Tänk om man kunde vaccinera sig emot…..

I går var jag och vaccinerade mig. Ska ut på en resa så småning om så det behövdes några stycken vaccinationer. 

Man för ju det för att slippa bli sjuk när man är ute och reser. Förebyggande. Man vet ju inte om man skulle bli sjuk. Och man eventuellt blir smittad så får man ju ett bra skydd.

Tänk om man kunde vaccinera sig mot mer än bara sjukdomar. Eller hur, visst skulle det vara bra.

Till exempel….

Otrevliga telefonförsäljare. Alltså det vaccinet skulle jag köpa direkt. Mot alla dessa callcenter som ringer. Nu har jag ju nixat min telefon men det hjälper ju tydligen inte. Och har man tex Com Hem så anlitar ju dom dessa företag och då är jag redan kund. Men tänk om det gick. Då skulle jag och många med mig må så mycket bättre. 

Tänk om man kunde vaccinera sig mot alla bilister som inte använder blinkersen på bilen. Det skulle ju bli rätt mycket säkrare för alla då. 

Tänk om man kunde vaccinera sig mot dåligt väder. Då skulle det ju alltid kunna vara bra väder.

Tänk om man kunde vaccinera sig mot alla misstag man gör. Mot alla felval man gör. Då skulle ju livet vara mer rätt liksom. Man gör troligen inte bort sig så ofta då.

Tänk om man kunde vaccinera sig så att man kunde stava bättre och klara av ”de” och ”dem” utan problem. Då skulle jag köpa det vaccinet direkt. Och dom som retar sig på att jag konsekvent skriver ”dom” slipper gång efter annan hoppa på mig och utrycka sin duktighet på min bekostnad. 

Tänk om det fanns vaccin mot allt som inte faller in i ramen och normen då skulle det för somliga i alla fall vara bättre. Det troliga är väl att vår värld skulle se så mycket tråkigare ut. Upplevas så mycket tråkigar också för den skull. 

Fast om man tänker efter så är det kanske lika bra att man bara kan vaccinera sig mot svåra sjukdomar som man kan dö av. Man får gärna uppfinna fler bra vaccin. Annars kanske man hittade på ganska märkliga vaccin. Till allt möjligt. 

Och betänk om man var immun mot allt? Alltså det som är lite ovanligt och inte alltid faller innanför ramen är ju lite av en guldkant på tillvaron. Så livet skulle nog bli rätt färglöst och ganska tråkigt. Det är ju visst bra att ha fått vissa sjukdomar för då får man inte dom en gång till. Kanske är det lika med våra misstag – vi lär oss något bra av dom och gör förhoppningsvis inte om dom igen. Och att bjuda någon på ett gott skratt kanske inte är så farligt. 

50 år och målbrottet

Man säger att jag kommit i målbrottet. Rösten bär inte och jag låter typ pipigt ibland….. 

Tänk att precis fyllt 50 och äntligen hamnat i målbrottet.

Nja, det var väl inte dant direkt. Jag har tappat rösten typ. 

Att ha ett jobb där man pratar mycket och vara hes är en utmaning.  Inte bara för att jag är pratglad. Helt enkelt lite knepigt att jobba där mycket byggs på att vi behöver kommunicera med varandra för att det ska liksom funka. När man behöver ropa på någon så verkar dom inte höra. Dom verkar ignorera mig. 😄

Ja, sista dagen på semestern var väl ingen lyckad dag. Då fick jag en släng av en förkylning som nu har gett mig ”smokerings”-röst om den nu hörs överhuvudtaget. 

Vilken tur att man skriva av sig lite då 😂😂

Släpp djuren loss !! Det räcker nu !!

Sitter och tittar på nyheterna. Bilder kablas ut över världen hur man hanterar djur. Djur som transporteras och blir stående i lastbilar i dygn för att människor skall behandla dokument. I hög värme utan vatten. Där dör många av dom. 

Jag måste bara få ropa ut. DET RÄCKER NU!!! Det är inte på något sätt okej att transportera djur under dessa förutsättningar. 

Om jag kunde chaufförena som kör dessa lastbilar – vägra kör! 

Om jag kunde nå transportföretagen – tacka nej till dessa transporter om ni inte kan göra det hundrafalt bättre. 

Om jag kunde nå djurägarna – tänk om och sälj inte djuren under dessa förutsättningar. 

Om jag kunde nå EU – gör något som stoppar det NU

Om jag kunde nå oss alla som väljer att äta kött – välj bort dessa producenter. 

Om jag kunde nå alla butiksägare – avstå från att köpa in detta kött. Påverka istället genom er möjlighet att framföra att det är oacceptabelt sätt att hantera djuren. 

Sök på SVT play och använd sökordet ”djurtransport” så hittar du inslag som troligen får dig att reagera. 

Det är inte värdigt någon människa att finnas med i den behandling av djuren. Släpp djuren loss. Det räcker nu. Alla som är med i besluten omkring dessa djurtransporter som gör dessa djur så illa borde skämmas. Punkt.  

Man vet….

Första dagen är gjord efter några veckor av ledighet. Det är alltid spännande att komma tillbaka och se hur det gått. 
Inte så ovanligt att komma tillbaka med en stor hög med post. Med en massa frågor att lösa. 

När jag kliver in så ligger det ingen hög med post. Min kollega har en samlad bild över läget och det mesta är gjort. Vilken lycka. Månadens resultat är bättre än förra årets och vi ligger bra till förövrigt. Jag kan lägga krutet på dom första stegen in o hösten satsningar med annonsarbetet. 

När sådant händer vet man att man jobbar i en välmående organisation. Då vet man att lagarbete är en lycka när det fungerar, en förutsättning för goda resultat. 

Ett lagarbete innebär att ingen kan påstå att allt står och hänger på en enskild individ. Alla behövs i arbetet. När någon inte kommer träder någon annan in och så fungerar det. 

Jag måste säga att jag blir både trött och förundrad när jag möter folk som tror att dom är dom ända som håller upp det på jobbet. I vår värld på mitt jobb Erikshjälpen är det så tydligt. Alla kuggar behövs. Den som kör in möbler, tar emot alla saker, den som bereder, den som säljer och den som står i kassan. Alla är lika viktiga. Om någon säger att den betyder mer än någon annan stämmer inte det. Och så är det på alla jobb. Ändå händer det att någon på något jobb menar sig vara förmer och förväntar sig mer uppmärksamhet än andra. Det förundras jag över. 

När man kommer tillbaka och ser hur allting fungerar så bra blir man tacksam och känner sig lite överflödig. Men jag fyller förhoppningsvis någon uppgift som ingen annan gör så är jag en del i det stora gemensamma arbetet. Vad skulle styrelsen göra utan oss och vi utan dom? Vad skulle Erikshjälpen göra utan alla medarbetare som satsar så mycket? Vad vore vi utan deras stöd? Så kan du föra över det tänket på ditt sammanhang. 

Vad får det för resultat? Jo, att vi börjar uppskatta varandra mer. Att det kommer att visa sig i handling. Gör det inte det har vi en läxa att göra. På alla plan. Risken är annars att man tappar kontakt med verkligheten och då hamnar man i ett knepigt läge. Oavsett vilken roll man har. Chef som medarbetare – i det ljuset är vi alla medarbetare – från högsta verkställande chef i organisationen till den som tex står i kassan. 

Tänk att du och jag kan få vara den goda medarbetaren och kollegan. Vi gör det valet själva att bli det. Vare sig det är på ett jobb eller som volontär i en ideell organisation. 

När man kommer tillbaka till jobbet efter semestern och på snudd känner sig lite överflödig vet man att man har goda medarbetare vid sin sida. Då har man det riktigt bra. Det gör mig väldigt tacksam. Så tacksam. 

Vår syn på den gamla tiden….

Satt och tittade på en repris på tv. Man kan säga att den var gammal. För programmet sändes för typ länge länge sen. 

Programmet var ”Hela Kyrkan Sjunger” med Margot Borgström från Umeå. 

Nu var det inte dom gamla sångerna som just nu ligger kvar på näthinnan efter programmet. Inte heller kläderna man hade på sig. Inte heller den dåliga kvalitén på kamerafolket trots deras hackiga svepningar över lokalen. Nej, det var något helt annat. 

Det var glasögonen. Alltså, vad hade dom på sig? Glasögonen såg ju inte kloka ut. Men, hur som helst, dom flesta hade just samma typ av glasögon. 

Jag skulle tro att vi alla tänker att dom glasögonen vill vi inte ha. Nej usch och fy. 

Nu vill jag inte lägga ut några bilder på folk. För det är ju inte dom som ska hamna i skottgluggen. Men vill du se kan du söka dig till SVTplay och söka där på ”Hela Kyrkan Sjunger”. Se och bilda dig din egen uppfattning. 

Men när jag sitter där och tittar slår det mig att dom glasögon man har då ser jag ju i reklamen idag. Och då verkar det vara helt okej. Tänk va olika det kan va och bli. 

Man brukar säga att det inte finns något nytt under solen. Och det är ju inte helt sant men ändå rätt sant. Vi tar det gamla och gör det till nytt igen. Liten förändring och justering och vips så har man något nytt. Kläder, glasögon, skor, möbler mm mm. 

Det lilla lustiga i detta är ju att vi kan ha en rätt knepig syn på den gamla tiden men vill ändå att den skall både synas och märkas och påverka vår nutid. 

Då kanske är vi rätt mycket påverkad av den ”förra” tiden. Kanske tom mer än vi vill erkänna. 

Tittar man på hur second hand har vuxit fram så är det väl bevis nog. Vi har väl aldrig köpt så mycket på second hand som vi gör idag. En liten kul grej är ju att vi får in massa underbara gamla glasögonbågar. Dom måste jag börja fundera lite mer på. Här kan vi kanske göra något kul omkring. Oj oj. Spännande. 

Kanske behöver vi vara mer föreiktiga med hur vi försöker beskriva den ”förra” tiden. För det första: Vi lever ju gärna kvar i den tiden. För det andra: Det vi gör och lever idag kommer dom som lever om 50-100 år ha åsikter om ( på samma sätt vi har om dom som levde för 50-100 år nu)

Så nu får jag nog fundera på vad den gamla tiden är. Den verkar ju vara nutid och framtid på samma gång. 

Punkt. (!)

Så sätter jag punkt på en av dom mest händelserika semestetdagarna på många år.

Efter att ha gjort öar-semester (besökt fler öar än på mycket länge… 8 öar), stått på två olika kontinentalplattor, varit i två olika länder, känt historiska vingslag från 3000 år tillbaka, tappat bort ett kreditkort, fått vara med på min sons vigsel, fått reda på att min andre son fått jobb, fått hålla i rester från jordens inre, badat två gånger var av en i en varm källa (och en i Vättern 😊), träffat gamla och nya vänner, fått sett vackra solnedgångar, klättrat ner i en vulkan, stått på den (troligen) enda fotbollsplan som finns på en aktiv vulkan så är jag ganska nöjd.

Att på detta sätt konstatera att jag varit välsignad av många goda intryck.

I morgon är det dags. inte så dumt trots allt

Söndagstankar – det finns ett namn som välsignar bara genom att säga det 

Jag vet inte om du brukar går runt och säga massa namn högt eller tyst för dig själv. Det är inte så vanligt direkt.

Hörde en berättelse om hur en, vad jag anar, ovan kyrkobesökare reagerade på att man sa ”S” i kyrkan. Vad man sa var namnet ”Jesus” men vederbörande hörde nog bara själva s-ljudet.

Jag har lagt märke till att det finns något speciellt med att säga Jesu namn. Det kanske inte är så märkligt på ett sätt. Därför har också Gud upphöjt honom över allting och gett honom namnet över alla namn / Fil 2.  Ganska tydligt att Jesu namn är något mer än andra namn.

Peller Karlsson sjunger en sång som stryker under detta med namnet Jesus:
Namnet Jesus, sköna namnet Jesus, i det namnet har jag liv idag.

Min mamma berättar att ett av hennes dagbarn satt på golvet eller var han nu var någonstans och sa ”Gode gode gode”. Han hade väl hört mamma gå där i köket och småbe och härmade henne. Det är gott att tidigt lära sig att den enkla lilla bönen faktiskt fungerar. 

Vi sjunger i en lovsång: ”Namnet, Namnet Jesus, i det namnet är jag fri.
Namnet, Namnet Jesus, i det namnet finns befrielse från synd”.

Därför kan vi påminna varandra om att när det är tungt eller jobbigt, eller när vi har svårt att se utvägen så kan det ge oss en lättnad att bara säga hans namn – Jesus.

När orden inte räcker till. Eller vi kanske har svårt att få till orden. Då räcker det med att säga namnet Jesus. I det namnet finns allt du efterfrågar men har så svårt att sätta ord på. I det namnet finns det kraft bakom som på något förunderligt sätt frigörs när namnet sägs. Det verkar veta fast inget är sagt. Fast inget är förklarat. Fast namnet är sagt bara i en suck så vet det allt. Varför? Därför att den Gud som bär detta namn har täckning bakom namnet. Täckning bakom orden.

Pröva det att säga det namnet när du behöver en lättnad i tänket. Eller livet bara är allmänt jobbigt. Att säga namnet i Jesus som en bön kan förvandla situationer.

 

 

 

Att landa semestern…

Det är dags att landa semestern. 

Man skulle kunna säga att det är dags att ladda upp igen. Men jag väljer nog mer att se dom två sista dagarna av ledigheten (som varit 4 veckor) att landa själva ledigheten. 

4 veckor som verkligen varit lediga kan behövas landa. Att ladda upp lär jag bli varse om på måndag morgon kl 7:30 då jag öppnar dörren till jobbet igen. 

Att landa semestern handlar väl delvis om att tvätta alla kläder man använt på sista resan. Liksom få ordning på torpet igen som man brukar säga. Att komma tillbaka till det vanliga utgångsläget igen. Så idag är det att tvätta . 

Att landa semestern är ju rätt okej. Sista veckan har varit på olika platser på västkusten. Upptäcker att denne semesterperiod har haft historia som röda tråden. Senast Håveruds slussar och akvedukt. En konstruktion från mitten på 1800-talet. Alvedukten har 33000 nitar. Dessa lär man aldrig ha behövts byta ut. 

Att ha fått känna av historiens vingslag har varit fantastiskt. 

Att landa fyra veckor av upplevelser tar nog denna helg i anspråk. 

Det känns inte tungt på något vis att börja jobba igen. Ser verkligen fram emot det. Att få ha, i mitt tycke, ett fantastiskt inspirerande jobb är en förmån. Så på måndag är det dags igen. Men först landar jag semestern ….

Ett världsarv….

Besökte ett av alla dom världsarv som finns på vår jord. Denna semester har varit fylld av många historiska vingslag. Hållit i lava från jordens inre i min hand. Varit på mark vars historia är många hundra år. Så också ett världsarv som har 3000 år på nacken. Hällristningarna i Tanum. Det finns ett museum där som det är fritt inträde på, Vitlycke museum

Det är lite svårt att förstå tolkningarna på ristningarna. Man kan väl både ha rätt och fel tolkning. Så det är väl helt ok att välja att tro att dom som tolkat kommit bra nära sanningen. 

Häftigt att gå där och veta att för cirka 3000 år sedan var det människor där vid stenhällen och ville mejsla fram ett budskap till eftervärlden. Måste säga att det är lite häftigare än Pokémon Go. 

Ville man berättelsen kunde använda QR-koden och få information på internet. Bara det är ju en härlig koppling mella 3000-årig historia och nutid. 


Om man nu fick leva väldigt länge skulle det vara spännande att besöka alla världsarv vi har på vår jord. Det finns 1052 världsarv. I Sverige finns det 15 stycken. Dom borde man ju kunna klara av. 

Betänka kan man ju….

Vilket arv lämnar du och jag efter oss? Vilka avtryck av oss kommer man att minnas? Vår tid är så mycket av slit och släng. Köpa för att snabbt kasta. Tom Ikea har ett museum idag. Vår kort tar vi digitalt. När minnet är fullt raderas allt för många. På den tiden vi hade filmrullar med 36 bilder var vi nog mer målmedvetna med både själva tagandet av bilden och att behålla den. 

Den generationen före mig hade sina super-8-filmkameror eller vad dom hette. Så filmade man och sprade. Likaså diabilderna. 

Vad gör vi idag som är värt att sparas under dom närmaste 3000 åren? Vad gör vi som andra vill åka runt och beskåda som världsarv? En fundering som många andra…. 

Att inte leva i det förgångna ….

Alltså, jag bara funderar lite ……

Det är inte bra att leva i det förgångna. Det är så lätt att fastna i att det var bättre förr. Hur vet man det? Man har ju inte sett hur framtiden kommer att bli. Den kan ju faktiskt….

Minns man rätt när det gäller det förgångna? Är det inte risk att man förskönar minnet? Eller man kanske helt enkelt bara minns fördelarna och dom bästa sidorna? 
Kan det vara så att det helt enkelt inte skett det man tror har skett och så bygger man sina tankar på något som faktiskt aldrig har hänt. Man utgår från något som antogs vara bättre förr men faktiskt aldrig hänt. Så påverkas vi av något som i själva verket aldrig har hänt. Troligen styr det oss då att hantera framtiden utifrån en felaktig grund. 

Så kanske det vore bäst att bara lämna det förgångna bakom sig. Det får kanske tom läggas där minnen suddas ut. Så att det inte längre på påverkar oss i någon större utsträckning. 

En slutsats man då kan dra är väl följande: En urdrucken kaffekopp existerar inte. Det är bara dom kommande som räknas. Därför är det alltid rätt tid för en kopp kaffe. Man har ju aldrig druckit någon kopp kaffe.  Typ.