Inlägg

Publicerat den

Man äter väl med ögonen har jag hört

Jag har hört att man äter med ögon. Alltså att det maten god ut smakar den bättre. Jag läser följande :

”Enligt en studie utförd på University of Oxford som publicerats i Apetite (februari 2015) spelar uppläggningen av maten roll för hur mycket vi gillar och är villiga att betala för den.”

Så möjligen betyder det mycket hur det ser ut. Och att vi tittar på det.

Om jag ser mjölk men dricker juice smakar juicen konstigt för mig. Rätt märkligt kan jag tycka. Men det verkar vara en koppling mellan vad vi ser och vad vi äter.

Kan konstatera att det är inte alltid så som vi tycker det ser ut. En bra regel kan vara att inte dra förhastade slutsatser. Att ha en vilja att se lite mer vad som ligger bakom. Orsak och verkan kan vara bra att försöka hitta.

Det är kininet alltid så som det verkar se ut. Det kan vara en bra insikt att ha med sig.

Jag tänker också att vi skulle behöva ha mer av kunskapen att se på vandra genom Guds ögon. Sök Guds sätt att se. Sök Guds sätt att bedöma. Det kan vara så att han kan hjälpa dig att få en rätt syn på saken.

Jag tänker att mycket skulle se annorlunda ut om vi såg det genom Guds ögon.

Vi skulle inte dra iväg i tänket så fort. Vi skulle vara mer återhållsamma med vad vi säger och gör. Skulle vara mer ödmjuka. Mer förlåtande. Mer uppmuntrande. Så tror jag det skulle påverka oss.

I relation till många vi möter runt omkring oss skulle vi drabbas av en gudomlig kärlek till dom.

Idag ber jag att du och jag skulle kunna se på varandra genom Guds barmhärtiga ögon. Jag ber att vi alla skulle få se på vår omgivning genom Guds ögon.

Publicerat den

Läs med mig 2 Moseboken – Kapitel 8

Plåga som Faraos spåmän gjorde ännu värre … När Gud sända plågor så förstärkte spåmännen dessa plågor med att göra detsamma. Märkligt att de inte använde sin kraft att ta bort dom. Men det var bön till Gud som rädda dom genom att han tog bort dom. 

Farao ber om hjälp … Måste ha varit förödmjukande för Farao att be om hjälp från den Gud han förnekat och hånat. Han fick till och med bestämma tidpunkt. Men han förblev hårdnackad.

Spåmännen gick bet … Mycket kunde dom göra men mygg kunde dom inte fixa. 

Israels folk skyddades mot plågan av flugor … Gud var barmhärtig mot sitt folk. Farao skulle fatta att Gud kunde göra lokala plågor. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Publicerat den

Röda mattan

Allt som ofta läser man om att kändisar går på röda mattan. Så stannar dom på den skall de tas kort på dom. Vem som helst får inte gå på den mattan. Särskilt utvalda personer.

En del affärer lägger gärna en röd matta vid sin entré för att visa sina kunder att dom är viktiga. Man ska få en VIP-känsla.

I pingst Jönköping har det brukat ligga en röd matta på väg in i kyrkan. Tänker mg att man tänker samma sak. Att vara välkomnande och signalera att besökaren är viktig och välkommen.

Vem skulle du vilja rulla ut den röda mattan för hos dig?

Publicerat den

Läs med mig 2 Moseboken – Kapitel 7

Som Gud för farao … Gud tar verkligen i för att stärka Moses och Arons mod. 

De gjorde som Gud befallt dom … Trots sin känsla av otillräcklighet fattar dom mod och gör som Guds säger. Starkt!!

Tänk att spåmännen gjorde samma under som Aron med sin stav … Men det blev en skillnad. Arons ormstav åt upp spåmännens innan den blev en stav igen. Intressant lösning på saken tänker jag. 

Plågorna … Stinkande vatten. Vatten som det viktigaste vi har. Dricker vi inte dör vi fortare än om vi bara slutade att äta. 

Brydde sig inte om det … Farao måste ha varit en grym man. Han brydde sig inte i att folket blev utan vatten. Folkets kamp efter vatten bekom honom inte. Den plåga verkar vara tidsbegränsad.

Har du några tankar om detta avsnitt?

Publicerat den

Invänta Lots

Du som kör bil har säkert mött denna skylt någon gång. När den står där är det bara att med stort tålamod invänta Lotsen. Det är en person som kör med sin bil före alla andra bilar. För att hålla alla i ett lugnt tempo och visa vägen.

Varje gång jag ser denna skylt tänker jag på trons liv och den helige ande. Ett namn som anden har är att han är vår sufflör. Sufflör var den som satt i den lilla kuren som tittade upp i scengolvet. Där satt en person som hjälpte aktörerna på scenen om tappade bort sig i replikerna.

Anden är en sådan sufflör. Eller lots för att säga det på ett annat sätt.

Läser om lotsen så här:

”Som lots arbetar du med att navigera fartyg genom svåra passager längs våra kuster och manövrera fartyg till och från hamn. Du hjälper också fartyg att navigera när det är dåligt väder. Det är lotsen som ansvarar för fartygets framfart och säkerheten i farleden men det är alltid hos befälhavaren det totala ansvaret ligger.”

Lotsen har en viktig uppgift på sjön och kanaler. Livet har också knepiga passager. Vi behöver en Lots – andens hjälp att navigera rätt.

Jag tror ibland att vi behöver lämna vår ”kan-själ-attityd”. Vi behöver lots-hjälpen. Måste inte kunna själv jämnt. Bättre erkänna vårt behov av hjälp och stöd.

Den Helige Ande är verkligen en god hjälp för oss. Inte bara vägledning utan också kraft. Jag tänker att om vi verkligen förstod djupet i detta skulle vi göra allt för att få tag Andens kraft och ledning. Sök den och försök förstå vad det innebär.

Läste denna text om Lärjungarna:

”Vid en måltid med apostlarna befallde han dem: ”Lämna inte Jerusalem utan vänta på vad Fadern har lovat, det ni har hört av mig. Johannes döpte med vatten, men ni ska om några dagar bli döpta i den helige Ande.””
‭‭Apostlagärningarna‬ ‭1‬:‭4‬-‭5‬ ‭SFB15‬‬

Vänta in Guds Lots

Den Helige Ande är en hjälpare som finns för dig

Publicerat den

Läs med mig 2 Moseboken – Kapitel 6

Nu ska du få se … Gud ville nog ingjuta mod hos Mose och Aron. Han ville visa i förväg.

I vilket namn har Gud gjort sig känd för dig? … Studera Guds namn och fundera på i vilket namn han har mött dig i. Skulle tro att han har mött dig i och genom många av hans namn.

Jag är Herren … Läser på nätet följande: ”Andra vanliga namn på Gud är ”YHWH Elohim” (=Herren Gud”), ”El Shaddai” (=”Gud den Allsmäktige”) och ”Herren Sebaot”, eller snarare; ”YHWH Sebaot” (=”YHWH härskarornas/arméernas Gud”). I Nya Testamentet används vanligtvis ”theos” (=gud), ”kyrios” (=herre), ”abba” (=pappa) och ”pater” (=fader) för att beskriva Gud.”

Men de lyssnade inte … Är man så pressade som folket var kan det vara svårt att lyssna in vad Gud säger. Men Gud handlade ändå. Det kan vara gott att komma ihåg. 

Moses kamp … Han tvivlade verkligen på sin förmåga att vara Guds talesperson. Jag tänker och önskar att det inte skulle göra oss försagda. Utan mer inse att Guds kallelse håller. Den borde ge mod att tjäna.

Har du några tankar om detta avsnitt?

Publicerat den

När steget blir lättare

Under fyra månader kunde jag inte röra på mig så mycket. Skadan i höger lår gjorde att det var bara att låta tiden läka.

Igår efter kvällens arbete så tog jag en snabb promenad i min älskade skog. När jag hade gått två tredjedelar upptäcker jag att det går lättare än tidigare. Benet känns okej. Känningen i höften jag haft efter att jag började komma igång igen infann sig inte. Blev så tacksam att jag nu verkar vara över denna tråkiga period.

Ibland kan steget vara tyngre i livet. Det är så mycket som påverkar det tänker jag. Det kan vara sådant man möter som gör steget tyngre. Upplevelser. Sorg. Det kan göra att det blir lite extra tungt att ta sig framåt.

I bland behöver man ”vila sig” i form. Kanske sitta ner vid en sjö. Sitta i ett skogsbryn. Få andas lugnt och känna att man ”hämtar igen sig”.

Man behöver kanske en stund av eftertanke eller få ”prata av sig” lite med en vän. Det sistnämnda kanske vi allt för ofta underskattar. Vi behöver uppvärdera det helt klart.

När livssteget är något tyngre behöver vi vara rädda om oss själva. Det är okej att dra benen efter sig ett tag då. Då hinner man ikapp sig själv. Hinner läka såren som blivit. Sorgen som gör sig påmind får ta den tid den behöver. Så efter hand blir steget lite lättare. Man upptäcker att efter en tid så är steget lätt igen.

När jag tar min promenad i skogen så gör det gott inom mig på flera sätt. Kroppen kommer i rörelse. Lungorna får ventilera ut sig ordentligt. Tankelivet får rumla om lite så att det får tänkas klart och lämna sin snurriga bana. Man får ladda ur liksom på något förunderligt sätt. Så när jag kommer tillbaka hem så är jag lite fräschare på något sätt än när jag gick iväg. Så blir steget lättare för nästa säsong liksom.

Det är inte farligt med ett litet tungt steg ibland. Låt det ha sin gång. Låt tiden verka. Ditt steg blir snart lättare igen.

Publicerat den

Läs med mig 2 Moseboken – Kapitel 5

Släpp mitt folk … Här börjar en resa som blev lång. Ja, inte själva resandet men processen dit. Faroas löften var inte mycket att räkna med. Det kom att kosta honom mycket. Men han hjärta var förstockat. 

Vem är Herren? … Farao hade ingen respekt för den levande Gud som Israels folk tillbad. Det var hans stora förlust. Han var kallsinnig mot Gud.

Folkets prövning …De ville lyssna till Mose och Aron och det Gud sa genom dom. Men det kostade på. Inte konstigt att somliga började knota. Man vänder sig emot Gud. 

Mose och Aron vänder sig till Gud … Folkets tvivlen smittade av sig på dom. Man kan undra varför inte dom fortsatte att tro. Gud hade ju visat sig tydligt för dom. Mänskligt tvivel smyger sig lätt på. Kanske kan det hjälpa oss att hålla fast när vi hör denna berättelse. 

Skyller på Gud … ”Ända sen jag gick till Farao …/ … och du har inte gjort någonting för att räddat ditt folk ” Hårda ord mot Gud. Nästa kapitel kommer svaret. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Publicerat den

När drömmen går i kras

Jag hade beställt en resa. Betalade och allt såg bra ut. Så skulle jag leta upp den igen för att kolla att allt var okej. Så gott jag den inte. Jag letade i mailkorgen. Sökte på olika sätt. När jag inte lyckades så kändes det ju som att den drömmen om en resa gick i kras.

Jag gav dock inte upp och till slut hittade jag alla Mail om resan i mappen ”skräppost” i mailkorgen. Inte konstigt att jag inte hittade den. Du kan tro vad jag blev glad och tacksam. Det som såg ut att bli en dröm som gått i kras nu var återigen en dröm om en resa som kommer bli av.

Det kan ju hända att oviktiga och även viktiga Mail hamnar i den så kallade skräpposten.

Det slår mig att det finns mycket i livet som skulle behöva hamna där. Dåliga erfarenheter. Jobbiga minnen. Sorger som inte är värda att sörja. Trauman man är med om. Och mycket mer av sådant som inte är värda att spara på.

Men allt för ofta hamnar dessa erfarenhet i den viktigaste ”mailkorgen” i livet. Helt onödigt. Där hör dom inte hemma.

När jag hittade mina Mail om resan i skräpposten kunde jag flytta dom till rätt ställe. Men det finns sådana saker som aldrig borde lämna skräpposten. Dom är inte värda att lyftas därifrån. Snarare raderas för gott.

Vad är det för något du borde hänvisa till ”skräpposten” i ditt liv? Vad borde läggas där för gott? Jag tror att vår Herre skulle behöva hjälpa oss att lägga sådant bakom oss. Att lämna det och låta det ligga där.

Idag ber jag för dig som går och bär på dom onödiga erfarenheterna som bara gör ont att minnas. Jag ber att du skulle få nåden och barmhärtigheten att lämna allt i skräpposten och kunna lämna dom där.

Publicerat den

Läs med mig 2 Moseboken – Kapitel 4

Moses farhågor … Vi kan se att Mose tvivlar. Kanske är rädd för folkets reaktioner. Trots att Gud lovat att vara med. Man kan tycka att han borde ha mer tro. Men jag är tacksam för att Moses berättelse är så här. För jag tror vi kan känna igen oss i honom på flera sätt. 

Får makt att utföra tecken … Gud ser till Moses vånda och ger honom verktyg att använda. Kanske minst lika mycket för hans egen skull som för folkets skull. 

Vad har du i handen … Jag tänker mig att Gud på ett sätt ville visa vad Mose hade. Vad han redan hade. Vad har Gud utrustat dig med?

Men om det inte ens … Tänk, tvivlat satt nog djupt inom honom. Gud verkar ha gott om tålamod med Mose. Tack och lov för det. 

Men … Mose har mer att anföra mot sig själv i uppdraget. Han menade sig inte kunna tala till folket. Han menade sig inte ha talets gåva. Gud vill påminna honom vem det är som skapat tungan. Kom ihåg att det är Gud som kallar. Han utrustar likväl. 

Gå nu .. Kan man ana lite rastlöshet från Guds sida. Börjar han tycka att Mose överdriver och att det snart fick vara nog?

Sänd ditt budskap med någon annan .. Hr många gånger har vi inte upplevt detta. Att det måste finnas någon mer lämpad än oss själva. Vilken annan som helst men inte mig själv. 

Herrens vrede … Nu ser vi att Guds tålamod börjar ta slut. Men uppdraget var verkligen viktigt. Så Gud tar fram ännu mera tålamod. 

Aron … Tack gode Gud för Aron och att Gud såg att det var en lösning på problemet med Moses tröga tunga. Sådan är Gud. Gud sänder honom iväg ut i öknen. Han förberedde honom på att möta Mose. Bara Gud kan göra sådant. Tänk att få den maningen. 

Då trodde folket … Om inte Guds Ande hade varit med där undrar jag om de skulle trott det de hörde. 

Har du några tankar om detta avsnitt?