Inlägg

Publicerat den

Dagens mellanrum – 28 januari 2025.

’Är din tro stort som ett senapskorn?’

Luk 17:6
”Herren svarade: ”Om ni har tro, bara som ett senapskorn , ska ni kunna säga till det här mullbärsträdet: Ryck upp dig med rötterna och plantera dig i havet! Och det skulle lyda er.”

Jag vet inte om du brukar vräker din tro som stor eller stark. Eller om du tycker att din tro är rätt så svag. Kan vara så att både du och jag någon gång genom livet ännu att vår tro verkar inte räcka till eller når fram dit vi gärna skulle vilja att den var. 

Denna vers skulle behöva landa djupt i vårt inre. Att vi skulle förstå den som den verkligen menar. Senapaskornet eller fröet är det minsta bland alla frön. Detta frö tar Jesus till hjälp för att prata om trons storlek och kraft. Detta lilla frö som har så stor inneboende kraft. 

Om du tycker att tron ibland är så litet som detta frö så finns det hopp. Läs och begrunda: ”…ska ni kunna säga till det här mullbärsträdet: Ryck upp dig med rötterna och plantera dig i havet! Och det skulle lyda er”. Hur mäktigt är inte detta. 

Tron vilar inte på oss själva. Den vilar på Jesus som har all makt i himmelen och på jorden. Där ligger vårt hopp och styrka. Det är något jag försöker att påminna mig om gång efter gång. Min tro har inge bäring i min egen förmåga. Den villar helt och hållet på Jesus. Men ibland verkar det som att jag missar detta för en stund. 

Var vilar din tro? På din förmåga eller på Jesu förmåga? Det får bli dagens eftertanke att fundera kring. Vi behöver påminna oss vem Jesus är. Vem är han för dig? Vad kan han? Vad vill han? 

Herre, hjälp mig att kunna fullt vila på dig i min tro. Förlåt mig alla gånger som jag glömmer bort det. Hjälp mig att återvinna den tilliten till dig. Att du kan och förmer allt.    

Amen

 ’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Publicerat den

Du är min pusselbit

Igår talade jag om att vi är en pusselbit i Guds pussel. Och att du behövs och viktig för att hela bilden ska kunna växa fram.

Om en bit saknas blir inte bilden på pusslet fullständigt.

När man sitter där med alla bitarna framför sig så letar man efter den bit man behöver. Och det är inte alltid så lätt att hitta den.

Jag jämförde det med liknelsen om det förlorade fåret. Herden lämnade de 99 för att leta efter det förlorade. Då står det att han letade t i l l s han hittade det.

[ t i l l s ] han hittade det

Det finns något fint över detta. Om du kommer bort från Jesus kommer han att leta efter dig tills han hittar dig. Det är så barmhärtigt stort.

En bit som saknas är verkligen saknad. Vi letar efter den tills vi hittar den. Så kan vi lägga den på rätt plats.

Du har en gåva som behövs. Din talang är viktig. Därför behövs du.

När herden inser att ett får saknas så gör han allt för att hitta det. I hans värld finns inte känslan av att visst svinn får man räkna med. Nej, hans inställning är att alla ska med.

Du är efterfrågad. Gud spanar efter dig. Du är en viktig del i Guds rike. Göm dig inte. Låt honom finna dig.

Du är min pusselbit – Guds hälsning till dig idag. Får han sätta dig i tjänst där du skall vara?

Publicerat den

Dagens mellanrum – 27 januari 2025.

’Hur ofta skall man förlåta någon’

Luk 17:4
” Även om han syndar mot dig sju gånger om dagen och kommer tillbaka till dig sju gånger och säger: Jag ångrar mig, så ska du förlåta honom.”

Att förlåta är inte alltid det enklaste. I Herrens bön ber vi: ”Och förlåt oss våra skulder 
liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss.” Petrus får en uppmaning som inte är den enklaste att ta emot:

‘ Då kom Petrus fram och frågade Jesus: ”Herre, hur många gånger ska min broder kunna synda mot mig och få min förlåtelse? Upp till sju gånger?” Jesus sade till honom: ”Jag säger dig: Inte sju gånger utan sjuttio gånger sju.’ Matteusevangeliet 18:21-22

Efter Herrens bön läser vi följande i Matteus 6:

‘ För om ni förlåter människorna deras överträdelser, ska er himmelske Far också förlåta er. Men om ni inte förlåter människorna, ska inte heller er Far förlåta era överträdelser. ‘

Förlåtelse har alltså ett djupare värde än ett snabbt ogenomtänkt förlåt. Vi kan se att när Jesus förlåter blir det totalt förlåtet. Man pratar om att det slängs i glömskans hav. Vi har klart svårare med förlåtelsen. Allt för ofta tar vi upp det igen fast vi förlåtit det. 

Uppenbart är att vi skall vara villiga att förlåta. När det är svårt får vi hjälp med att förlåta genom Jesu förlåtelse. 

Detta är närgånget. Men det finns en nyckel i att be Gud om hjälp oss att kunna förlåta. Vi har blivit förlåtna för vår synd som det inte fanns något hopp om. Men Jesus gick in i vårt ställe. Jag tror att vi behöver ha det perspektivet i vår kamp att förlåta. Där finns kraft mod och motivation till att kunna förlåta. 

Herre, hjälp mig att kunna förlåta som du förlåter. Hjälp mig att inte att upp det igen som jag redan gett förlåtelse för.   

Amen

 ’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Publicerat den

Dom två katedralerna

Domkyrkan Strängnäs

Igår var jag i två stora katedraler. Ja, kanske skulle man säga kyrkor eller mer två stora Huds Hus

Den ena var Domkyrkan i Strängnäs. Vi avslutade vår vecka av gemensam bön bland kyrkorna där. En magnifik stor kyrka. Första gången jag var inne i den blev jag överraskad av det storhet. En pampig kyrka som rymmer mycket folk. Det var gott att vara i detta rum. Ett rum som är särskilt vigt för Gudsmöten.

Det är något speciellt med kyrkor av detta slag. Man liksom smyger in av respekt. Tycker mig se det hos vem jag än möter i sådana kyrkor. Som att man beträder en helig plats. Kanske har du gjort liknande upplevelse.

Den andra katedralen jag var i var Kronskogen. Ja, du läste rätt. Kronskogen. För mig minst lika pampig. Det är i skogar som dessa jag gjort för mig stora gudsupplevelser. Guds natur, som han skapat, är en jättestor katedral för Gud tänker jag. Där Gud ställer sina fötter liksom i kyrkan.

Kronskogen

Naturen har för mig under lång tid varit en plats där jag och Gud mötts. Där har jag haft de förtroliga samtalen med honom. Genom tider har jag haft mina promenader av bön i naturen. Det är där jag återhämtat mig och känt att Gud varor omsorgsfull över mitt liv. Jag har kunnat känna samma helighet som Kyrkorummet gett mig i Guds natur.

Vilka är dina katedraler? Vilka rum har du upplevt Gud i? Rum jag tror har varit viktiga för dig.

Ett rum blir heligt när vi stannar upp med Gud i det. Annars blir det bara ett vanligt rum av det. Men när vi träder Gud nära kan till och med en skrubb bli en katedral där han möter oss.

Ett rum, en plats, som vi viger åt att söka Gud på är en bra plats att vara på.

Publicerat den

Dagens mellanrum – 26 januari 2025.

’Jesus letar efter dig’

Luk 15:3
‘ Då berättade han denna liknelse för dem: ”Om någon av er har hundra får och förlorar ett av dem, lämnar han då inte de nittionio i öknen och går ut efter det förlorade tills han finner det?”

I Lukas 15 berättar Jesus 3 liknelser där något har gått förlorat. Först är det om fåret som kommer vilse. Sen är det myntet som kommit bort. Sen är det om sonen som lämnade sitt hem – ofta kallat den förlorade sonen. Men som mer har kallat den återfunne sonen.

Och det är ju det som är poängen i samtliga liknelser i Lukas 15. Det som var förlorat återfanns. Det fins något vackert i dessa liknelser. Det finns någon som letar efter det förlorade. Den som letar letar tills den finner det den söker. 

Herden lämnar de 99 för en stund och gör allt den kan för att hitta fåret som kommit bort. ”Söker   [ t i l l s ]  han finner det”. Han ger inte upp.

Hon som letar efter myntet tänder ljus så hon kan se. Sopar och letar  [ t i l l s ]  hon finner det. Hon ger inte upp.

Fadern läser vi om att han står och spanar efter sin son. Beredd att ta emot honom så fort han får syn på att han är på väg hem. Då springer han honom till mötes.

Alla dessa liknelser har en tydlig hälsning till dig och mig. Kommer vi bort från Jesus kommer han atlets efter oss  [ t i l l s ]  han finner oss. Han står likt fadern och spanar efter oss. Vill springa oss till mötes. 

Skulle det vara så att just nu är du vilse från Jesus på något sätt så letar han efter dig. Han längtar efter dig. Står och spanar efter dig för att kunna springa dig till mötes. Hans ord till dig är ”Välkommen hem”.Det är hos honom du hör hemma. Skulle d av någon andning vara på väg bort från honom så är hälsningen till dig att det är hos Jesus du hör hemma. 

Herre, hjälp mig att aldrig komma biort från dig. Herre led mig hem till dig när jag och om jag är på väg bort från dig. Tack att du bryr dig så mycket om mig att du letar efter mig när jag är vilsen.   

Amen

 ’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Publicerat den

Kom hem

Att komma hem är inte så dumt. Hemkänslan är oftast rätt stark när man varit borta. Menar inte att åka bort är otrevligt. Inte alls. Är oftast mycket trevligt. Men att komma hem till sin säng sin lya är rätt skönt.

Var på en bönesamling igår och blev påmind om ett annat ”kom hem”. När man lämnat tron, kanske kyrkan eller fått en för stor distans till Gud av någon anledning. Att då komma tillbaka är ett djupare sett att ”komma hem”.

Jag tänker att det finns många som levt med Gud tidigare men gör inte det nu. Jag uppfattar en tid där Gud uppmuntrar till att komma hem till gemenskapen med honom igen.

Känner att jag bara skulle vilja skriva några rader till dig som av någon anledning har ”kommit bort” från Gud på något vis. Kanske är det dags att komma hem igen. Längtan finns helt klart från Guds sida. Och kanske finns det en längtan inom dig som knackar på i ditt inre. Våga kom hem igen. Det är tid för det.

Borta bra men hemma bäst kanske är en klyscha. Men jag tror att det verkligen kan vara så att komma hem till Gud igen.

Så överväg att komma hem. Tror verkligen att det är tid för det.

Publicerat den

Dagens mellanrum – 25 januari 2025.

’Du måste bara komma med’

Luk 14:22-23
”Och tjänaren sade: Herre, vad du befallde är gjort, och det finns fortfarande plats. Då sade herren till sin tjänare: Gå ut på vägar och stigar och se till att människor kommer in, så att mitt hus blir fullt.”

Jesus berättar en liknelse om en stor måltid. En man bjöd många gäster. Han tänkte att alla ville komma på hans fest. Men oförklarligt nog ville somliga inte komma. Man skyllde på olika saker. En hade köpt en åker och måste se närmare på den. Borde det inte varit gjort innan köpet? Det står för värdsliga bekymmer som hindrade att hinna med festen. En annan hade köpt oxar och skulle nu testa dom. Borde det inte ha gjorts innan köpet? Det står för den jordiska arbetsinsatsen. Alltså jobbet mm gick före. En hade gift sig och ville nu vara med sin fru. Det står för de jordiska banden. 

Då blev mannen ledsen men fann på råd. Han bjöd in alla var dom än befann sig. Dom som man till och med inte kanske först tänkte sig att vilja komma eller ens bjuda. Dom kom men det fanns rum för fler ändå. Det är do han säger följande: 

Gå ut på vägar och stigar och se till att människor kommer in, så att mitt hus blir fullt.

I en översättning står det: ” uppmana enträget”. En annan säger ”övertala” ”uppmana”. Alltså ge te upp förrän huset var fullt av festdeltagare. 

Kanske har du redan tänkt steget längre. Det är en bild a, en liknelse, som vill uppmuntra oss att enträget mana människor att tacka ja till Jesu inbjudan till festen i himlen. Jag tror vi kämpar med tankar som att vi vill inte tränga på. Bibeln säger ”Hur skall de koma till tro om ingen predikar?” Alltså, om ingen bjuder in vet man inte om inbjudan som redan gått ut. Vi har fått ett ansvar att dela med oss. ”Gå för den skull och gör alla människor till lärjungar..” Står det i Matt 28.

Du måste bara komma med

Tänk vad man går miste om ifall vi inte berättar. Vem vill du berätta om denna inbjudan till livet med Jesus idag? Till vem manar Gud dig att gå till? Jag tror att Gud är så smart att han leder oss till den som är mogen för evangeliet. Så ber vi honom om att leda oss till en person som vi kan vinna för evigheten leder han oss till rätt person. Budskapet blir så tydligt till den vi kommer till: ”Du måste bara komma med”.

Herre, led mig till en person som är redo och mogen för ditt rike. Hjälp mig att berätta om dig så att den förstår hur viktigt detta är. Så de kan se dig Jesus.

Amen

 ’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Publicerat den

Jag går mot ljuset

Herregud&Co

Nu går vi mot ljusare tider. Jag tycker det redan börjar märkas. Åh vad jag längtar efter att det är ljust när man går upp för att jobba och ljust när man går och lägger sig.

Men jag väljer också att gå mot ett annat ljus. Eller kanske snarare till ett ljus.

Jesus säger att han är världens ljus. Och det innebär att han är alls vårat ljus. I en tid med lite för mycket mörker för min smak så blir det viktigare och viktigare vilket ljus jag vänder mig till. Vilket ljus jag vill följa.

Vi kan också få återspegla det ljuset. Jag tänker att det kan vara en av det viktigaste saker vi kan göra i denna tid. Att reflektera Jesus och det ljus han är.

Det är så många som behöver det ljuset. Tänker att den som upplever det som mörkt där den finns behöver Jesu ljus mer än någonsin.

Jag tänker att vi skulle behöva fundera över hur vi bäst reflekterar Jesus. Hur kan vi bäst bli hans ljus i vår tid?

Johannes Döparen sa en sak som gäller idag med. Säkert många fler saker men jag tänker på en särskild tanke han hade.

Det är som sig bör. Att Jesus blir större och vi mindre.

Hur blir det möjligt? Ibland funderar jag på om inte vi människor vill synas mer än han. Att vi ställer oss gärna lite framför honom för att lysa starkare. För att synes lite mer än honom. Men det är ju precis tvärt om som gäller. Att han blir större, mer synlig, och vi mindre.

Det är framtidens melodi. Det är vårt uppdrag. Det är vår mission. Det tror jag att vi behöver bli ett med.

Publicerat den

Dagens mellanrum – 24 januari 2025.

’Kanske – Kan Ske’

Luk 13:6-8
”Sedan berättade han denna liknelse: ”En man hade ett fikonträd planterat i sin vingård. Han kom och letade efter frukt på det, men han fann ingen. Då sade han till trädgårdsmästaren: I tre år har jag nu kommit och letat efter frukt på det här fikonträdet, men jag hittar ingen. Hugg bort det! Varför ska det få suga ut jorden ? Men trädgårdsmästaren svarade: Herre, låt det stå kvar även i år, tills jag har grävt runt det och gödslat. Kanske bär det frukt nästa år? Om inte, kan du hugga bort det”

Liknelsen av fikonträdet har flera djup som är spännande. Säkert fler som jag inte ser men som du ser. 

Det fanns ett träd som inte bar frukt. Under rätt lång tid. När han berättar denna liknelse är det efter en stor massaker som skett i Jerusalem. Pontius Pilatus var känd för sin grymhet. Jesus var ”pinad under Pontius Pilatus” tex. Historikern Josefus beskriver flera massaker Pilatus utförde. Jesus berättar denna liknelse för att de inte skulle spekulera varför de fick lida och dö. Dom borde mer fundera kring ”Varför lever fortfarande jag?” 

I tre års tid har jag kommit för att se efter frukt men inte då. Från den ålder, omkring fem år efter att det var planterat, då det var normalt att förvänta sig att trädet skulle börja ge en skörd.  Så ägaren menade att det var dags att hugga ner det och ge plats för ett annat träd som skulle kunna ge frukt. Det sög ju också ur jorden dens näring för andra träd som behövde den näringen bättre. 

Trädgårdsmästaren vädjar om att det skulle kunna få stå kvar ännu ett år. Så skulle han ta vård om det. Gräva runt. Tillföra näring kanske. Sen skulle det  k a n s k e  ge frukt. Alltså ge det en chans till. Ge det en möjlighet till. 

Trädgårdsmästaren är Jesus i denna liknelse. Jesus är förebedjaren som i det längsta vädjar för sitt folk att de ska vända om och bära frukt. 

Gillar detta synsätt. När vi inte bär frukt vill Jesus göra allt han kan för att vi ska få möjlighet till det. Känner du brist av frukt i ditt liv? Be Jesus att gräva omkring dig. Kanske kan du då bära frukt. Ordet kanske blir intressant här:

Kanske – Kan Ske. Det kan ske!! Ordet kanske är inget omöjlighetsord. Jag tänker att vi allt för ofta lägger i en negativ känsla. Typ: ”Det kommer aaaaaldrig att gå”-känsla. Men det handlar mer om dess motsats. Mer åt att det är möjligt – KanSke! 

Jesus vill göra vad han kan för att vi skall bära frukt. Låt oss ha samma inställning. Låt hans näring komma dig till del. Låt hans frukt växa fram inom dig. ”Så ska jag gräva runt det och gödsla”. Han vill detta.

Herre, tack för att du vill gräva runt mig. Tillför den andliga näring i mig. Låt din andes frukt växa i mig. Låt den frukt av gåvor du vill se i mitt liv växa fram. Tack först du är intresserad av oss alla. Herre, hjälp mig att växa för ditt rike. 

Amen

 ’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Publicerat den

Samhörighet

Denna vecka har vi bönevecka i Strängnäs. De olika församlingarna möts till bönekvällar. Igår kväll hos Domprosten. Vi var många där. En sak som blir så tydligt är…

Samhörighet

Den finns säkert på andra platser också. Men i Strängnäs är det extra tydlig tycker jag. Vi känner en gemenskap över ”gränserna” så tydligt.

Den som inte kan tänka sig att mötas i ekumeniken blir fattig tänker jag. Det berikar att möta dom olika traditionerna. Man kanske inte gör som i ”min” kyrka. Men det är så tydligt vad som sammanför oss. Det gemensamma centrum – Gud själv.

I rummet sitter vi från domkyrkoförsamlingen, Frälsningsarmén, Equmeniakyrkan och Pingstkyrkan. vi ber, samtalar, sjunger och ber. Och det upplevs som en gemensam familj. Det känns så gott. Jag kan undra vad det kommer att mynna ut i framtiden.

Det öppna sinnet för varandra säger något om ett bibelord som rinner upp….

”Ett nytt bud ger jag er, att ni skall älska varandra. Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra. Om ni har kärlek till varandra, skall alla förstå att ni är mina lärjungar.””
‭‭Johannesevangeliet‬ ‭13‬:‭34‬-‭35‬ ‭SFB98‬‬

Jag kan ana ett djup som inte bara handlar om en kärlek mellan två troende i en kyrka. Utan mellan kyrkor.

Samhörighet – se hur dom älskar varandra

Det är en sak av flera jag tar med mig från denna vecka av gemensam bön i Strängnäs. Hur ser det ut i det sammanhang di befinner sig i? Är det en ny tid på gång även på detta område?