Har du rätt skor för din vandring?

2017 besökte jag ”Nimis”. Lars Vilks konstverk av massa drivved. När jag jag var på väg ner till konstverket (hade jag vetat att vägen dit var både snårig och lång hade jag nog inte gått dit) ser jag ett par skor placerade på en sten. Du kan läsa om det HÄR. Ska inte skriva samma sak. Men det var tänkvärda ord då och värda att påminna om.

Under sommaren insåg jag att det var nog ändå dags att köpa nya skor. Det var lite emot. Gillade som jag hade. Men uppfattade nog att de hade nog gjort sitt. Så till slut köper jag mig ett par nya.

Då inser jag att de, jag tyckt nog dock duga, hade verkligen gjort sitt. När jag går med mina nya skor är det så stor skillnad. Det är som en ny upplevelse. Är det så här det ska vara att gå i skor? Nästan så kändes det som.

Skor är viktigt. Om de är dåliga påverkar det hela kroppen. Rätt skor handlar om underlaget. En vandring i fjällen behöver sina skor. På stranden en annan sort. Dålig botten i sjön kräver sina skor. Varm asfalt sova osv osv. Rätt skor på rätt plats liksom.

Det är en bra bild på vår livsvandring. Att vara rätt utrustad för den vandring vi gör. När jag skriver detta förbereder jag en raodtripp för att se på slott. Då behöver jag ett par extra skor att byta med när fötterna blir trötta. Så kan det vara i livet. Hur ser din livsvandring ut just nu? Har du rustat dig för den?

Jag ska inte diktera dina viljor för din vandring. Men jag tänker att en påminnelse om, bildligt talat, rätt skor och rätt utrustning kan vara bra. Att slarva med sin utrustning och packning är inte bra.

Jag har mött en reklam under några dagar. Den handlar om en ryggsäck som man kan packa mycket i när man skall flyga. Kanon att det finns många bra idéer för packningen. Men jag saknar reklam om vad man ska ha med sig i sitt bagage.

Och det är nog inte så lätt att göra reklam för det. För allas vår livsresa ser så olika ut. Så vi behöver, var och en, fundera över vad just vi, du och jag, behöver ha med oss.

Så min lilla fundering denna dag är ….

Har du rätt ”skor” för din vandring?

Han tog av sig sina skor 👞

👞 Det berättas att i Filadelfia Stockholm tidiga historia så tog man av sig sina skor när man gick till kyrkan. Man ville inte slita på dom. Det sägs att man gjorde det för att spara pengar för församlingens arbete. Man ville göra så mycket för staden.

👞 Det känns rätt avlägset idag men det vittnar om en stark överlåtelse för församlingen och Guds sak för staden. Man ville inte bara vara en kyrka. Man ville göra något för sitt sammanhang och sin stad.

👞 Det finns en annan berättelse om skor som vi läser om i bibeln. Det handlar om Mose. Han upptäcker en brinnande buske och säker sig fram till den. Den var märklig. Den brann inte ner. Den stod där och ”bara” brann. När Mose kommer närmare hör han Guds röst….

”Då sade Gud: ”Kom inte närmare! Ta av dig skorna, för platsen där du står är helig mark.”” 2 Moseboken‬ ‭3‬:‭5‬

👞 Mose hade kommit in på en markyta som var mer än alla andra markområden. Den var helig. På den fick man inte gå med skor. Tänker mig att det handlar mer om att visa ödmjukhet och respekt.

Heliga stunder sätter spår i livet. Vad har du för heliga stunder och platser som du påminns om? Som du på olika sätt relaterar till?

Tänker på Jesu mor Maria. Hon var med om så mycket stort och heligt. Hon gömde och begrundade. Vad har du med dig av sådana upplevelser som du gömt och begrundar efter hand i livet?

Jag tror det är bra att bildligt talat ”dra av sig sina skor” i ödmjukhet och respekt och landa tillbaka till sina heliga platser och heliga stunder. Dom som gjorde något med oss. Som fick oss att kanske ändra bana i livet. Kanske fatta heliga beslut. Vad gör dessa stunder med oss idag? Har vi tappat bort dom? Längtar vi efter att dom ska få fullborda sin kraft och påverkan på oss idag? Vilka heliga beslut manas du att ta upp igen?

Jag tänker att heliga platser är inte bara brinnande buskar eller kyrkolokaler. Jag har funnit dom i skogen. Men också upplevt i min lägenhet. Stunder av gudomlig närhet som satt spår i mitt liv. Så dina heliga platser har sin geografiska enskilda plats.

Igår i kyrkan upplevde vi en sådan plats i förbönsrummet. Många fick ett särkilt möte med Gud där. Andra gjorde säkert den upplevelsen där dom var.

Så var är din heliga plats ?

👞👞👞👞👞👞👞👞👞👞

Idag ber vi för riksdagsman Maria Stockhaus (M)

Att gå i rätt skor

Jag var på väg ner till Vilks ”Nimis”. Där på stenen stod dom. Skorna. Med tanken på stigen ner, det kuperade landskapet, massa stenar och stenblock, förstår jag att vederbörande ställde dom där. Dom lär få stå kvar för ingen annan vill ha dom just nu. Inga skor för denna promenad. 

Att ha rätt skor är rätt viktigt. För underlaget kan det vara avgörande. Kanske blir det helt enkelt stopp med fel skor. 

Tänker på en av dom låtar Carola sjunger. ”Walk a mile in My shoes”. Innan du dömer, anklagar och kritiserar mig så gå i mina skor – typ.  Ibland skulle vi behöva gå i den andres skor innan vi börjar ha åsikter. Hur har vederbörande? Vad ligger bakom? 

Då kanske vi tänker och handlar annorlunda. 

”Om jag kunde vara du, och du kunde vara mig. I bara en timme, om vi kunde hitta ett sätt att komma in i varandras sinne. Om du kunde se dig genom mina ögonen …./…. Jag tror att du skulle bli förvånad över vad du såg”(fritt översatt)

Det vore bra om vi försökte se läget ur någon annans ögon. Någon annans situation.  Då skulle det säkert påverka vårt sätt att agera. 

Hur som helst….. varje promenad kräver sina skor. Varje livsväg kräver sina ”skor”. Annars blir vägen för svår och lång. Rätt klädd. Rätt utrustning. Rätt inställning. Kan man förbereda sig kommer livet att fungera lite enklare. Att det blir strapatser är väl ingen överraskning. Men med rätt skor kommer det att fungera.