Vilken värld det ska bli

Jag håller på att förbereda en gudstjänst jag skall delta i. En sång som rann till ganska direkt har rubriken ”Vilken värld det ska bli” Nu avslöjar jag ju något som ska hända i den gudstjänsten …. men ändå …

Med allt som händer ute i världen och i vår egen del av den samme kändes den som ganska aktuell. Trots att den har några år på nacken. Skulle vilja påminna m den ännu en gång. Texten är så här….

Varje gång som någon mot mig ler
Känns det som all kyla smälter ner
Är varje vänligt ord som talas på vår jord
Ett frö som gror
Jag ser det i min fantasi
Vilken värld det ska bli

Om alla kunde tala samma språk
Om alla skulle vandra samma stråk
Mot ett gemensamt mål
Vid horisontens rand
Jag ser ett land
Där varje man och kvinna är fri
Vilken värld det ska bli

En värld där alla människor varje dag
Omsluts av en vänlig famn
Där människor på hopplöshetens hav
Kan finna en tryggad hamn

Jag har ett hopp som bor djupt inom mig
Att en dag har allting ändrat sig
Allt hat och våld som fanns
Av kärlek övervanns
Nå’n gång, nå’nstans
En värld där allt är harmoni
Vilken värld det ska bli

”Jag har ett hopp som bor djupt inom mig” – det hoppet finns där. Men jag får medge …. ibland känns det hoppet nästan på gränsen till hopplöshet. För det verkar som att det är helt omöjligt. Men i söndags lyssnade jag på Allan i vår kyrka. I en sekvens så talade han om att det ska komma en tid då det är fred över allt. Samtidigt. Inte ens i något litet hörn på jorden skall man bråka. Alla krig är slut. Det är en frid på jorden vi nog aldrig har skådat. I alla fall på mycket mycket mycket länge.

Just nu låter det ju som en utopi. Men den kommer. Var så säker. Den tidsperioden skall vara i 1000 år säger bibeln. Det är långt det. Skulle tänka mig att efter ett tag kommer man nog fundera på att ”snart borde det väl bli ett bråk någonstans” eller ”en känsla av att det är lite konstigt med inga krig. Man liksom inte vågar att tro på att det skall fortsätta så här.

Men det kommer som texten säger: ”En värld där allt är harmoni Vilken värld det ska bli” Vilken värld det skall bli.

Vill du höra den? Får du väl komma till Valla på söndag eftermiddag eller söka den på nätet.


Idag ber vi för riksdagsman Lawen Redar (S)

Läs 2 Samuelsboken med mig – Kapitel 14

Guds vägar … präglas av nåd och försoning. Det var så från början tills Jesus kom. Jesu kom med försoningen. Men nåden fungerar inte hos oss om vi inte tar emot den. Inte heller om vi inte lever efter den när vi fått den. 

Att försöka vinna fördel … Man försökte föra David bakom ljuset men David genomskådar det. Att försöka förändra sanningen för att vinna egen frödel leder alltid fel förr eller senare. Att ge saken ett annat sken kommer blända tillbaka. 

Utöva makt … Absalom pressade Joab. Att utnyttja sin position för egen vinning blir aldrig bra. Man måste våra sin ”roll” och den respekt man fått med stor ödmjukhet. 

Upprättelse … kan man aldrig kräva. Den får man på grund av nåd därför att man ödmjukar sig. Upprättelse får man när rätt tid är för den. Under tiden får man söka Gud och låt tiden verka.

Har du några tankar om detta avsnitt?

Så ock på jorden

Bönen Fader vår har en passus som sticker ut lite tycker jag

Fader vår som är i himmelen. Helgat varde ditt namn. Tillkomme ditt rike.
Ske din vilja, såsom i himmelen så ock på jorden.
Vårt dagliga bröd giv oss idag,
och förlåt oss våra skulder,
såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro, och inled oss icke i frestelse
utan fräls oss ifrån ondo.
Ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet.
Amen.

Eller som nya versionen (ja så nu är den ju inte längre men ändå)

Låt din vilja ske,
på jorden så som i himlen.

När Jesus lär oss denna bön var det inte en bön som hade en riktning bara här på jorden. Utan den var tänkt att förankra himmel och jord. Sammanföra dessa två världar. Helt enkelt ansluta dom med varandra. Dom skulle samköra sina liv och tidsepoker med varandra.

Att det Gud ville skulle ske på jorden skulle också ske i himlen. Hans vilja sträckte sig inte bara till den ena eller andra världen. Den var tänkt för båda.

Gud är inte landad bara i en värld. Han är i båda. Kanske är det just därför vi uttrycker ”redan nu men ännu inte” om Guds rike.

Det innebär att våra två världar samspelar. Gud är i högsta grad intresserade av dom båda. Så när han vill något för himlens räkning gäller det vår värld också.

Läste om parallell värld: ”Parallella världar eller parallella universa är ett koncept inom science fiction som innebär att det finns mer än en verklighet eller tidslinje. Den modellen har sitt ursprung i klassiska föreställningar om alternativa verkligheter och så kallade andra dimensioner.” Man menar idag att vårt universum kan inte vara det enda. Det måste finnas fler. Kanske är det himlen och Guds Rike man kommer upptäcka till slut. Webbteleskopet hoppas man ju kunna upptäcka alltings början. Tänk när dom ser Gud säga sitt ’varde’ och det blir. Det blir häftigt.

Samtidigt som vår värld och Guds Rike/himlen skulle kunna vara parallella världar tänker jag att dom är mer samma än vi tänker.

Min bön blir idag att att detta faktum, att låta Guds vilja ske såsom i himlen så ock på jorden, skulle ske mångt mycket mer än det vi ser tydligt idag. För den tid vi är i nu behöver det mer än någonsin.


Idag ber vi för riksdagsman Johanna Rantsi (M)

Läs 2 Samuelsboken med mig – Kapitel 13

Att smida onda planer … Orsaken till dessa onda planer skulle kunna rättfärdiga denna hämnd. Men Gud har alltid sagt att ”min är hämden”. 

Vad gör det med oss … när vi smider onda planer och söker hämnd? Det kan tyckas vara rätt. Det kan uppfattas som att det sanktioneras inifrån. Men det gör alltid något negativt med oss när vi är hämndlystna. Vi läser om att vända andra kinden till. Vi läser om att vi skall förlåta 7 x 77. 

Förlåtelse och försoning … är alltid den bästa vägen. Alltid!! Annars blir priset för stort. Förlåtelsens pris har Gud redan betalt genom sin son. Vi blandar lätt ihop förödmjukelse och ödmjukhet. Att vara ödmjuk och be om förlåtelse är inte att bli förödmjukad. Det är att visa att man förstått den rätta vägen.

Har du några tankar om detta avsnitt?

Läs 2 Samuelsboken med mig – Kapitel 12

Herren sänder ”omvändelse” … Davids fall gör att Gud sänder någon i hans väg för att väcka honom. När så sker i ditt liv, börja inte med att försvara dig eller bortförklara dig. Är du det sändebudet – se till att ditt sätt inte sätter hinder utan öppnar möjligheter istället. Annars faller uppdraget på ditt ”grepp” och syftet missar målet. 

Öppen hemlighet .. Vi kan tro att det vi gör i hemlighet förblir där. Förtal eller rykten som till synes är en hemlighet kommer i öppen dager. Det vi viskar mellan fyra ögon kommer höras i den större gruppen. Det vänder tillbaka på oss själva. Natans hälsning – ”Du har gjort sådant i hemlighet, men jag skall låta det ske inför hela israel…”

Davids Ånger … David inser. David ångrar. David får förlåtelse. Men det blir konsekvenser.

Davids ånger … leder till att han gör allt han kan för att be till Gud för att ändra på att hans son skulle behöva dö för sin synd. Medan barnet levde tänkte han ”Vem vet, kanske förbarmar sig Herren …” Han hoppades och bad om att Gud skulle ångra sitt beslut. 

Ett barn till … Batseba föder ännu ett barn ihop med David. Barnet fick namnet Salomo. Om det barnet står det att ”Herren älskade honom”. Samma Batseba. Samma David. Men denna gång välsignade Gud barnet. Tänkvärt. Herren sänder ett budskap via Natan: Barnet kallades för Jedidja – för Herrens skull. Namnet betyder ”Herrens älskade”. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Gud – den sista utvägen

Genom alla tider tror jag att Gud har varit den sista utvägen för många. Du vet, när man prövat allt och det inte har fungerat så har man vänt sig till Gud med ett ”om du finns Gud så hjälp mig”.

Ett tillrop som blandas av ”inte tro” med en ”förhoppning om” med något av en ”senapskornstro”. En tillit på ”vinst och förlust”. Och jag är övertygad om att trots att Gud blev den sista utvägen och det sista valet har han svarat många gånger – ändå.

Vad händer med oss när Gud blir den sist utvägen? Jag tänker att det blir ett liv med massa otrygga försöka att lösa det själv. Uppgivenhet när man prövat det sjuttioelfte försöket men det fungerade inte heller.

Tänk om Gud fick vara den första utvägen istället.

Jag tänker att innan jag försöker hitta lösningar som eventuellt fungerar så går jag till den källan som fungerar. När vi inser vår egen begränsning och öppnar oss för Gud som livet får ett större lugn.

Varför ta en omväg när man kan ta raka spåret dit?

Det är som att vi är inprogrammerade att klara oss själva. Att det ligger något av en förödmjukelse att be Gud om hjälp. När det i själva verket är det mest naturliga från allra första början. Det är som att vi är ämnade att ha en relation med Gud. Och försöker vi undvika det så blir det liksom tokigt i utgångsläget.

Jag tänker att livet borde ha lärt oss att Gud är det första valet. Att ha en dialog med Gud i livets genomförande ger en trygghet som bär även om det stormar. För han blir vårt vindskydd.


Idag ber vi för riksdagsman Thomas Ragnarsson (M)

När nyfikenheten går för långt

Jag läser om de som ville ner till havets botten och titta på fartyget Titanic. Det fanns nog många själ till varför de ville se skeppet. Släktband fanns. Det mytomspunna skeppet har nog alltid lockat till nyfikenhet.

Men uppenbart verkar det som att denna nyfikenhet var beredd att ta risker som inte var värda sin risk. Fast det fanns varningar på den typen av farkost man skulle använda så ville man göra resan. Kanske fanns det något av att kunna stoltsera med att man sett det med egna ögon. Det räckte inte med att se den dokumentation som fanns över Titanic.

Nyfikenhet kan vara något bra, givetvis är det så. Det är den som lett till många upptäckter och uppfinningar. Den har dragit oss framåt i utvecklingen. Men …

Nyfikenheten kan gå för långt

För dessa upptäcktsresande gick nyfikenheten för långt. Man gjorde allt för att nå sitt mål. Men beräknade uppenbarligen inte kostnader. Pengar för resan hade dom. Mer än nog. Men livet hade dom bara ett av. Det blev prislappen.

Jag tänker att vi behöver vara vaksamma över vår nyfikenhet. Kanske är det så att vi till och med behöver Guds hjälp att hålla den på rätt nivå. När nyfikenheten tangerar till att bli en frestelse har man nog börjat närma sig skylten som lyser med varning. ⚠️

När man väl gått ett steg för långt i efter den varningen blir det så svårt att stanna upp. Så faller man i sin nyfikenhet och frestelse.

”Jag vill lära dig och undervisa dig om den väg du skall varandra, jag vill ge dig råd och låta mitt öga vaka över dig.” Psalm 32:8.

”Se till om jag är på en olycksväg och led mig på den eviga vägen.” Psalm 13924

Det finns en som vill hjälpa oss med vår nyfikenhet. Så att den får gå på rätta vägar. Locka oss till bra upptäckter. Det finns en som vill varna oss när vår nyfikenhet är på väg att lura oss på fel väg och till fel mål. Det är Gud. Om vi vill följa hans inre maningar har vi goda förutsättningar att leva ett liv där vår nyfikenhet leder oss på goda upptäcktsresor .

Vad är din ”Titanic” idag? Vad behöver du hjälp med att övervinna? Vilken nyfikenhet håller på att gå över styr? Jag vet att Gud och vill hjälpa dig att övervinna den. Och du, det finns upprättelse att få.


Idag ber vi för riksdagsman Saila Quicklund (M)

Läs 2 Samuelsboken med mig – Kapitel 11

Misshagade Gud … David kunde inte motstå frestelsen. Han föll.  Hela hans tillvägagångssätt kunde inte behaga någon annan än möjligen sig själv. 

Psalm 32 … När vi läser i Psalm 32 finner vi att det behagade inte David heller. Det som först till synes kan se så bra ut avslöjar sig själv till att vara den sämsta vägen. Men det upptäcker man oftast försent. 

Den bättre vägen … är att försöka leva på ett sätt så att man inte hamnar i den situationen att en frestelse kan bli oss för övermäktig.

Alla kan falla … Så är det. Det sämsta vi kan göra är att ligga kvar. Om du faller, res dig upp. Bekänn inför dig själv och Gud. Det finns upprättelse. Davids fall visar på Guds barmhärtighet. ”Då förlät du mig min syndaskull”.

Jag vill lära dig …. Och undervisa dig om den väg du skall varandra, jag vill ge dig råd och låta mitt öga vaka över dig. Psalm 32:8. Amen till det. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Njuteriet

Det där med att fylla år är ju en speciell dag. Kanske är det nog så att den dagen var klart mycket större förr. Ni vet, man var liten och hade svårt att somna kvällen innan. Spänd på vad man skulle få i present. Man låg och väntade på att mamma o pappa skulle komma sjungande in i rummet. Brickan med frukost men främst paketen.

När man kommer upp i min ålder är det mer relationen och mötet som blir det viktigaste. Inte paketet. Samtalet. Hälsningen. Så mycket av uppmuntran.

Gick förbi en skylt i en affären för en tid sedan. Det fanns ingen i kassan. Så stod det ..

Är jag inte här så hittar ni mig i njuteriet

Livets olika uppmuntran för att man njuter av det. Tänk vad en uppmuntran in göra med oss. Tittar man tillbaka i minnets arkiv till tillfällen då man mött uppmuntran fylls man av tacksamhet. Man får njuta av dessa tillfällen retroaktivt.

Tänker att det kan vara bra att veta att är jag inte här så är jag i njuteriet. För då har jag vandrat tillbaka i tiden och upplever igen tillfällen som uppmuntrat mig. Då njuter jag.

Njuteriet i affären var en annat hus som också var en affär. Njuteriet kan för mig vara en situation där jag upplever något gott, minns något sammanhang, kommer ihåg en rolig händelse eller något som gjort mig lite extra glad. Vi behöver sådana stunder. Stunder som vi får njuta av. Tacksamhet över goda vänner. Ja, mycket kan vi sätta upp på det kontot.

Gå in ibland i din njuteriets bubbla. Det kommer att göra dig gott.


Idag ber vi för riksdagsman Charlotte Quensel (SD)

Läs 2 Samuelsboken med mig – Kapitel 10

Att föra fram falskhet … David ville gott. Men blev förtalad. Att föra fram falskhet kan leda till ett ”krig” som du kommer att stå maktlös i. Innan det händer – vänd om i tanken. Det kan ses som en vinst i det korta perspektivet. Men kommer alltid att leda fel till slut.

Herren, må göra vad han finner bäst … Det är en djup sanning. Där vi får vara följsamma. 

Förnedra … Man förnedrade Davids mannar. Tänk att det är ett vapen även i vår tid. Vi kan göra det med våra ord. Vi kan göra det med våra handlingar. Gud hjälpe oss att inte hamna i den fällen. Det skall inte vi troende ens vara nära. 

Har du några tankar om detta avsnitt?