I en tid som denna med oro på många sätt är det inte lätt att veta hur man skall börja dra sig. Inte konstigt att oron smyger sig på. Det verkar som att det just nu är ”snålblåst” på många fronter samtidigt.
Det är då man behöver hitta en fast utgångspunkt. Något som man kan fästa sin tro och tillit. Jag läste en vers som fick en liten djupare innebörd för mig:
”Och till hans namn (Jesus) ska folken sätta sitt hopp.” Matteusevangeliet 12:21
När man läser den i kärnbibeln ger den en vidare och djupare förståelses:
”I hans namn ska folken (nationerna, alla folkgrupper) ha sitt hopp (förtröstan).” Matteus 12:21 SKB
Det är ju detta som behövs nu. Inte bara för den enskilde som är orolig. Utan också för länder, nationer och folkgrupper. Det är till Jesus vi får sätta vårt hopp, vår förtröstan. Men när man vänder sig åt fel håll blir det inte bra.
I den tid vi lever behöver våra länders regeringar och styrande vända sig till rätt hopp. Det finns ingen annan än Jesus som kan förändra läget till det bättre. När man gör det så blir det skillnad.
Bibeln säger:
”Låt inte era hjärtan oroas. Tro på Gud och tro på mig.” Johannesevangeliet 14:1.
Hör menar Johannes att vi inte ska oroas eller förfäras över läget. Att vi inte ska låta oss skrämmas. Jesus vill hjälpa den enskilde personen med dens oro. Det skulle översättas ”Ni tror på Gud. Tro också på mig”
Vi kan verkligen sätta vårt hopp till Jesus. Det håller. Tycker du att det blåser och snurrar för dig? Sätt sitt hopp till Jesus. Hm vill ge dig sin frid.
Förödelse … Gud är tydlig med vad som skall ske. Tung läsning.
Guds blick … som vi oftast kopplar ihop med barmhärtighet och upprättelse är här dess motsats. En blick som förtär. Vem vill möta Guds blick när hans ögon är mörka?
Guds påminnelse … innan det sker påminner Gud om att visst hade han fört dom upp ur Egyptens land till räddning. Men nu hade de övergivit Guds vägar till sin egen förbannelse.
Upprättelse … Detta är Gud. Han är rättvis. Dömer när så behövs. Upprättar när så är läge. Mitt i sin dom ger han löfte om en ny tid. Det skall bli som i forna dagar en gång. Halleluja. Mycket kan gå snett. Men i ödmjuk skapar Gud något nytt igen. Upprättar igen. Helar det brustna. Den fångenskap som skulle komma skulle ha ett slut.
Israel ska få sitt eget land igen. Vilken stark profetia vilket också gick i uppfyllelse.
Har du några tankar om detta avsnitt?
Så har vi tillryggalagt en ny sträcka. Amos bok. Vill du så börjar vi en ny sträcka – en kort – Obadja
Detta lät Herren Gud mig se … Det är tydligt att gång efter gång låter Gud sina tjänare se saker. Skulle tro att somliga har en särskild gav att se det som Gud låter dem se. Men jag kan ana att han ger fler sådana syner.
Jag skall låta det bli …Gång efter gång kan vi läsa om Guds beslut. Beslut som springer ur folket sätt att leva.
Men de skall inte finna det … Mitt i den nöd som kommer skulle folket springa runt för att leta efter Gud och hans ord. Söka efter hans upprättelse. Men jobbiga är – ”men de skall inte finna det”. En rannsakande text.
Jag är rädd för att vi bär med oss för mycket av historien i vårt livs-bagage. Inte så att jag är bekymrad över att ”det var bättre förr”. För det tror jag att vi kan hantera.
Men jag är rädd för att vi bär med oss för mycket av dåliga erfarenheter som inte är värda så stor uppmärksamhet. Visst, dom kan påverka oss väl mycket om vi inte hanterar dom väl.
Handen på hjärtat…. Hur mycket bör du med dig av känslor som du borde kunnat lämna långa vägen?
Jag tänker att dessa känslor binder oss mer än själva det som orsakade den känslan. Som att den påminner hela tiden om något som man nu inte kan påverka. Så hindrar det oss att leva i frihet.
Kanske är det ändå så att vi inte behöver bära med oss alla olika känslor som mer eller mindre påverkade oss förr. Den tiden är gången. Nu är en ny tid med nya möjligheter.
Jag minns att jag behövde göra ett nytt avstamp en gång. Hade sådant som påverkade mig negativt. Minns att jag stannade upp, talade med Gud om det, gjorde en tydlig nystart. Jag minns att jag gjorde visuellt med att lägga en sten vid korset i en kyrka. Det betydde så mycket för mig. Efter den gången har det som för mig då var en börda av gamla erfarenheter blivit en frihet. Där jag efter det kunnat leva i en ny frihet. Få uttrycka min önskan om förlåtelse från Gud. Be om ny renhet. Och att få någon form av upprättelse. Den gångens möte med Gud har betytt så mycket för mig.
Jag tror att det inte bara är jag som kan behöva en sådan nystart eller omstart. För historien vi bär med oss kan verkligen bli ett hinder för oss. Som gör att vi kan bli rätt låsta.
Låt inte historien hindra dig att leva.
Jag inser att det finns det i historien som man behöver göra upp med. Att på något sätt få ordning i. Där man behöver få hjälp med bearbetning och uppföljningen. Men samtidigt finns det sådant som vi bär helt i onödan på.
🙏 Idag vill jag be för dig som kämpar med din historia. Att den skall få rätt proportioner i ditt liv. Att du ska kunna lämna det som inte har något värde att gå och bära på. Ber att du ska få kraft att lämna det efter vägen. Ber att du ska få mod att gå in i en ny framtid. 🙏
Kärlek är något så underbart stort. Kanske kommer du ihåg din första kärlek. Den som fick dig att känna fjärilar i magen. En extra värme varje gång du låt dina ögon se den du börjat älska. En känsla som att det har alltid varit så och ska aldrig ta slut.
Kärlek kan också vara komplicerat. Det verkar som att ibland kan den ta slut. Det som förr var det mest naturliga och fina är bara borta på ett förunderligt sätt. Tanken känner kanske ”var det så här det skulle sluta”?
Kärlek är ibland så vackert stort men ibland komplicerat svårt. Gud säger i Jeremia:
”……. ”Med evig kärlek har jag älskat dig, därför låter jag min nåd bli kvar över dig.” Jeremia 31:3 SFB15
Guds kärlek till dig är evig. Inte för en stund eller när han råkade känna för det. Nej, den är av evighet. Det är stort. Gud älskar verkligen dig. Kanske inte alltid det du gör. Precis som våra barn. Ibland uppskattar vi inte vad dom gör. Men önskar dom, det gör vi. Alltid.
Jag gillar fortsättningen på versen…
” …….. därför har jag omgärdat (byggt ett staket runt) dig med min nåd (kärleksfulla omsorg).” Jeremia 31:3 SKB
Jag väljer att se på versen i Kärnbibelns översättning.
Därför har jag byggt ett staket av nåd runt omkring dig , omgärdat dig med min nåd för att skydda dig. Min kärleksfulla omsorg som jag kallar nåd. Det är det som står där, tänker jag….
Tänk vad stor och barmhärtig Gud är. Kliv aldrig över det staketet. Välj att vara på rätt sida om det. Det är ett gott val.
Glöm aldrig att Gud älskar dig för evigt. Gud är nykär i dig varje dag. Samtidigt som den är mogen och klarar av att det blåser lite ibland i er kärleksrelation.
Det är inte alla kärleksrelationer som tagit slut även om man trott det. Du kanske tror att Gud slutat älskat dig av någon anledning. Men det kan du släppa. Hans kärlek till dig är evig. Kanske är det så faktiskt att den kärlek du hyst till honom också lever. Även om du försökt förklara för dig själv att den är över. Du ser, det är svårt att göra slut med Gud. Hans kärlek till dig smittar nämligen av sig på dig.
Släpp ner axlarna. Lyssna in hans viskande hälsning till dig….
Med evig kärlek älskar jag dig. Därför låter jag min nåd bli kvar över dig.
Då ångrade sig Herren … Somliga menar att Gud inte kan ångra sig. Vilket han visst kan. Det står att han ångra inte sina gåvor till oss. Men här ser vi ett straff han ångra att det ska ske.
Herre Herre förlåt … Amos ser det hemska och uttrycker sitt ”Förlåt”. Då ångrar sig Herren. Ordet ”förlåt” har en makt till förändring. Inom oss!! I vår omgivning!!
Lodet … Lodet visade om man byggt rätt. Om väggen är rak så att den kan hålla. När Gud hängde fram detta Lod fanns det ingen återvändo.
Siare, ge dig iväg … Är det så vi vill behandla Guds sändebud profeten?
Var Amos en profet? … Själv säger han att han är en herde. Så var hans självbild. Gud säger tar honom från hjorden och säger: ”Gå och profetera..!” Det var Guds bild av honom. Stämmer din bild av dig själ med Guds bild av dig? Är du på rätt plats med ditt liv?
Man brukar säga att det skrivna ordet har makt. Betänk att allt vi skriver som vi skickar upp i ”internet” finns kvar. Även om vi raderar det på vår egen sida så snurrar det vidare i cyberrymden. Det gör att om jag skriver denna blogg och lägger ut den på wordpress kommer den alltid finnas där. Även om jag tar bort den på i hemsida. Den snurrar vidare på något förunderligt sätt. Det är som ”lagt kort ligger” – Sagt ord är sagt. Går inte ta tillbaka.
Det skrivna ordet har en makt. Vare sig vi vill det eller inte. Det ligger en kraft i det. En kraft som kan förändra så mycket. Både på gott och ont. För ord vi säger om varandra kan å ena sidan uppmuntra som gör att vi växer som människa. Att vi blir glada. Men ett annat ord kan rasera så grymt att det aldrig går att reparera. Ord kan verkligen såra och göra illa.
Guds ord har en kraft som är mäktig. Guds Ord är verksamt. Det finns en inneboende kraft i Guds Ord. När Gud uttalade sitt ”bli” i skapelsens morgon blev någonting skapat ur ingenting. Så mäktigt är Guds Ord.
Bibeln säger….
‘ Liksom regnet och snön faller från himlen och inte återvänder dit utan vattnar jorden så att den blir fruktbar och grönskar och ger säd till att så och bröd till att äta, så ska det vara med ordet som går ut från min mun. Det ska inte komma tillbaka till mig förgäves utan att ha gjort vad jag vill och utfört vad jag sänt det till. ‘ Jesaja 55:10-11
När Gud uttalar sina ord har de ett syfte. De skall utföra något. Och det skall inte återvända tillbaka till Gud förrän det utfört det som det var ämnat för. Bibeln säger att det skall inte vända ‘tomhänt’ tillbaka. Alltså inte förgäves, fruktlöst eller verkningslöst. Guds Ord har en önskan inom sig som vilar i Guds välbehag. Alltså att det Guds Ord skall utföra är Guds önskan som han har sitt välbehag i. Ordet skall inte återvända förrän det framgångsrikt har utfört det Gud önskade.
Vi kan vila i att Guds är verksamt. Han vill göra gott mitt ibland oss. Innan de versar vi läste står det …
‘ Nej, liksom himlen är högre än jorden, så är mina vägar högre än era vägar och mina tankar högre än era tankar. Mina tankar är inte era tankar, och era vägar är inte mina vägar, säger Herren . ‘ Jesaja 55:8-9
Gud vill göra mer än vad vi vågar att tro. I Efesierbrevet läser vi om att Gud kan göra långt mycket mer än vi kan drömma om eller tänka. Gud tänker högre, bredare och djupare än vi vågar göra. Det kan vara bra att ha med sig när vi gör vår önskan tydlig inför Gud. Så stor är Gud. Vi har så lätt att begränsa honom.
Kanske skulle vi avstå att diktera villkoren för Gud. Hur han skall svara på vår bön. Likaså så avstå från att mäta upp för honom hur mycket vi tror att han kan göra. Att vi bara kunde släppa tvivlet en liten stund och låta honom verka fritt.
Guds Ord är verksamt. Punkt. Kan vi låta det få vara det? Att han kan få befrukta våra tankar med sina möjligheter? Vårt sätt att tänka, vår begränsing går inte att jämföra med Guds sätt att vara och göra. Så släpp taget och låt honom verka fritt. Fundera på av det skulle innebära för dig och ditt liv. Jag kan ana att vi kommer bli både överraskade och mycket tacksamma.
Gudsfruktan … Det är ett svårt uttryck. För det är så lätt att fastna i ordets del som uttrycker ’fruktan’. För det drar mer åt rädsla kan man tycke. När det mer handlar om respekt och tillit.
När man inte bekymrar sig … Man borde bekymra sig över det djupaste läget. Men ser bara det ytliga goda. Så missar man det man verkligen borde bekymra sig för. Som att gömma huvudet i sanden och tänka att allt är gott. Fast man anar något annat.
Stolthet … kan i en snabb blick ses som något bra. Och visst, någon gång är det så. Men stoltheten kan bedra oss.
Tänk vad mycket som kan gå fel när man tar något för givet. En match man leder stort kan lätt förloras om man tror att segern redan är vunnen. När man tar ut segern i förväg brukar det inte sluta väl. Tänk vad många lag som bittert fått uppleva det.
Men kanske är det lite typiskt mänskligt. Vi har lite för lätt att ta något för givet. Fast vi egentligen inte ännu har det.
Morgondagen lever vi redan som vi redan fått den. Men vem vet om morgondagen kommer? Ingen! Inte förrän den är där. Varje dag är en gåva till av oss. Av nåd.
Vi kan ta en framgång som inteckning att nästa kommer per automatik. Som om nästa gång blir minst lika bra som förra gången. Man tänker lite för lätt att ”man kan det ju, vad kan gå fel”?
När man tar sin position som given för all framtid har man nog redan tappat den. Då har man tappat fotfästet. Man glömmer allt för lät vägen dit. Inser för sent att det som tog lång tid att bygga upp kan raseras på ett ögonblick.
Jag tror att om vi ödmjukt ser på det vi har som en gåva av nåd given blir vi mer ödmjuka. Att vi inser att det är inget vi kan ta för givet. För i grunden är det bara nåd. För gåvan att nå dit är också en gåva. Vi fick det med oss i födseln.
Livet, arbetet, det vi är bra på, vår familj, dom pengar vi har och allt vi äger i livet är något att varsamt, försiktigt, omsorgsfullt värdera högt som en gåva. En gåva som lätta kan tas ifrån oss om vi inte förvaltar det väl.
Det gör att uppdrag vi får förtroende att inneha behöver vi våra väl omsorgsfullt och försiktigt. För det kan lätt tas ifrån oss om vi inte hanterar det rätt. Förtroenden är färskvara. Det kan ta tid att bygga upp men snabbt rasera.
Att inse att livet är ett förtroende från Gud, att vårt livs uppdrag är av nåd givet så blir vi mer vaksamma över det. Vi värdesätter det högt. Varsamt bär vi våra uppdrag. Då kan vi bevaras sunda i uppdraget. För det hindrar om vi är stadd på en olycksväg. Som psalmisten uttrycker det:
Och se [sedan] om det finns en fördärvlig (smärtsam) väg hos (i) mig [ett sätt som sårar dig och skadar mig], och led mig på den eviga vägen. [Den väg som leder till en evig fortsättning i gemenskap med Gud.] (kärnbiblen Ps 139:24)
På vår livsvandring finns en hjälp att gå. Vi kan be vår Herre varna oss om vi är på fel väg. Vi kan få hjälp att korrigera vår väg genom att vara lyhörd inför Herren. Om inte det räcker kan vi underställa oss ledarskap/mentorer som bistår oss (och Gud) att vaka över vår livsvandring.
Jag jobbade på re:form (i Örebro) en tid tillsammans med Micke (kommer du ihåg detta Micke?) Vi underställde oss varandra med att stötta på olika sätt. En sådan enkel sak som att när vi blev slarviga med våra kaffemuggar (när dom hamnade överallt och inte i köket) så fick vi påminna varandra. Och vi lovade att inte bli sura på varandra. Vi hade ett uttryck också när vi märkte att vi sackade i skärpa på olika sätt. Då sa vi ”nu sträcker vi upp det igen”. Ingen fördömelse. Bara en påminnelse om bättre skärpa igen. Att höja excellensen igen. Tack Micke för det samarbetet. Jag tror vi behöver det mer i vårt ledarskap och samarbete över lag idag. Kanske behöver vi det i vårt egna vardagliga liv också. Behöver du underställa dig samma sak? Det kan hjälpa oss att behålla skärpan i uppdraget. När vi blir ensamma är det lätt att tappa skärpan.
Ta inte livet för givet. Ta livet som givet.
Då kan vi ödmjukt leva det. Vi blir mer rädd om det. Vi vill då förvalta det på bästa sätt.
Sorgesång över dom … Vilken sång sjunger man över oss? Vissa tider har nog sjungit sorgesånger över oss. Andra tillfällen har det varit mer en jubelsång. Det blir ju stor glädje i himlen när en människa vänder sig till Gud och ber om frälsning.
Sök mig … Det finns många tillfällen, tider och nöd som gör att vi söker oss till Gud. Gud älskar ett folk som söker efter honom. Och när vi gör det skall vi finna honom. För närmar vi oss Gud kommer han att närma sig oss. Jak 4:8
Den förståndige tystnade … Vad är det som händer då den förståndige tystnar i en ond tid? Kanska kan vi ana det. Det oerhört tufft att klara att stå upp för rätten i en ond tid. Inte bara att det är tufft i motståndet. Det är också lätt att bli missförstådd. Att sina ”egna” också slår emot den som höjer rösten. En ond tid är en slug tid. Här behöver vi be om mod och kraft. Det blir aldrig bra att bara stå och ”skrika”. I en ond tid blir folket oroliga. Då behövs det ledare som kliver fram och ingjuter mod, frid och omsorg.
Sök det goda … Undrar varför man ibland verkar ha en större håg att söka det onda istället för det goda? Tala om att man blir grundlurad. När man söker det goda kommer Gud att bistå. Halleluja.
Även om … Gud är verkligen sorgsen över folket. Även om de försöker på något sätt hålla skenet uppe och offra till Gud så ser han igenom skalet. ”Sångers buller” – blir det av deras lovsång. Varför? Hjärtat och munnens bekännelse hänger inte ihop. Det kan låta bra men blir ett missljud inför Guds ansikte.
