Konferens-kristen

Ordet konferenskristen klingar väl inte så bra kanske. Och visst, ordet har haft något av en negativ klang tänker jag.

Men den som hamnade på en kristen sommarkonferens och hittade tron på Jesus klingar det ordet ganska bra tror jag. Samma för den som gjort avgörande upplevelser och beslut på sådan konferens.

Kanske klingar det mindre bra om det är det enda tillfället som man går på gudstjänst. Eller så är det just då man kan och har möjlighet så klingar det återigen lite bättre.

Men tänk efter, vilken fantastisk möjlighet att kunna åka till en kristen konferens och få höra god undervisning. Just då som man har semester kanske. Man har tid att stanna upp. Man är avslappnad. Så kan men tillåta sig lyssna och beröras.

Inför denna sommar skulle jag vilja uppmuntra dig att söka dig till en kristen konferens. Det finns flera att välja på. Nyhemsveckan i Mullsjö, Lappis i husbondliden, Torp utanför Kumla. Livets Ords konferens. Fler finns att upptäcka. På dessa konferenser så finns det möjlighet att lyssna och höra om vem Gud är. Är det något som vårt land behöver är att höra mer om Gud och hans son Jesus. När jag ser temat på Nyhemsveckan så upplever jag det som oerhört viktigt. Jesus måste få komma mer i fokus.

Men om tron stannar där har dessa konferenser inte fått betyda det dom önskar att få betyda. Det du möter där och upplevelsen av Gud behöver tas med därifrån.

För tron har aldrig varit ämnad att bara vara en konferenstro. Det är inte kyrkans idé heller. Tron är tänkt för hela livet hela tiden.

Tron är tänkt för hela livet hela tiden

Tron är inte tänkt var för speciella tillfällen. Som när vi är i kyrkan, eller står inför döden, barndopet/välsignelsen eller då vi gifter oss tex. Nej, tron är för hela livet hela tiden. Där du är just då. Hela dygnets olika ”nu”. Det finns inget ”nu” i livet som inte kan inneslutas i tron på Gud. Alla ”nu” är ämnade för just att levas i tron på Jesus Kristus.

När vi upptäcker det händer det något välsignat fantastiskt i våra liv. Det är då livet får en bättre grund att stå på. Det är då vi finner vägen till Gud redan på den väg vi går. Vi behöver inte hitta den vägkorsning som leder till honom. Hans finns redan på samma väg. Det är stort när tron hittar hem hos oss på det viset.

Det är en sådan tro – hela livets tro – som ger hopp i en turbulent tid som vi möter nivåer land just nu. Med skottlossningar återigen på tok för ofta.

Det är en sådan tro – hela livets tro – som ger hopp inför det eviga vi en gång kommer stå inför.

Det är en sådan tro – hela livets tro – som ger trygghet i det du möter idag och i morgon. Så låt tron få vara ditt hela livets tro. Det kommer att göra dig gott. Kommer att hjälpa dig. Den kommer utveckla din tro och din relation till Jesus. Du kommer bli så positivt överraskad av vad tron kommer få betyda för dig när den inte bara blir en tro för en stund. När den blir för hela livet blir det helt annat.


Idag ber vi för riksdagsman Erik Ottoson (M)

Läs 1 Samuelsboken med mig – Kapitel 30

Att hämta styrka från rätt källa … Varifrån hämtar du din styrka när du tappar orken och modet? David hämtade från [ S I N ] Gud. Vilken Gud har du? Att hämta från rätt källa ger rätt utgång på situationen.

Att stanna vid trossen … David visar på en poäng. Somliga är med i frontlinjen. Andra stanna vid trossen. Att stanna vid trossen är att vara understöd. Om inte dom finns är det svårt att lyckas vid fronten. Därför delade David Lika mellan alla. Om man så var med vid fronten eller var de som var understödet. En viktig hållning i den andliga kampen så väl i praktiskt arbete. 

Blev lag … David ansåg att detta var så viktigt att det blve till en lag. Den hållningen gick alltså inte obemärkt förbi någon från den dagen.

Har du några tankar om detta avsnitt?

I skottlinjen

Igår var jag på väg att fira Alice som tagit studenten. Jag tar en promenad. Att ta bilen i Eskilstuna en lördag som denna, med många skolor där man tar studenten, är ingen bra idé.

Jag går således. Min vana trogen genar jag genom Nyfors på dagtid. Passerar torget vid Ica-affären. Kommer till trapporna som leder under järnvägen så hör jag det. Lät som skottlossning. Men det kan det ju inte vara. Väl? Någon som firar studenten bara tänker jag. Men så kommer det fler skott. Tror mig minnas fem eller sju skott. Några kommer springande. Jag ökar takten så jag kommer upp på andra sidan järnvägen. Går några meter till. Då hör jag polisbilarna komma. En. Två och flera. Inser att det jag just nu tror vara något annat är just skottlossning. Där jag helt nyss hade gått var nu en brottsplats. Där jag nyss mött familjer gående med plakat till en skolavslutning har någon avlossat skott. Där det nyss satt människor och pratade med varandra och skattade måste ha hamnat i närheten av skottlinjen.

När jag kommer till Alice så börjar man snart skriva i medierna om det som hänt.

Där jag nyss gått är nu avspärrat. Och man letade efter skadade, gärningsmän och bevis. Jag sitter i säkerhet och får umgås med trevliga människor. Andra har just bevittnat något av det hemskaste man nog kan uppleva. Att någon skjuter omkring sig för att döda.

Skrev igår om dagen man tar studenten hur livet liksom startar där och då. Hur man slänger sig ut i livet som ligger framför. I ljuset och ljudet av skottlossningen känns det nästan som att livet istället tog en paus. Vad är det för liv man sprang ut i med mössan på? Hur hoppfull blev denna student?

Jag kan bara känna att det ändå finns ett hopp och ett liv som finns där. Gud säger att han är med oss alla dagar intill tidens slut. Alltså ända tills denna tidsålder nått sin ände. Och då tar Guds rikes evighet vid.

Vid en envis envishet vill jag hålla fast vid att han finns med oss. Vi behöver mer än någonsin slå följe med honom. Han är vårt hopp. Han är vår skuldra. Som Tomas Sjödin beskriver så varsamt fint:

”En skuldra som varsamt håller emot när livet faller av mot ett obehagligt håll.”

Att när det känns förtvivlat så får vi vila mot hans skuldra. Så skriver han…

”Mot den skuldran kan du vila idag och veta att han är ”all trösts Gud”. ”

För vad skall vi göra? Vi kan inte ge upp fast någon anser sig h rätt att skjuta på öppen gata mitt på ljusan dagen. Vi kan be att Gud ber sina änglar gå ut på våra gator och torg och beskydda oss. Kanske var det just det som gjorde igår. För det verkar som att ingen blev skadad.


Idag ber vi för riksdagsman Mikael Oscarsson (KD)

Läs 1 Samuelsboken med mig – Kapitel 29

Furstarnas misstro … Dom mistrodde Davids uppsåt. När vänder David ”kappan”? Do ville inte riskera något.

Davids rykte … om hans stridsduglighet hade gått före honom. Med David på sin sida skulle det ha stor betydelse. Men vände han så insåg furstarna hans kraft. En sådan osäkerhet ville man inte ha med i striden. 

Att lita på någon … Hur viktigt är det inte att man kan lita på den man går med? Vi vet vilken osäkerhet det innebär.  Är du en person man kan lite på?

Har du några tankar om detta avsnitt?

Se upp, den flyger väster ut…

Jag lyssnade på väderprognosen inför studenten idag. Solen skulle lysa gott. Lite svalare i temperaturen. Så kom varningen. Om man slänger upp studentmössan kan den flyga något åt väster. Det skulle nämligen blåsa från öster. Ömsom friskt. Så idag får man hålla koll på att man får tillbaka samma mössa man slänger upp i luften.

Kanske minns du din student. En märkligt stor dag. Det var liksom en känsla av att nu börjar det. Inte att slutet var ett faktum. Visst, skolan var slut. För mig väntade arbete. Jobbet – det första. Jag hade jobb inom sjukvården. Där dom första åren i mitt arbetsliv fanns. Dagen då mössan åkte på var starten på livet på något sätt.

För min del har det gått många år sedan jag tog studenten. Typ omkring 40 år. Oj vad lång tid det gått. För min del blev det några år i det jag tänkte att det skulle bli efter utbildningen. Men ganska snart insåg jag att det var annat i livet som skulle till. Det som var den stora dagens stora start vändes till något helt annat.

Livet kan tyckas ligga utstakat och man tror sig veta om morgondagen. Men inser att det man vet är en kort sträcka framåt. Sen får man se.

För mig har det blivit rätt många olika skiften. Men jag inser att den start jag gjorde – vårdlinjen med omsorg om människor – har varit den bärande idén genom livet. Det har varit sjukvård. Kyrka. Secondhand. Allt har handlat om människan som behöver någon form om omsorg. Om det så har varit såret jag lagt om, det andliga samtalet i själavård eller att frigöra medel till att stötta den behövande.

Tänker på alla studenter i vår stad idag. Deras liv ser ut att börja idag. Kanske dom tänker som jag – här börjar det. Men kanske efter 40 år inser dom att livet vandrade iväg på olika vägar.

Idag ber jag för den som slänger sig ut i arbetslivet och jublar. Ber för den som har ny skola om ett tag för att gå vidare och fördjupa sin kunskap. Jag ber att dom ska få bli välsignade av dig Herre. Beskydda dom. Led dom. Låt dom bli till nytta för någon. Låt dom känna glädje i det dom gör.


Idag ber vi för riksdagsman Magnus Oscarsson (KD)

Läs 1 Samuelsboken med mig – Kapitel 28

På vems sida stod David? … Var han på filisteernas sida eller på Guds sida? På Guds men man trodde att han stod på motståndarens sida.

Gud har vikit ifrån mig … Den verkliga sanningen var ju att det var Saul som vikit av från Guds väg. ”Och svarar mig inte mer” – vilken fruktansvärd situation när Gud väljer att inte svara på en människas kontaktsökande. 

Konsekvensen … Saul får återigen höra vilka konsekvenser det blev för Sauls egna beslut och vägval. Det blir alltid konsekvenser av vårt handlande. Goda som dåliga. 

Vad kan ändra på en sådan situation som Sauls? … Omvändelse och ödmjukhet.

Har du några tankar om detta avsnitt?

Läs 1 Samuelsboken med mig – Kapitel 27

Misströsta … David, som var kallad av Gud, smord till att bli kung, misströstade om sitt liv. Han borde väl uppleva mer av tillförsikt. Att Gud som kallat honom skull bevara honom. Ändå tänker att han ändå kommer mista livet genom Sauls hand någon gång i framtiden. Vi är i gott sällskap när vi misströstar. Med det menar jag inte att vi skall stanna kvar i den misströstan. Jag tänker att det kan hjälpa oss ta oss igenom den. 

Flydde … David flydde till Filisteernas land. Han hoppades på att Saul skulle sluta att förfölja honom. Det draget lyckades. 

Davids lögner … David förde Akish bakom ljuset. Möjligen tyckte David att det var okej efter som man låg i krig med varandra. Detta ger oss inget företräde att fara med lögner. Lögn är lögn. 

Davids väntan … David levde i fiendeland och i staden Siklag tills Saul var död. Ha bidade sin tid. Josef och Maria höll sig undan tills fiender till Jesus var döda. Ibland behöver vi bida tiden tills rätt förhållande finns. Att gå för tidigt blir fel. Men det tär på tålamodet ibland. Me det bästa vi kan göra är att vänta när Gud vill att vi väntar. Att gå på hans tilltal är den bästa vägen för oss. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Råkar ut för allt möjligt

Har du upplevt det så någon gång? Att du verkar råka ut för allt möjligt? Och till det nästan hela tiden? Ibland kan jag känna så.

Då kan det vara svårt att se nyktert på det hela. Man känner ömsom oro och ömsom hopp. Vi kan konstatera att det verkar tillhöra livet att råka ut för saker och ting.

Frågar är bara hur vi tar oss igenom det när detta ”allt möjligt” blir lite för mycket och lite för ofta.

The Message skriver i Ps 34:19 så här:

”Lärjungar råkar ut för allt möjligt, men Gud finns alltid där”

Tomas Sjödin kommenterar den så här:

”Hans närvaro är en kraft som gör att man kan vandra genom verkligheten utan att förtvivla. Också när verkligheten är förtvivlad”.

David skriver i Psalm 139 ”Om jag går eller ligger ser du det, med alla mina vägar är du förtrogen.” Förtrogen är ett så vackert ord tycker jag. Ordet står för att vara ’väl bekant med’ med. Men också grundligt insatt i. Gud är verkligen där för han är väl insatt i hur det är med oss.

Så när du råkar ut för allt möjligt är han alltid där väl kunnig och bekant med din situation. Kanske är det just därför en suck till hon säger allt. Han vet för att har redan sätt.

För mig är det så barmhärtigt av Gud. Han smiter inte undan för att slippa eländet. Nej, han kliver in och är där. Hur stort som helst.


Idag ber vi för riksdagsman Stefan Olsson (M)

Känslor

Tänk vad känslor kan vara svåra. Vi män kanske har svårast för dom. Eller så är det bara en myt

Ordet känsla eller känslor kan ju omfatta så många områden i livet. Kanske du först tänkte på känslor som relaterar till kärlek. Men det är ju så mycket mer. Känslor blir rätt komplex om man tänker efter.

Det kan vara att man har en uppfattning om något. Man föreställer sig något om något. Men det kan också vara en sinnesstämning eller inlevelse. Till och med en attityd.

Känslor behöver inte alls stämma överens med sanningen. Man kan helt enkelt missta sig på något på grund av att känslorna inte stämmer överens med verkligheten.

I det kristna livet kan känslan säga oss att Gud inte hör eller är långt borta. På ett sätt kan den känslan vara verkligheten just där och då. Men problemet är att den känslan talar ett felaktigt språk. För det är inte sant. Gud är närmare än vi tror och känner.

När jag öppnade min bibelapp möttes jag av texten ….

Gud är närmare än du tror

En så bra påminnelse. Har inget med känslor att göra egentligen. När känslorna säger något annat så får förnuftet tala högre. Minnet likaså.

Jag tänker att känslor är bra. Dom är ibland lite svåra att tolka. Dom kan luras. Känslor kan också vara, verkligen, en härlig vandring. Som gör oss gott. För , hur det än är med känslor , kan dom göra oss gott. Ge oss en god relation. Skapa en god atmosfär. Så vi behöver inte vara så rädda för känslor. Men kanske ha en portion respekt inför dom. Eller vad tror du?


Idag ber vi för riksdagsman Kalle Olsson (S)

Läs 1 Samuelsboken med mig – Kapitel 26

Trotsa allt … Vi ser att Saul, trots att david skonat hans liv, återigen förföljer David. Det är verkligen så tydligt hur svårt det är för Saul att släpa sitt hat till honom. Han borde ju nu vara tacksam att han lever. David hade ju trots allt inte dödat honom fast han hade läge. Det kan verkligen vara svårt att ändra beteende och attityd. 

Att tro att eget omdöme är Guds vilja … Abisaj tycker sig veta att Gud var med dom nu att Gud hade gett dom ett tillfälle att hämnas David. Men det var bara hans eget påfund. Men tog fel eller bara påstod att deg var guds tanke och plan. Det gäller verkligen att tänka sig för så att man inte lägger sin egen vilja och håg i Guds tanke.

Det är Guds sak att hämnas … det visste David som tillrättavisar och hindrar Abisaj. Återigen ser vi den respekt David hade mot sin fiende som en gång blivit smord av Herren

Herrens lön… David menar att människan avgör hur Gud kan löna var och en. Det är hur vi lever våra liv som avgöra hur Gud kan agera mot/för oss.

Dyrbar i Herrens ögon … Vacker beskrivning av David hur han tänker att Gud ser på honom. 

Har du några tankar om detta avsnitt?