Schlagerpolitik – nej tack

20140511-131323.jpg

På väg hem från konserten i lördags, så där runt midnatt,  höll man fortfarande på att rösta i Eurovision Song Contest. Man kan ju lugnt säga att det är en lång tillställning. Först har vi massa deltävlingar med finalomgången. Sen har man semifinaler med den stora finalen. Visst kan det ha sin poäng med att många fler kompositörer får möjlighet att visa upp fler låtar. Men det blir bara för mycket. Men det är en annan sak.

Som tidigare verkar mönstret hålla i sig. Länder röstar på sin grannländer. Visst, dom låtarna kanske passar dom bäst, möjligen men det kan inte vara hela sanningen. När man sen inser att det finns mycket politik i det hela blir det ännu mera för mycket. Man passar på att skriva meddelanden för att passa på att göra sin röst hörd. Hade det varit fotboll så hade man fått en varning.

Inte konstigt att man tappar intresset. Det är ju rätt trist för dom som åker dit för att just sjunga och bara sjunga. Läste en kommentar att rent politiskt var det rätt låt som vann men annars var det Sannas låt som var vinnaren. (om man nu kan veta det när den kom trea). Man kan ju fundera på om det var EU-valet som man röstade i eller om det var en låt-tävling…..?

Nej, erövra Eurovision Song Contest till var det verkligen är. Låt den vara en kompositörstävling med fantastiska artister. Lämna politik och andra staitmen utanför. Låt musik istället föra oss samman. Länder och folk. Rösta efter vad man tycker är bäst (även om det inte är grannlandets låt. Den kan ju naturligtvis vara bra). Vad vi än har för läggning, utseende eller folkslag, politisk tillhörighet eller helt ointresserad – låt det blekna bort och låt musiken leva. 

Körlivet är dött – eller?

 

20140511-094323.jpg

 

I lördags hade vår kör Can´t Stop sin vårkonsert. Det är nog en av höjdpunkterna under året. Så är det. Man kan lugnt säga att det är en av våra största satsningar under året. Bilden är från ett tidigare år och Per Johansson har tagit bilden. (fler av hans bilder från det året kan du se på körens hemsida.

Många påstår att körlivet är slut. Den tiden är förbi. Visst kan man tro det. Många församlingar som förr hade ett stort sång och musikliv kämpar med att få till det. Jag hör hur man försöker samla ihop det och det kommer ett fåtal.

När jag växte upp i Flen hade vi en ”strängmusik”. Hette det så? Hur som helst. Under Lännstigs ledning hade vi en sånggrupp och till den en orkester. Orkestern bestod i alla dom instrument som fanns tillgänglig. Kom det ett nytt instrument så skrev Olle om arret så det funkade. Det var nog en ganska unik orkester. Men där lärde jag mig musiklivets härlighet. PÅ den tiden möttes vi till regionsdagar där flera församlingars körer och sångare möttes. Så sjöng och tutade vi av hjärtans lust. Höjdpunkten var det stora sammandraget varje år då sångledarna möttes.  För inspiration och lära sig nya sånger.

Men nu kan man inte säga att det är så mycket fart på det hela, eller?

I lördags sjöng vi i Björkenäs. Församlingsgården som ligger nära Hampetorp i Närke. Över en timme innan konserten stod folk i kö. Man hade åkt långt för att lyssna. Sommarkyrkan var i det närmaste fullsatt. Skriver jag det för att säga att vi är bäst? Nej, inte alls. Det beskriver bara suget och längtan efter att få lyssna till körsång. Inför denna konsert och andra konserter övar vi i princip varje tisdag. Det visar att det finns folk även idag som älskar att mötas regelbundet till körliv. Om man lyfter blicken ut över landet och ser på Gabriel Forss, Putte Nelsson mfl som har stora körer kan man inte påstå att körlivet är dött. Man tom betalar för att få vara med. Till allt detta kan vi påminna om alla musikklasser som växer fram i kommunerna. Där många ungdomar ansöker att få vara med. Se dig omkring och det finns många sånggrupper, 3 medlemmar eller fler, som är rätt aktiva. Suget att få sjunga kör finns.

Nej, körlivet är inte dött. Det har bara att kämpa med allting annat som vi skall göra idag. Då jag spelade i Pingstkyrkan i Flen spelade jag också i skolans orkester, Flens blåsorkester och en liten ensemble. Det fanns inte så mycket annat som pockade på intresset. Inga datorer, inga smartphones. TV-spel var inte så häftiga på den tiden. Idag får alla återkommande aktiviteter kämpa med att vi vill inte ”knyta upp oss”.

Nej, körlivet är inte dött. Tvärtom. Det tom skapar ett välbefinnande hos utövaren. Sången ger goda vibrationer i människan. Man tom påstår att det är hälsosamt att sjunga.

Till alla församlingar – ge inte upp körlivet. Våga satsa. Använd alla hjälpmedel ni kan få tag på. Låt körmedlemmen få låtarna på CD. Stämmorna inspelade. Då blir sångövningen lite lättare. Se till att er kör får många tillfällen att sjunga i ert sammanhang. Annars dör den.

Till föreningslivet – satsa på körkurser. Det finns många därute som skulle vilja sjunga i olika sorts körer. Man verkar ju tom vilja betala för att vara med.

Till dig som kan sjunga – prioritera övningstiden. Uppmuntra din körledare. Då får du en kör som överlever länge. Konserterna och framförandena blir så mycket roligare och publiken vill höra mer.

Till alla körledare – utmana lagom så att körmedlemmen kan anta din utmaning. Gör övningen rolig och du kommer att ha kvar din kör länge. Använd arrangemang som för just din kör är sjungmöjlig. Då växer glädjen i kören och du kommer att kunna göra underverk med den.

Inbrottsförsök på fel ställe…….?

För några nätter sedan så hade vi ett inbrottsförsök på jobbet. Man lyckades inte ta sig in och larmet gick. Det är så skönt att veta att larmbolaget är där på bara några minuter.

Man önskar ju ingen att få ett inbrott. Det är alltid fel att göra inbrott. Så är det. Men att göra inbrott i en butik vars syfte är bistånd känns lägre än lågt.

Det är inte första gången som vi haft påhälsning. Varje gång har tjuvarna inte fått med sig någonting. Det finns ju inget av värde för dom. Allt vi har är ju affektionsvärde och inget som dom kan kränga på svarta börsen.

Ja, jag vet att man inte kan tillräkna en tjuv ett rätt omdöme i detta. Dom liksom inte tänker på vem dom stjäl från. Dom har andra syften. Men ändå. Att stjäla från någon vars syfte bara är att hjälpa andra som har behov av hjälp är som att slå på någon som redan ligger.

Några pengar finns inte att hämta och all teknik vi har kan inte beskyllas att vara av någon mer avancerad art. Naturligtvis vet inte tjuven det. Men ändå.

Det är dock lite synd om tjuven. Tänk att lägga ner så mycket jobb på något som inte ger någonting. Hur smart är det? Inte alls. Men ändå.

Det känns bara så trist. Alla kämpar för att kunna ge så mycket det bara går till barnen ute i världen. I vårt fall också missbrukaren som behöver hjälp med motivationen att lämna missbruket eller ungdomarna i Örebro. Att då någon vill stjäla förutsättningarna för ett stort överskott är verkligen trakgiskt.

Hur som helst är ett inbrottsförsök på Erikshjälpen ett inbrottsförsök på fel ställe.

Retro- tisdag – Gamla gafflar och lite till

20140509-220657.jpg

 

I en second hand-butik finns mycket att hitta som du kan skapa av.

Du kanske har varit på Slottsmässorna någon gång. Förra året var jag på slottsmässan när den var på Julita Gård. Där hittade jag en utsällare som gjorde smycken av gafflar.

När jag satt och kollade lite på internet hittade jag denna sida. http://www.annikastrollkonst.se/33630142. Jag hämtade bilden därifrån. Gamla gafflar kan bli ringar, armband, slipsnålar, halsband och det som du kan hitta på. Bara fantasin som hindrar.

I vår butik har vi som många andra en avdelning som heter Hem och Hushåll. Nästa gång du kommer till en sådan avdelning har du en upptäcksfärd att göra. Om man har ingången att man skall försöka hitta massa saker som man kan göra något annat av så blir det rätt intressant.

Varför inte göra ett kakfat i tre nivåer av gamla fat och glas? Hittade denna sida på nätet. http://ellasinspiration.se/category/mina-kakfat.html.

kafat

 

Här har man gjort det med en pinne i mitten. Men man skulle kunna ha ett glas på fot eller ett vanligt glas. Det finns ju också massa krukor du kan använda som lampskärmar. Här kan man ju också tänka sig att glasen du får när du köper hamburgare hos en viss kedja kan också bli läckra lampor i olika färger som här på denna bild från http://ellasinspiration.se/category/mina-kakfat.html.  Gamla flaskor kan bli läckra lampor i tex fönstret.

upcycling-3

 

Att förutom själv går runt i affären för att hitta massa ideer kan man ju följa sidorna jag tipsat om. En sida som Erikshjälpen har är Fröken Retro http://secondhandbloggen.se/  Här kan du få tips och inspiration.

Här kan vi för en ganska liten peng förändra vårt hem med enkla medel. Vi kan göra om ofta eftersom det inte blir dyrt. Det är bara vår fantasi som hindrar oss.

I vår butik får vi in mycket smycken. En del är trasiga. Vi har en som brukar göra nya smycken av gamla. Dom säljer minst lika bra som alla andra smycken. Så varför inte återvinna dina smycken genom att skapa nya av dom?

Söndagstankar – den gode herden

20140501-162727.jpg

En av dom psalmer som är mest lästa och inspirerat till mycket musik är psalm 23. ”Herdepsalmen”

För länge sedan fick jag en bok i min hand som handlar om denna psalm. Den heter ”En herde ser på den 23:e psalmen. Författare är Phillip Keller. Den boken har hjälpt mig att få en större förståelse för psalmen. Jag tänker ge er några tankar ur den några söndagar framåt. Totalt 12 söndagar men vi får se om dom kommer i följd eller om jag delar upp det.

Herren är min Herde
”Men vem är Herren? Hurdan är han? Har han tillräckliga förutsättningar för att vara min herde, min chef, min ägare?”
Jesus säger att han är den gode herden.

Psalmen väljer att beskriva relationen mellan oss och Gud som relationen mellan herden och fåret. Det är en djup och praktiskt relation.
David visste av egen erfarenhet att ett fårs öde beror på vem som äger det och vad för slags människa det är. En herde kan vara hård och missköta och svälta sitt får. Hos en annan herde kan fåret känna sig trygg, trivas och frodas.
Denne Herde, som skapat hela universum, ser lilla mig och tar sig vård om mig. Mitt i detta enormt stora har denne Gud tänkt sig att kalla sig min herde. I detta stora är jag ju inte ens en knappnålshuvud stor. Jag är pyttepytteliten. Ändå ser han mig.

Jag tror att han har skapat mig och är den som bäst förstår sig på mig. Därför tror jag att han kan verkligen bli den som är den bästa herden för mitt liv.

Får tar inte vara på sig själva, som en del kanske tror. De fodrar en oändlig tillsyn och noggrann vård, mer än någon annan boskap. Det är inte så konstigt att Gud valt oss att kallades får. Inte nedvärderande utan vi är rätt lika fåret. Vårt sätt att tänka, vår fruktan, vår envishet, vår dumhet och dåliga ovanor har sin likhet med fåret.

Han vet om vårt behov av vård och omsorg. Vilket vi också borde veta. Vi är mer i beroende av någon som tar hand om oss än vi nog vill erkänna. För vi skall ju klara oss själva.

Vem får styra och ställa i våra liv? Vem tillåter du påverka dig? Du och jag kan välja att låta den Gode Herden att leda oss genom livet. Han vill dig väl. Hjälpa dig att undvika faror och leda dig på rätta vägar. Boken vi följer kommer att visa dig underbara frigörande bilder från fårens värld.

Du som aldrig har följt Gud som Din herde borde pröva det. Det är enkelt. Prata med Gud och säga att du vill att han blir din herde och du har öppnat ditt liv för en ny dimension.

20140501-182035.jpg

Främmande eller gäster?

Satt och lyssnade på radion en morgon i bilen. Man började då prata om det heter att ha främmande eller att ha gäster.

Först tänkte jag inte så mycket på det men visst är det lite konstigt att man ibland säger att man skall ha främmande när gäster skall komma?

Främmande – som är obekant eller okänd; som inte hör hemma skulle man kunna översätta det med. Visst, ordet används med all rätt då det kommer vänner på besök. Men visst skulle det vara trevligare om man sa gäster? Inte bjuder vi så ofta hem någon som obekant och inte hör hemma hos oss. Oftast bjuder vi väl hem någon som vi känner och som på något sätt hör hemma i vår bekantskapskrets? Eller någon som är bekant på lite mer avstånd men som vi vill skall höra till vår gemenskap?

Inte förrän i går morse har jag reflekterat något djupare på det. Jag vill ha gäster och inte främmande. Jag vill inte att mina gäster skall känna sig främmande för ett besök hos oss.

Att ha en gäst uppfattar jag som att det är en person som är välkommen att dela mitt hem, det vi sätter fram på bordet och vår gemenskap. Den blir som en av oss som bor i huset. I ljuset av det låt främmande så kallt.

När jag började på Erikshjälpen fick jag lära mig att vi tänker oss att vi får gäster i butiken. Inte kunder. Lite annorlunda tanke kanske men inte så dumt. Det leder till ett annat förhållningssätt. En gäst gör man gärna något extra för.

I gamla tider i andra delar av vår värld var en gäst något mycket viktigt. När gästen gick in under sitt tak var det en person man skulle beskydda. Ta väl hand om. Göra allt för att den hade det bekvämt och bra. Det gör man inte heller för främmande människor.

Hos vissa människor blir man mer än både främmande och gäster. När jag var unga hade jag ett sådant hem. Där kunde jag känna mig som en av familjen. Hänga slipsen på tavlan. Sätta på kaffe om så behövdes. Tror inte ens att jag behövde ringa på dörren. En sådan gemenskap blir mycket mer än att vara en gäst. Det finns människor som behöver en sådan gemenskap. Kanske ditt hem kan bli ett sådant hem. Tack Mats o Maggan för att ni fanns där och då för mig. Det betydde mer än ni kan ana.