Inlägg

Publicerat den

”Herren ska strida för er…”

Tänk vad mycket kamp och strid vi tar upp i egen kraft. Man brukar ju säga att ”man får ju välja sina strider”. Jag tänker att vi borde bara välja de strider Herren strider för oss. Alla andra strider kan vi lämna och lägga ner. Helt enkelt låta dom vara. Det finns bara den striden Herren strider för oss som är värda att strida.

”Herren ska strida för er, och ni ska hålla er stilla.” 2 Moseboken‬ ‭14‬:‭14‬ ‭SFB15‬‬

Kärnbibeln skriver följande av denna vers:

”Herren ska strida för er, och ni ska vara stilla (tysta, döva; hålla er lugna; ta intryck).” [Ordet stilla (hebr. harash) har mer än en innebörd. Gud ville att israeliterna skulle stanna upp och vara tysta – dvs. upphöra med sina förskräckta rop och sitt uttalade missnöje, se vers 10, 11 och 12. De skulle vara likt dövstumma som bara skulle bevittna Guds ingripande – hur han skulle ta hand om den egyptiska armén som närmade sig. Grundordet har också betydelsen att gravera in eller plöja någonting, och i detta sammanhang handlar det om att låta hjärtat bli märkt av Guds frid och låta vetskapen om hans ingripande sjunka djupt in – mitt i och trots omständigheterna.]” ‭‭2 Mosb‬ ‭14‬:‭14‬ ‭SKB‬‬

Det verkar vara så att Israels knotande vill Gud få tyst på. Att dom uppmanades bli tysta och stilla. Så skulle dom då se att Herren skulle strida för dom. När man följer berättelsen ser man hur Gud griper in och räddar folket. Dom behöver inte göra något alls

Många gånger har vi svårt att våga vara stilla. Vi vill gärna hjälpa till. Som om det till och med är vår plikt. Men Herren uppmanar dom att inte göra något. Och jag har en känsla av att så möter han oss också ibland.

Vilka strider strider du som du borde lämna direkt?

Jag tänker att Gud skulle behöva vara tydliga mot oss. Eller kanske snarare hjälpa oss att se. Så att vi insåg vilka strider vi ska lämna över åt honom. Och vilka strider vi ska avstå att ta upp.

Jag tror vi strider helt i onödan många gånger. Vi tror oss veta att det är rätt väg. Vår stolthet inger oss att ta upp striden. Vår heder står på spel, kanske vi tänker. Men när det egentligen bara finns en sak som gäller….

Herren ska strida för er, och ni ska hålla er stilla.

Kanske behöver detta få sjunka in inom oss. Få bli tydligt så vi inser vårt handlande. Så frågan blir idag….

Vilka strider strider du helt i onödan?

Publicerat den

Läs med mig 2 Moseboken – Kapitel 14

Stanna upp och bevittna … Mose har en ny ton. Han visar på tillit och tro. Dras inte med i folkets klagorop. Folket skulle få se Guds kraft i verkligheten .

Herren skall strida för eder och ni skall hålla er stilla … Kärnbibeln skriver: ‘Herren ska strida för er, och ni ska vara stilla (tysta, döva; hålla er lugna; ta intryck) .” [Ordet stilla (hebr. harash) har mer än en innebörd. Gud ville att israeliterna skulle stanna upp och vara tysta – dvs. upphöra med sina förskräckta rop och sitt uttalade missnöje, se vers 10, 11 och 12. De skulle vara likt dövstumma som bara skulle bevittna Guds ingripande – hur han skulle ta hand om den egyptiska armén som närmade sig. Grundordet har också betydelsen att gravera in eller plöja någonting, och i detta sammanhang handlar det om att låta hjärtat bli märkt av Guds frid och låta vetskapen om hans ingripande sjunka djupt in – mitt i och trots omständigheterna.] ’ Vi har något att lära av detta. Vi skall inte strida i egen kraft. Vi brukar säga att ”man får välja sina strider” – kanske kan detta mer visa på att vi ska välja de strider som Herren strider för oss. De övriga kan vi lämna åt sitt eget öde. 

Klyv havet … Mose fick klyva havet så att folket kunde komma undan. 

Herren strider för dem … Stort att de insåg att Herren stod på Israels sida och stred för dem. Herren strider för dig med. 

När Israels barn såg … Det var inte förrän dom såg det Gud gjorde som dom fruktade Herren. Vi kan se vad han gjort och låta det påverka oss. Låt det skapa tro och tillit inom dig. Detta är ingen saga. Det är Guds verkliga ingripande. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Publicerat den

Läs med mig 2 Moseboken – Kapitel 13

Det förstfödda … Det är alltid helgat åt Herren. Bland djuren. Sin förstfödde son skall lösa ut med ett offer. 

Detta gör jag på grund av … Det finns avgörande tillfällen i våra liv. Kanske skulle vi mer värdera dom oh påminna oss om dom då och då. 

Tecken och påminnelse … på hand och panna. Herrens undervisning skall vara i din mun. För det Herren gjorde me dom var värt att påminna sig om. Skulle ge mod och tro och tillit. 

Vilken väg väljer Gud? … Han visste att de skulle kunna ångra sig. Därför valde Gud en väg för folket som gjorde flykt tillbaka till det gamla slaveriet möjligt. Det är märkligt att han skulle behöva tänka så. Men frihet kan ibland vändas till att man vill, trots det goda Gud ger, vända tillbaka till det gamla. Ett mäktigt beteende. Om krig skulle hota kunde dom vända tillbaka. När motgången kommer kan vi hellre vända tillbaka än låt Gu strida för oss. 

Guds ledning … Molnstoden och eldpelaren var folkets ledpunkt. Så att de kunde vandra både dag och natt. Gud hade omsorg om sitt folk. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Publicerat den

När doften välsignar omgivningen.

Jag går bland husen. Var och varannan trädgård har syrener som blommar. Man kan liksom bokstavligen gå från doft till doft. Luften blandas med andra blommors dofter. Det är bara att njuta.

Denna tid är ju så fanatisk. Jag säger bara ”tack gode Gud att jag hunnit njuta av denna välsignade tid i år”.

Att gå bland husen med trädgårdar som har en del år på nacken är så underbart. Buskar och växtlighet har hunnit vuxit upp. Det är som att gå u en skog av blommor. En skog av väldoft.

Bibeln talar om väldoft. Ibland kan jag tänka att det är ju i princip omöjligt att vara en väldoft för Gud. För hur kan så bräckliga kärl som vi sprida en väldoft inför Gud och andra?

Men det står verkligen det. Läs så får du se:

”Men vi tackar Gud, som ständigt för oss fram i Kristi segertåg och sprider sin kunskaps doft genom oss överallt. Vi är en Kristi väldoft inför Gud bland dem som blir frälsta och bland dem som går förlorade: för några en doft av död till död, för andra en doft av liv till liv. Vem räcker till för det här? Vi är inte som de flesta, som förfalskar Guds ord för egen vinning. Nej, i Kristus predikar vi med rent sinne inför Gud det som kommer från Gud.”
‭‭Andra Korintierbrevet‬ ‭2‬:‭14‬-‭17‬ ‭SFB15‬‬

Det genom honom och på grund av sin vi kan bli denna väldoft. Skapad av honom. Spridd genom honom. Han gör det möjligt.

Så kan vi bli en skillnad för någon genom att sprida denna väldoft. Man får tag på doften av Jesus och längtar efter den.

Jag tänker att du kanske kan komma ihåg doften av någon. Kanske den du älskar. Kanske någon annan. Jag kan tex locka fram doften av min mormor. Hon doftade på ett särskilt sätt. Gillade att krama om henne och känna den doften. Kanske kan du påminna dig om goda dofter som du mött.

Men vi kan själva bli en väldoft från Gud. Där vi får dofta hans rike och hans helighet på något förunderligt sätt. Kan bara se att det är bara genom nåden det är möjligt.

Funderar på att det kan finnas sådant i våra liv som gör att det blir en annan doft som konkurrerar med Guds väldoft i våra liv. Tänk vad viktigt det är att vädra ut den unkna luften i våra liv.

Publicerat den

Finns det hopp för vårtröttheten?

Jag har alltid funderat på varför man kan få en vårtrötthet egentligen. När allt blir ljusare, dagarna längre borde man väl bli piggare. Man slipper hösten och vinterns tråkiga mörka period. Så när ljuset kommer borde man ju minst av allt bli trött.

Men så blir det rätt ofta. Man kan verkligen känna sig trött och tom. Läste dagens text i går i min app:

”För jag ska stärka trötta själar och mätta alla utsvultna själar.”
‭‭Jeremia‬ ‭31‬:‭25‬ ‭SFB15‬‬

Man kan känna sig utsvulten i själen. Som om man går på ångorna. När bilens bensintank börjar ta slut på randen till helt slut säger man ofta att man ”körde på ångorna” på den lilla mängd av bensin man hade kvar. Så kan det kännas i själen.

Tänk vad bra detta löfte är då i vårtrötthetens tider. När orken verkar liksom tar slut. Eller när livet har dränerat oss på kraft. Situationen och situationer har krävt mycket av oss och vår energi. Då är det gott att veta att Gud vill stärka oss i vår trötthet. När själva skälver av att vara utsvulten vill och kan Gud mätta på nytt.

Gud är verkligen god och barmhärtig då. Han vill både släcka vår törst och vår hunger.

Publicerat den

Läs med mig 2 Moseboken – Kapitel 11-12

Innan han lämnar Farao ger han det sista budskapet … Farao blir varse om att nu blir det den sista och största plågan. 

Påskens förebild … Innan allt detta händer förklara Gud att detta skall minnas för all tid. Det blir också förebilden på sin egens Sons, Jesus, offer på korset. Lammet Jesus Kristus. 

Blodet på dörrposterna … En fin bild. Jag tänker att vi i tro och vår inre bön får stryka blodet på vår dörrpost in till vårt liv.

Farao släpper folket … Till slut veknar Farao när han egen förstfödde dör. 

600 000 … Det är igen liten skara som vandrar iväg. Många arbetare som farao hade använt i slaveri. Det blir svårt för folket som blir kvar. 

430 år … En lång fångenskap var nu över.

Har du några tankar om detta avsnitt?

Publicerat den

Att sakna roder

Jag var ute i Kajak i går. Det är en trevlig sysselsättning tycker jag. Man sitter nära vattnet. Kan njuta av naturen så nära.

I går hade jag en kajak som saknade rodret. Det var en liten utmaning. Har tidigare använt en med roder så jag vet skillnaden.

Det var för mig en rätt stor skillnad. Inser vilken stor nytt rodret gör. Klart lättare att gå rakt i vattnet med roder än utan. När det blev lite guppigt visade sig att rodret gjorde en klar nytta.

För mig blir det en bra bild på att leva utan andens ledning. Vi behöver andens hjälp för att klara riktningen bättre. Anden hjälper oss i vår svaghet, alltså när det blir svårstyrt i livet.

Visst, det gick ju att paddla men det var klart svårare och behövdes mer av egen kraft än om jag hade haft ett roder.

Anden är den hjälpen i livet. Kanske klarar vi oss rätt länge utan den. Men om vingar Andens hjälp blir det lättare för oss.

Så jag skulle vilja rekommendera dig att be om andens hjälp i ditt liv. Du kommer upptäcka att det blir en avgörande skillnad.

Publicerat den

Läs med mig 2 Moseboken – Kapitel 10

Inse att Jag är Herren … Gud ville visa vem han är. Man skulle inse det. 

Faraos tjenare … Folket började få nog. De vill att Farao släpper iväg folket. 

Gräshoppor … Det blev inte mycket kvar efter gräshoppornas framfart. 

Mörker i tre dagar .. Det var inte bara skymning. Det var kompakt mörker. 

Farao hade fått nog…  Nu ville inte han se Mose och Aron någon mer gång

Har du några tankar om detta avsnitt?

Publicerat den

Att dras med ….

Med risk för att få kommentarer av ”körde du för fort?” Eller ”vad det en dålig ursäkt för …” så funderar jag lite högt.

Jag var på väg till min sons familj. Ni vet ju hur längtan kan vara till barnbarn. Jag är på tok för lite med dom. Men älskar verkligen att vara med dom.

Jag är på väg och inser hur lätt är det inte att dras med i tempot på vägen. Och tempot var rätt uppskruvat ett tag. Visst, finns alla möjligheter att själv dra ner på farten. Att inte ligga på med samma fart. Men det är lätt att dras med.

Jag bestämde mig för att stanna i Ödeshög och bara vara en stund och dricka lite kaffe. Så kan man liksom ”starta om” och försöka att inte dras med sen.

Livet är lätt att dras med på olika sätt. Att följa med strömmen. Göra som alla andra typ. Det är ju inte alltid som andra som drar iväg är goda förebilder.

Ett område jag tror det är extra lätt att dras med i är hur vi pratar om varandra. Att det är på tok för lätt att hänga på ett mindre gott prat om någon. Ingen vill det egentligen men ack så lätt att ”gnöla” med. Att stå emot eller säga emot är inte alltid det enklaste. Då kan det vara bättre att bara vara tyst och lämna samtalet.

Jag funderar på vad är det för negativa sätt jag dras för lätt med i. Vilka är dina ”dras-med-problem”?

Jag tror att en av vår tids svåra och stora utmaningar är att inte dras med i det destruktiva idén eller attityd. Vad har du att kämpa emot?

Låt oss bestämma oss för att se upp med vad vi dras med i. I grunden är det vi själva som avgöra vad som skall betyda något för oss.

Min bön blir idag:

Herre, hjälp och beskydda oss att inte dras i något destruktivt eller onyttigt för våra liv. Led oss in på en bättre väg. En väg som bör med sig frukt av glädje kärlek

Det kan vara lätt att dras med och svårt att stå emot. Jag ber till gud att vi klara detta.

Publicerat den

Läs med mig 2 Moseboken – Kapitel 9

Boskapspest … Skulle bara drabba Egyptierna men inte Israels folks boskap. 

Farao förlorar mycket … Farao förlorar sin boskap. Med tiden har inte Farao mycket kvar att stoltsera med. Allt för att han inte ödmjukade sig.

Spåmännen kunde inte  agera … För dom fick också bölder. 

Varning man inte tog på allvar … I sin stolthet tar man inte skydd. 

Har du några tankar om detta avsnitt?