Semestern är slut

Hur kan något som verkar vara så långt vara så kort?

När man börjar sin semester verkar fyra veckor vara så långa. Nästan som en evighet. Men så när den sista semesterdagen är slut ser man dess motsats. Fyra veckor är kort. PUNKT.

Samtidigt är det ganska skönt att komma igång igen. Att börja det vardagliga. Tänk att det kan vara något att längta till.

Kanske just därför att man trivs på sitt jobb. Älskar att jobba med det. För mig är det inte någon svår motivation. Att jobba på Erikshjälpen med hundra procent fokus på att hjälpa andra människor till ett bättre liv, hur bra är inte det?

Denna semester kanske på ett sätt inte blev vad jag hade hoppats på om man tänker på vädret. Det är väl bara sista 1,5 veckorna som blev sommar på riktigt. Jag har aldrig varit på soptippen så mycket som denna sommar. Inser hur mycket skräp man samlar på sig. Inte ens loppisvärde på sakerna. Så det har inte blivit mycket till secondhand som jag trodde.

Semestern innehöll också en inbrott. Tragiskt att man medan man sover har inbrott i verkstan. Det var den mindre roliga upplevelsen under semestern.

Den mer roligare upplevelsen var att få handla på Almas gofICA i hånger. En liten sommarbutik som Alma har som sitt sommarjobb.

Ibland skulle man vilja ha längre semester. Betänk då att det är inte överallt på denna jord man har semester. Semester med lön. Vi har det ganska bra i vårt land.

Nu kan jag längta till nästa sommar med dess semester.

Palestina -Israel – förlåtelse är ända vägen till varaktig fred

Jag vill inte på något sätt påstå att jag är den mest lämpade att recensera konflikten mellan Palestina och Israel. Det är på tok för komplicerat. Undrar vem som skulle kunna gå in och få ordning på det.

Båda sidorna gör hemska saker mot varandra. Båda sidorna verkar göra gällande att bara försvara sig och ge igen för det den andra sidan gjort dom först.

Är det inte dags att FN går in och nollställer läget så att ingen kan påstå sig att ge igen?

Det brukar ju inte sägas att det är inte ens fel att två träter. Så vems fel är det egentligen?

Det behövs en stor portion av ödmjukhet och vilja att förlåta. Försoning är det ända sättet till varaktig fred. Förlåtelse handlar ju om att förlåta det någon annan har gjort mot sig. Att vara villig att lämna det bakom sig för att kunna fortsätta framåt. Att sen inte mer ta upp det igen.

Kanske kan man inte gå fullt ut på en gång. Men man behöver bestämma sig för att börja kunna förlåta för att sen kunna förlåta fullt ut.

Kanske är det just detta som man inte kommer att klara av det. När vi människor har svårt att förlåta har vi en väg som är överlägsen alla andra vägar. Det är att be Jesus om hjälp att förlåta.

Jesu ord på korset ”förlåt dom, dom vet inte vad dom gör” hjälper oss att gå i hans fotspår.

Så med all respekt för presidenterna i USA och Ryssland, med all respekt för FN, med all respekt för alla som känner sig manade att åka ner och vara medlare, det kommer inte att räcka om inte båda parter är beredda att förlåta varandra. Det kommer troligen inte hända om vi inte tillsammans ber en högre makt att gripa in. Vi behöver samstämt be Gud om nåd att kunna förlåta. Han har perspektivet som behövs. Ge han utrymme att göra sitt.

Att kunna förlåta innebär att man vill förlåta. För att kunna göra det behöver man vara påverkbar för den kraft det innebär att förlåta. Att öppna sig för förlåtelsens kraft till att lämna något bakom sig. Det är det motsatta till att vilja ge igen. Kanske är det just så att vi människor allt för ofta drivs av hämndbegär istället för att ödmjukt bara låta det passera och lämna det.

”Förlåt dom, dom vet inte var dom gör”- känsla och attityd måste segra. Svårt är det, jag vet, men det förvandlar hopplösa lägen till något fantastiskt bra om vi lyckas med det. Tro mig. Kanske kan vi inte lyckas till hundra procent men vi kan sträva åt det hållet.

Kan det bli fred mellan gasa och Israel? Ja, men jag tror att vi behöver förenas i en bön till Gud om hjälp.

Förena dig med mig, även om du inte brukar be, till en bön för Palestina och Israel. En bön om att förlåtelsens möjlighet till fred får sprida sig från detta område och ut över vår jord.

Söndagstankar – ”När du får oväntat besök”

Gevalia hade en reklam som sa ”vilket kaffe skulle du bjuda på om du fick oväntat besök?” I dess begynnelse var tonen ”om du får”. Senare bytte den ton till ”När du får oväntat besök”

Har du tänkt på hur vanligt det är att vi bjuder på något när vi får besök. Väntade som oväntade besök. Nog skall det fram något på bordet. Vi umgås (bäst?) runt ett dukat bord. Inte konstigt att Gevalia tog upp den tråden. Den är klockren. Och visst, kommer inte frågan från den vi besöker skall jag sätta på en kopp kaffe eller får jag bjuda på något?

Oväntade besök kan vara rätt trevliga. Mötet med gamla vänner. Minne dyker upp från forna tider. Men också oväntade nya bekantskaper som ger ny dimension i livet.

Det finns också ett besök som är mer osynligt men lika påtagligt. Det är det andliga oväntade besöket. Besöket som känns varmt och närgånget. Det är när Gud knackar på livet och vill ha vår uppmärksamhet. Jag tror att vi alla har haft sådana tillfällen. Tänker du efter så hittar du dom. Men just då förstod du inte att det var just Gud som sökte dig

20140615-153703-56223394.jpg

Det finns något av Gud i oss alla. I oss har evigheten lagts ner. Det finns ett rum inom hos som har spår av evigheten och Gud själv. Det kan inte tas bort från någon av oss. Det är liksom avtrycket av Gud i oss. Ligger i vår, människans, skapelse-kodex. I vår skapelsegen, i det innersta av innersta, där allt kretsar kring, finns detta spår av evighet. Det är det som gör sig gällande då och då och påminner oss om vårt ursprung. Det är en av dessa ”när du får oväntat besök”

20140615-211951-76791138.jpg

Gevaliareklamen har haft olika betoningar. Om och när du får. Kanske skall vi tolka det att om vi har Gevalia hemma drar det til sig besökare.

Med det andliga är det enklare. Bibeln säger att om vi närmar oss Gud så kommer han att närma sig oss. Det står i Jak 4:8 Jag påstår att Gud alltid är intresserad av oss människor. Han liksom står utan för vår livsdörrå hela tiden och väntar på att vi skall öppna. Så för honom är det ett väntat besök. Det är vi människor som helt plötsligt får upp ögonen på att hoppsan det knackar visst på dörren. Bilden nedan visar på att det finns inget handtag på utsidan. Det vill visa på att handtaget sitter bara på insidan i våra liv. Jesus tränger sig inte på utan väntar på att vi öppnar.

20140618-093152-34312051.jpg

Vilken kaffesort jag använder? Gevalia så klart.

Sex goda anledningar att dricka mycket kaffe

20140629-002047-1247285.jpg

Läste en artikel av Kerstin Thornström i Expressen här om dagen. En intressant läsning för alla oss som dricker kaffe. Håll till godo och fortsätt drick kaffe med gott samvete. Kan inte säga det bättre själv.

1. Du blir smalare
Koffeinet i kaffet höjer ämnesomsättningen. Det betyder att det hjälper till att bränna fett.

2. Du blir gladare
Antioxidanter i kaffet får dig på bättre humör. Kroppen har lätt att ta upp antioxidanter, just i från kaffet.

3. Motverkar diabetes
Forskning har visat att kaffedrickare är mindre benägna att bli diabetiker, vad gäller typ 2 diabetes.

4. Motverkar depression
En amerikansk studie av 51 000 kvinnor visar att risken att drabbas av depression minskade med 20 procent bland dem som drack fyra koppar eller mer per dag. Men även färre koppar hade effekt.

5. Du blir smartare
Några koppar per dag gör dig skärpt. Du får bättre koncentration och hjälper till med inlärningen.

6. Bättre för träningen
Koffeinet förbättrar prestationen och uthålligheten

Av Kerstin Thornström
Sex goda anledningar till att dricka mycket kaffe

Det måste ligga i det mentala……

Jag var ute och sprang. Jag tyckte nog att det gick sämre än vanligt. Benen stumma och tempot lågt. Jag tänkte att nu går jag en bit. Men det kunde jag ju inte göra för det har jag ju inte gjort tidigare. Tänket var inte uppåt precis som du märker. Jag var nog för trött.

Så började jag tänka på annat sätt. Nu tar jag fram till nästa krök. Nu tar jag rakan. Nu tar jag …… osv. Sträck på benen. Ta det lite spänstigare. Det gick genast lite lättare. Sista halvkilometern gick faktiskt relativt bra. När jag sen summerade distansen visade sig att tempot inte var så mycket sämre än tidigare löprundan.

Det måste nog sitta i det mentala. Tänk att lite eget peppning kan göra så mycket nytta. Rätt mental inställning kan nog göra underverk. Tror du inte det? Visst ligger det något i det?! Jag tycker mig se tillbaka i livet att det har skiftat. Vissa perioder har det varit lättare att säga att ”det löser sig. Det går nog”. Medan andra tider har sinnet varit mörkare och jag varit mer pessimistisk.

Jag har funderat mycket på uttrycket ”att gilla läget”. Många gånger skulle livet vara lite enklare om man bara gillade läget och gjorde något av det som va. Att inte drömma sig till det man skulle vilja ha. Inte sitta och gnälla över det man inte kunde få. Utan istället göra något av livet istället. Sanna mina ord, jag vet hur svårt det ibland kan vara att just göra det. Att när det inte blir så som man tänkt sig att då göra något åt saken själv. Att inte bli sittande utan att göra något ändå.

Det ligger nog mycket på den mentala sidan.

Nu tror jag inte att jag kommer att göra så stora framsteg i min löpning genom att bara peppa mig. Tror inte på ett maraton. Tror heller inte på halvmara. Jag tror heller inte att jag kommer att göra den största och mest användbara uppfinning. Eller?

Nej, men jag tror att det finns områden som kan gå mycket lättare. Jag tror att livet kan i vissa stycken bli lite lättare att leva. Det ligger på det mentala. För det ligger nog en del i det. Så fram för mer peppning. Både hos oss själva men också till vår omgivning. Eller som min gode väns livsmelodi var ”Det går nog!”

Det går nog för det ligger nog på det mentala…..