Söndagstankar – Var bor Gud?

Var bor Gud egentligen?

Du har säkert sätt bilden och tanken att Gud bor på ett moln som flyger omkring uppe i luften. Nu tror ju inte jag att det är den tron dom allra flesta tro är sanningen. Men ibland får jag en känsla om att vi ändå ligger mer åt det hållet än något annat. Att han är en kraft och makt som verkar finns på en obestämd plats någonstans i ett ingenmansland. Rätt ogripbar. Någon utan adress och telefonnummer.

Skulle vi ställa frågan dock så skulle vi nog få ganska många olika svar vart han bor. Ganska många platser skulle bli nämnda som en möjlig plats för Guds boning.

Under den tid som Bibeln beskriver var tanken att Gud bodde i tält. Tabernaklet som man satte upp där man bodde. Dit gick folket för att tillbe Gud. Prästen förde fram offren till förlåtelse och försoning för det man gjort fel. Senare byggdes templet av sten och trä. Där tog Gud sin boning. När jag läser om hur Gud manifesterar sitt intåg i templet blir jag förundrad. Det är så tydligt att Gud flyttar in så att det manifesterar sig på olika sätt.

Genom historien har kyrkobyggnaden setts som en särskild plats för Gud. Jag har varit i många olika kyrkor och verkligen förnummit Guds närvaro. I stora samlingar och ensam i en kyrkolokal.

Ändå vill jag påstå att där bor inte Gud. Att han är där är sant men jag tror att han har en annan boplats.

Jag tänker mig att han bor i dig och mig. Bibeln talar om att vi är hans tält/tempel. Alltså den plats där han bor. ”Eller vet ni inte att er kropp är ett tempel åt den helige Ande, som bor i er och som ni har fått av Gud, och att ni inte tillhör er själva?” (‭Första Korintierbrevet‬ ‭6‬:‭19‬ SFB)

Det finns en tanke om att när vingar emot Jesus som vår frälsare så tar han sin boning i oss. Det betyder att han bosätter sig inom oss.

Kan då Gud som är helig bo i en människa som inte är helig? Ja,man kan ju det. Det är ju det som är så bra. ”Sådana var en del av er. Men ni har tvättats rena, ni har blivit helgade, ni har förklarats rättfärdiga i Herren Jesu Kristi namn och i vår Guds Ande.” (‭Första Korintierbrevet‬ ‭6‬:‭11‬ SFB) Så det är verkligen möjligt att han bor i sig och mig.

Detta gör att Gud är inte långt bort från någon av oss. Han kan vara inom dig. Det i sin tur innebär ju att han är nära att få kontakt med.

Har du inte bjudit in Gud i ditt liv har du möjlighet att föra det. Han tränger sig inte på utan knackar liksom på och frågar om han får dela livet med dig och mig.

Så vart bor han? Om han får så bor han i dig!

Ps På tal om telefonnummer. Hans telefonnummer är 5015. Kolla in Psalm kapitel 50 och vers 15. Ds

Nostalgifiket

20140724-185058-67858842.jpg

I torsdags när vi åkte hem från jobbet hade vi ställt in målet att stanna i Sköllersta. På nostalgi-cafét. Ett fik som ligger vid korsningen ner mot Norrköping.

Det var en litet trevligt besök. För en som jobbar på second hand åtminstone. Fiket hade gamla prylar att titta på. Du får ju ett litet smakprov på bilden. Inne i caféet har du mer att upptäcka av prylar från förr.

Man inser ju när man satt där ute och fikade att det var ett ställe där en viss grupp människor möttes. Människor med gamla bilar. Det strömmade i flera läckra ekipage. Den ena finare än den andra. Så satt ägarna till bollarna och fikade. Fast, jag undrar om dom inte mest tittade på oss andra som beundrade deras kärror.

Inne på fiket hade dom en gammal mackapär som jag och Simon fastnade vid. Ett gammalt flipperspel. För en krona, just det, en krona, kunde man spela fem bollar. Hur kul var inte det? Visst, spelet snodde någon krona för oss, men vad gör det? Du undrar säkert vem som spelade bäst. Så klart det var grabben.

Nu kanske inte själva utbudet på bullar och kakor var något att tråna efter. Men ett besök till lär det nog bli efter jobbet så att vi får spela flipperspel igen. Dom fina bilarna är ju inte heller fy skam att kolla in. Inte så dumt att drömma sig bort en stund efter en varm och lång arbetsdag. I ett väder som är klassettvarnad med en av sommarens varmaste dagar.

Utrensning av kristna……

Sitter och läser en för mig skrämmande artikel i Aftonbladets nätupplaga.

Rubriken är ”Islamisternas krav ”Konvertera eller dö” ”Byt religion, betala böter eller dö.

Det är ett ultimatum till de kristna i den irakiska staden Mosul.

Bakom kravet står extremistgruppen Islamiska staten, tidigare ISIS.”

Man får lämna allt om man inte är beredd att byta sin tro och religion. Man får vara kvar om man betalar en extra skatt för att man är kristen. Annars har man bara två val att göra. Stanna kvar och dö eller ge sig av. Inget får man ta med sig.

En hel stad är tömd på kristna. Endast ett fåtal finns kvar som har en kristen tro. Den enda tron som får finnas är den islamska tron. Det påminner starkt om hatet mot judarna där man märkte deras bostäder för att folk skulle veta. Vi talar om Mosul där ca 35000 kristna har funnits. Genom historien. Nu har i stort sett alla fått fly.

En liten reflektion…….. När alla dessa olika religioner kommer till vårt land ger vi dom fri möjlighet att utöva sin religion. Man får bygga sina olika kyrkobyggnader. Men när en kristen vill finnas i deras sammanhang så är det stopp. En kristen kyrka får inte byggas. Man påstår att man har religionsfrihet. Men icke. För mig är detta ett stort problem som gör att jag blir fundersam. Deras andliga ledare, om dom nu inte delar samma åsikt om att köra ut kristna, måste gripa in. För deras trovärdighets skull måste dom gripa in. Annars undrar jag hur deras agenda ser ut för tex vårt land.

På mitt arbete möter jag många olika nationaliteter. Olika folkslag. Folk med olika tro. Vi kan sitta mer och umgås. Dela våra olikheter. Det är något som Islamistiska ledare borde se. Vi kan leva på samma jord utan att för den skull förkasta och döda varandra.

Jag vill inte förringa någon förföljelse på vår jord. Men den förföljelse som nu är igång mot kristna verkar var en förföljelse som få vill lyfta fram. Heder åt säkerhetsrådet som fördömt det som sker i Irak. Men det är inte bara där som det förföljs. Idag har inte en kristen samma möjligheter som alla andra.

Ett ganska banalt och troligen inte så relevant exempel tänker jag på. När jag arbetade i Valla som pastor ville vi hyra Medborgarhuset gratis dör att kunna göra något för ungdomarna i samhället. Det rörde sig om några gånger/termin. Det fick vi inte. Så sökte vi bidrag för att kunna göra detta. Det fick vi inte. Det rörde sig om bara några tusenlappar. Då ansökte vi pengar ihop med nattvandrarna. Då fick vi helt plötsligt 25000kr. Detta har naturligtvis ingenting att göra med förföljelsen i Mosul. Inte alls. Men det är ett ganska tufft klimat för en kristen kyrka. Ett fotbollsförening kan få många tusen för att hålla planen med gräs osv. En pingstkyrka får inte många kronor i jämförelse.

För mig rimmar detta illa. Då kan jag känna mig åsidosatt och ”förföljd” på ett sätt. Tro mig, jag är jätteglad för att GOIF och andra lag får pengar. Absolut. Klart dom ska ha det. Men det borde vara lite mer rättvisa.

Den som ber behöver tänka lite extra på dom kristna som flytt Mosul just nu.

En dag på jobbet……

Tack gode Gud för att jag har ett arbete att gå till.

En dag som denna (läs onsdag) kan man ju fundera på om det inte vore skönare utan ett jobb. Att få lägga sig vid vatten och svalka sig skulle på ett sätt vara mer lockande.

Men när man ser kund efter kund som valt bort stranden så blir det så mycket lättare att jobba. En familj kom in för barnen hade bett om att få åka till butiken. Fantastiskt. Den stor grejen för grabben var att sen skulle man åka till poolen och bada. Och hans mamma skulle bada då också. Det var nog samma känsla som när jag såg min pappa cykla första gången. Jag stod med näsan tryckt mot fönstret och ropade ”mamma mamma titta, pappa cyklar.” Att se killens glada och förväntansfulla ansikte gjorde min dag. Han var så exalterad att hans mamma skulle bada i poolen.

Man kan lugnt säga att det går åt mycket vatten och annan dricka idag. Det är varmt. Men hellre det än åska, hagel och drivis.

Mitt i denna värme är jag så tacksam att jag har ett jobb. Det är allt för många som saknar det. Visst, det var varmt, men vad gör det? Det är verkligen bättre att ha ett jobb.

Härom dagen såg jag en facebooksvän som påminde om att vintern kommer. Vederbörande la ut en vinterbild. Nej, det kan vänta. Nu njuter vi några veckor till av sommar, eller hur?

Varmt varmt – Florida-känsla

20140722-204617-74777502.jpg

När jag hörde att det var klass ett varning från SMHI undrade jag om dom hade fått värmefnatt. Man förknippar ju varningar med oväder väl? Så tänkte i alla fall jag.

Nu har ju jag varit med om att det snöat på sommaren, ja i alla fall försommaren. När jag var liten minns jag att det kom snö sent i maj. Kyrkan hade tältmöten. Det kom så mycket snö att man fick flytta in mötet i kapellet intill.

Men det vore väl konstigt att vi fick en klass ett-varning med snö nu i juli. Med trafikproblem som följd.

Tänk att värme också kan bli fara för. Klass ett: ”väderutveckling som kan innebära vissa risker för allmänheten och störningar för en del samhällsfunktioner.”

Och visst har det varit varmt. Får säga att folket på jobbet gjorde ett fantastiskt jobb att orka igenom denna varma dag. Dom är hjältar. Vad gör man inte för alla second hand-intresserade. Dom vill ju fynda varje gång vi öppnar.

Härom dagen var jag på Willys i stan. Runt kl 21. När jag gick ur affären fick jag ”Florida-känsla”. När man gick ur affärerna på kvällen i Florida var det en speciell varmfuktig luft som mötte mig. Den som varit där förstår nog vad jag menar. Det är en speciell värme på något sätt.

Igår när jag kom hem var det skönt att ta sig ett dopp. Bara få kyla ner kroppen. Nu var det ju inte så lätt när luften var ca 28-29 grader varmt och vattnet 26. Men med hjälp av lite vind gick det ganska bra.

Tacksam att värmen kom trots att semestern är slut. Nu återstår det att se om det kommer några köpsugna kunder under dag två av denna klass-ett-varningsdagar.

Retrotisdag – sommarloppis

20140720-100528-36328529.jpg

Att åka runt under sommaren kan bli en upptäcktsresa bland massa små loppisar.

För några år sedan hade vi Amerikabesök. Min frus väninna var på besök. Hon älskade dessa loppisar och secondhand. Dom är en av orsakerna till den övervikt hon hade när hon skulle checka in.

Man kan se att dessa små loppisar åker runt och köpa upp saker för att sälja vidare. Jag hittade en liten loppis i Julita som låg vid pizzerian. Där kunde jag hitta flera saker vi hade sålt i Erikshjälpen second hand i Örebro. Idag finns det en loppis i ‘gamla affären’ i Julita och ute på dess gård.

Under sommaren ploppar dom upp. En efter en. I ett en liten by kan det finnas både en och två garageloppisar. Den annonserar super-loppis och när man kommer dit är det inte så mycket. Den andre annonserar försynt och enkelt och har mycket att erbjuda. Så, det gäller att inte rata ett ställe. Det är just där man kan göra sitt livs fynd.

För det är en upptäcktsfärd. Den sommaren jag åkte runt på många loppisar hittade jag riktigt mycket av värde. 50- och 60-talssaker som var i skick som nya. Man skulle behöva en släpvagn med sig. Prisbilden är mycket varierande. Många vet inte vilket värde det ligger i varan och säljer på tok för billigt.

Det är ett ganska trevligt nöje att åka runt på alla dessa sommarloppis. Om man bortser från bensin som går åt så finns det mycket billiga saker att köpa. Men kanske är det ögonshoppingen som är det största nöjet. Att se alla dessa gamla prylar. Och det bästa med det är att det kostar ju inget. Ingen entre heller. Där väcks gamla minnen till liv. Man inser vilken utveckling vårt land har går igenom. Saker man inte trodde fanns finns där på bordet. Saker man inte förstår vad dom är ämnade till får man lära sig om.

Inte så ovanligt är också att det är en ganska gemytlig stämning bland dessa loppisar. Man träffar folk som har samma intresse. Inte så ovanligt leder det till samtal. Möten med människor som man just då, och kanske aldrig mer, träffar. Delar erfarenheter och tips. Sen bär färden vidare åt var sitt håll.

En lite kuriosa mitt i allt detta är när vi kom till en loppis en gång. Vid parkeringen stod det ett bord. Fullt med perenner. Där kunde man köpa sig en perenn och lägga pengarna i den fastsatta burken på bordet. Det är en skön känsla att det fungerar. Det speciella med detta lilla bord är att det har under flera år fungerat på detta vis. Fantastiskt.

En utflykt till sommar-loppis är som en livsresa genom generationer. Vem kan värdera det? Här möter vi saker som funnits kanske tre generationer bakåt. Kanske tom med mer. I jämförelse med en badresa har dessa minne en benägenhet att finnas kvar längre.

Nästa vecka skall jag fundera kring varför en second hand inte är en loppis….. Väl mött då

Israel och Palestina. Dahlman idag

Läser Tommy Dahlmans blogg idag. Som vanligt med skärpa.

När teologer hamnar i farozonen att inte våga vara politiskt okorrekt är det fara och färde. Vi behöver män och kvinnor som är beredda att säga sanningen utifrån en biblisk kontext. Med andlig klarsyn utan populistiska inslag.

Den stora faran idag är att vi inte vågar lyfta fram bibliska sanningar därför att det inte ‘passar in’ i dagens klimat. På ett sätt börjar det bli mer och mer trångt för den kristna livssynen och grundsyn. Enkla livsregler som ratas bara för att det kommer från kristet håll.

Skall bli spännande och följa det samtal som borde bli följden av Tommys blogg idag.

Söndagstankar – Kan en helig Gud ha kontakt med en ohelig människa?

20140704-092004-33604320.jpg

För en tid sedan läste jag en artikel i DAGEN där en Jesper Hagström i DNs kultursida varnade för att läsa gamla testamentet. Han vill visserligen betona att recensionen var en parodi. I samma artikel varnade han men tyckte också att vi skulle läsa. Tala om förvirrande. I slutet av artikeln sa han dock några tänkvärda ord: Den stora paradoxen är att Gud som är helig vill ha gemenskap med en syndig mänsklighet. En sådan gemenskap kan inte vara utan problem.

Kan en helig Gud vilja ha gemenskap med en syndig skapelse? Vad skulle det vara för problematiskt med det?

Det fantastiska med att Gud vill ha gemenskap med en syndig skapelse är just det att han villa ha en gemenskap med just en syndig skapelse.

Detta var ju liksom hela poängen. Ja, naturligtvis inte från allra första början. Då var själva poängen att vi skulle ha gemenskap med Gud. Bibelns berättelse om paradiset med Adam och Eva är ju en bild på hur det var tänkt innan mänskligheten kom på fall. Men efter det är själva poängen att Gud just vill ha kontakt med en syndig och ohelig människa.

Det finns starka band mellan oss och Gud. Band som inte kan förändras. Eller som man brukar säga ibland: Ränder som inte går ur. Bibeln säger att evigheten är nedlagd i vårt inre. Nedlagd i den bemärkelsen att vi inte bara bär fingeravtryck av den inom oss. Den ligger där som en en satellit, som en en utlokaliserad evighet, som en del av själva evigheten inom oss. Den evighet som Gud en gång skapade och som vi är ämnade att en gång återigen ta del av.

Vi människor har en tendens att välja vilka vi vill vara med. Av olika skäl väljer vi bort människor som ”inte passar oss”. Det kan var social standard eller åsikter som är orsaken. Den stora skillnaden mellan oss och Gud i detta hänseende är att Gud väljer inte bort någon för att den skulle vara mindre helig än honom. Mindre duktig, ha andra åsikter eller något annat som ”inte passar in i hans egen profil”. Han är med alla som vill vara med honom.

Därför kan vi med stor tillförsikt förlita oss på att det inte är något problematiskt med att Gud som är helig kan vara med en skapelse och människa som inte är lika helig som honom.

I Jes 65:1 går Gud tom lite längre än så. Där kan man läsa: ”Jag låter mig sökas av dem som inte frågade efter mig, jag låter mig finnas av dem som inte sökte mig. Till ett folk som inte åkallade mitt namn sade jag: ”här är jag, här är jag.”. Om man skulle betvivla att Gud inte skulle vilja ha kontakt med människan så kan väl detta ta bort det tvivlet. Han är ödmjukhet och kärlek. Skulle du känna dig ”för dålig” för honom har du missförstått det hela. Han vill alltid ha gemenskap med dig.

Skulle Guds helighet bli mindre helig om han hade kontakt med något mindre heligt eller något som inte är heligt alls? Inte då! Hans helighet är inte beroende av omständigheter eller omgivning. Han är allt igenom helig. Han ÄR helighet.

Jag vill påstå att det är vår räddning och möjlighet att Gud som är helig kan ha gemenskap med oss som inte är så heliga som honom.

Dagens bön: Tack gode Gud att du funnit mig värdig att ha gemenskap med. Trots mina brister. Trots min ohelighet. Hjälp mig att ha dig som föredöme i mitt val av gemenskap. Amen