vi samma tendens?

Då ångrade sig Herren … Man brukar ibland mena att Gud aldrig ångrar sig. Här ser vi en av de gånger han ångrar sig. Det är en del av det stora med Gud – han kan ångra sig. 

Ljudet av nederlag … Mose analyserade ljudet bättre än Josua. Det kunde låta som ett segerjubel. Men det var verkligen ljudet av nederlag i djupet. 

Vad har folket gjort med dig Aron? … Mose sätter fingret på Arons nederlag – han hade gett med sig för folkets synd. Arons förklaring är uppenbart fel. Tidigare – han mejslade ut. Nu – den kom självmant ut ur elden som en kalv. Lögnen kan i sina egna öron låta som en sanning.

Ängel gå före … Änglar har många uppgifter. Kanske har du haft en ängel på besök.

Har du några tankar om detta avsnitt?