21 oktober 2026
”Herren sade till Josua: ”Säg till Israels barn: Utse åt er de fristäder som jag talade till er om genom Mose. Till dessa städer ska en dråpare kunna fly när han av misstag och utan uppsåt har dödat någon. Ni ska ha dem som tillflyktsorter undan blodshämnaren”
— Josua 20:1-3 —

Denna text har något jobbigt över sig. För den handlar om dråpare. Men den har en vacker bild över hur en person som gjort något av misstag har en plats att fly till så att inte ”blodshämnare” kommer åt den personen utan att få en rättvis prövning.
Gud bad Josua att iordningställa dessa fristäder. Di kunde man fly. Förklara sin situation och kommer in i staden och få beskydd. Beskydd tills man fik en rättvis prövning. En blodshämnare var en person som skulle försvara familjens rätt. Den skulle skipa rättvisa för den mördare personen.
Ganska drastiskt men handlar om rättvisa också. Men det leder mig till att fundera vidare.
Vi som människor kan hamna i situationer där vi behöver ett andrum. Då tänker jag inte på sådana hemska saker som dråp mm. Utan situationer där livet ställs på ända. Livet möter stort motstånd. Det blir tungt att leva. Svårt att hitta vägen fram.
Då behöver vi få komma in i en ”fristad”. Där vi får ”krypa in” i Guds omsorg och hämta andan. Där vi kan stanna upp levt en stund. Pausa för att hitta kraften. En bra bild på det skulle kunna vara ett kloster. Där man tar en tid för att vara med Gud. Lämnar det övriga livet utanför klostret. Fast jag tänker att det också kan vara en plats där man får vara ensam ett tag. En liten stuga vid en sjö. En vandringsled på fjället. Ett vindskydd vid en tjärn. Alltså en plats du hittar för att hämta andan och kraft. Sådan ”fristäder” tror jag vi skulle må bra av att ha utsett. Alltså att vi under de goda dagarna hittar en tillflyktsplats. När det brakar ihop vet vi var den finns och hittar dit.
Jag hittade en sådan plats när jag bodde i Jönköping. Uppe på Dumme Mosse fanns en liten tjärn en bit in på leden där inte många gick. Dir gick jag. Hade med mig en termos och en bok. Ibland satt jag bara där. Ibland lyssnade jag på musik. Och nästan testande var det så att när jag lämnad e den platsen hade jag ”kommit ifatt”. Landat. Fått den stund jag behövde för att få ordning på mina tankar och känslor. Den ”fristaden” gjorde mig helt enkelt gott.
Var kan du hitta en sådan ”fristad”? Jag tror vi människor behöver sådana tillflyktsplatser ibland.
🙏
Herre, Visa mig en bra ”fristad” som jag kan ”fly”till dig och vara med ett tag.
Amen

