När någon gör det lilla extra….

Igår fick jag möta det igen. Ni vet, det där när någon gör det lilla extra. 

Jag var på gransnäs och mötte kollegor inom erikshjälpen. Bara det är ju lite extra. Man får så mycket uppmuntran och energi av sådana möten. 

Vid kvällens middag så kommer vi till efterrätten. Glass, chokladsås och kaffe. Jag undrade om det inte fanns varm hjortronsylt till glassen. När jag satt mig vid mitt bord kom kocken med en skål med just det. Tala om att jag blev överraskad. Han är bara så fantastisk. 
Jag blev påmind om att han var lika generösa förra gången. Vi skulle göra en trerätters. Min grupp skulle fick efterrätten då. Vi hade fått fritt tillträde till köket. Vi hittade jordgubbar (!). Vi fick ta dom. Men då kom han på att dom skulle han ju ha dagen efter. Men han ordnar så att han får tag i gubbar så det löser sig. 

Han är verkligen en som gör det lilla extra och som blir en så stor minnesvärd upplevelse. 

I går kväll fick jag varm hjortronsylt till glassen. Vilket gjorde min kväll. 

Tänk om vi alla skulle bestämma oss för att göra något lite extra för någon. Vad skulle det innebära? Kanske en hel del. Du kan göra någons kväll. Kanske är det just det vederbörande behöver just då för att orka en bit till. Kanske gör du någon mycket glad. Vilket kanske får betyda ett stort välbefinnande. 

Gör något lite extra för någon och du kommer få välsignelse tillbaka. 

Bortskämd


Jag är klart bortskämd med solnedgångar. Eller skall man kanske hellre beskriva det som lycklig lottad? Lyxigt?  Ja, det får väl kallas vad som helst men att jag har nära till en vacker solnedgång är i alla fall sant. 


Jag kan inte se mig mätt på dom. Att gå ner en stund till stranden på kvällen efter dagens arbete är en sådan vila för själen. Kommer säkert säga det många gånger till. Så får det bli. 

​

Fel
Detta videoklipp finns inte
​
Att lyssna till vågskvalpet, se några änder simma ostörda gör mig lugn inombords. För en stund glömmer jag alla måsten. Bekymren läggs lite bakom hörnet. Jag bara försjunker bort en stund. 

Det är något speciellt med denna vy. Jag sitter på parkbänken. Folk flanerar förbi. En efter en, par efter par, stannar upp en stund och bara tittar. Man liksom inte kan gå på samma gång som man njuter. Sol nedgången drar ner oss i ett tempo där man måste bara stanna en stund. 

Kanske var det just därför Gud skapade solnedgångar på kvällen. För att vi skulle stanna upp en stund och bara vara. En stund av att landa efter alla måsten. Dagen får sätta sin punkt. Sitt avslut sker i en stilla bris. Vågorna läggs och det blir kav lugnt. Sådana stunder behöver vi. Stunder där våra vågor får lägga sig. Stillheten får komma smygande på i samma takt som solen går ner. 

Jag säger bara det……

Tack gode Gud för solnedgångar. 

Allergisk 

Jag är allergisk. Jag tror det i alla fall. Jag har gått några dagar med svidande och rinnande ögon och näsa. Känt mig mer eller mindre förkyld. Ögondropparna och allergimediciner gjorde nytta. 

Så fick jag medicin mot allergi och så var mycket av dom besvären mindre. Nästan helt borta. Upptäckte dock att medicineringen  behövdes visst förnyas. 

Tänk om det fanns sådan medicin till allt man är allergisk mot. Jag är  tex allergisk mot orättvisor. Även svält. Jag är också allergisk mot människor som gör ner människor. Som liksom gör sig rolig på andras bekostnad. Som tycker att man kan trycka till med någon förnedrande kommentar över någon annan. Då blir det en reaktion inom mig. Sådan tv-program stänger jag av tex. Ser inget nöje i det. Hur mycket än att ”den som har gett sig in i leken får leken tåla”. Jag tror nämligen att det skapar mer dåliga bieffekter av det än ev nyttiga. Är jag i ett sådant sammanhang lämnar jag. För det gör för ont att se detta.  

Tänk om man kunde ta sådana ögon-droppar att man slapp se sådant ärende. Att det helt enkelt försvann från vårt synfält och vår jord. Tänk om man kunde hitta ett sådant piller som bara gjorde att allt detta älende bara försvann från människan. Alltså att om man tog detta pillret så kunde man helt enkelt inte göra ner någon. Inte heller tala illa om någon. Man kunde inte heller göra sig rolig på någon annans bekostnad. Det finns sjukdomar vi utrotat från denna jord. Denna allergisort skulle vi också behöva utrota. 

Om nu inte det går behöver vi gång efter gång göra vad vi kan för att tysta detta fenomen som är att göra andra människor illa på olika sätt. Det verkar tyvärr så lätt att glömma det. 

Som sagt, all allergi borde utrotas från denna jord…..

1 maj

Nu är det maj månad. Så jag har längtat. Björkarna utanför fönstret börjar skifta i grönt. Likaså buskarna. Det är nu det ska sätta verkligen fart. 

När man ser bilder från kusinerna i norr verkar dock våren långt bort där uppe. Men här känns det som att det binär dags. Första färskpotatisen är uppplockad. Nu sk den bara få rätt pris för vanligt folk. 

Nu har det ju funnits jordgubbar en längre tid från Spanien. Dom har faktiskt smakat rätt bra. Men vad går upp emot svenska gubbarna. Dom är absolut bäst. 

Vänner nu är det vår på riktigt. Sköna maj välkommen till oss!! 

Vart är demokratin på väg?

Sitter och lyssnar på nyheterna. Turkiet stänger ner Wikipedia. Som om det vore något att hänga upp sig på. Ja, om det bara var det. Nu stängs en efter en av olika medier ner. Till slut är det bara det ”rätta” tänket kvar som får råda. 

I en upplyst värld som vi lever i idag är det märkligt att vi inte kommit längre. Man kan tro att demokratin skulle sprida sig mer och mer. Men det verkar vara tvärtom. 

Vi behöver intensifiera arbete med demokratiseringsprocesser. Påtryckning på ledarskap som blir maktmänniskor måste på något sätt hindras. 

Nu lär nog inte Turkiet vilja vara med i EU längre. Om så folket vill verkar politiken välja en annan väg. En väg som inte kan sammanföras med ett demokratiskt EU. Det är rätt oroande.  När vi ser hur länder i en ganska nära geografisk plats väljer bort demokratin är det oroande. Så länge vi har länder på vår jord som saknar demokrati har vi ett gediget arbete att göra. 

Så tar vi farväl av april….

Så tar vi farväl av april. Förhoppningsvis slut på aprilvädret. 

När man ser tillbaka kan bilden förändras en del. Med lite distans har konturerna blivit lite suddigare. Man minns inte allt i detalj längre. Man ser dom stora dragen. Man kanske mer ser summan av allt och inte varje delsumma. Dom vassa kanterna blir mer runda. Inte så sårbara. Vi minns det bästa som påverkat oss bäst. 

Kanske är det det som gör att livet fungerar. Vår räddning är att vi bevarar det goda och lägger undan det mindre goda. 

I grunden är det en väl en god egenskap. Där vi kan sortera bort. 

Det fina med allt detta är att vi kommer ihåg det bästa. Dom goda minnena. Vilket gör att när vi ser i backspegeln träder det fram dom goda bilderna. Kanske vi ibland slarvigt säger att det var bättre förr. Det beror säkert på att vi minns helt enkelt det som var bättre. Vi har glömt det som var mindre bra bara.  

Det är helt klart bättre att se framåt. Det är klart mer komplicerat att titta i backspegeln när man går framåt. Så vill vi framåt är det bättre att låta det gamla finnas i minnenas bank där dom fått rätt skimmer. Och fokusera blicken på det vi möter på vägen. Då hindrar inte det förflutna livet nu och framåt. 

Råkar du se sig tillbaka är det förhoppningsvis bara fina bilder du ser. Och dom blir man ju oftast glad av.  

Söndagstankar – Den gode herden

En psalm av David.
Herren är min herde, mig ska inget fattas. Han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro. Han ger liv åt min själ, han leder mig på rätta vägar för sitt namns skull. Även om jag vandrar i dödsskuggans dal fruktar jag inget ont, för du är med mig. Din käpp och stav, de tröstar mig.”‭‭Psaltaren‬ ‭23:1-4‬ ‭SFB15‬‬

Idag handlar texterna om att Jesus är den gode herden. Hans bästa egenskap är att han har omsorg om dig. Det visar han på många sätt. 

Psalmen 23 sammanfattar det så bra. 

Mig skal inget fattas. Inget av det jag i basen behöver. Han lovar ingen lyxvilla och ett fett konto. Men han vill ge oss det dagliga brödet. 

Han för oss till ställen där vi får återhämtning. Det kan vara gröna ängar och vatten där vi finner ro. En bild på en verklighet eller så står dessa bilder för just din plats hur nu den ser ut. 

Han ger liv åt min själ. Förr stod det att han vederkvicker min själ. Han vill ge vårt inre liv. Ett livsflöde som är mer än bara tillfällig fest. 

Han leder oss på rätt väg. Så viktigt för honom att han sätter sitt namn på det. Han vill att vi ska hamna rätt. 

När livet är tungt jobbigt och mörker, kanske fyllt av sorg, så går han med oss. Han är vår käpp vi kan luta oss mot. Det blir vår tröst att veta att han finns där. Förstår oss. Vet vägen vidare. 

Det finns något som sammanfattar allt detta. För att detta ska bli möjligt måste vi, liksom fåren följer sin herde, följa honom. Det är förutsättningen. Vill vi ha hans omsorg får vi krypa närmare honom och följa honom. 

Jesus har omsorg om dig. 

SM-GULD

Tänka sig. Första året som supporter till HV71. Då går dom och vinner SM-guld. Man bara bugar i respekt. Tack HV för ett fantastiskt säsong och slutspel. 

Tedenby har sådan fart på skridskorna. Fröjd att se det. Linus i mål gör ju allting mycket lättare för ett lag. Man blir klart imponerad. 

När ett lag har många som deltar kan det gå långt. När alla gör sitt. När tom den som är bänkad stöttar laget som Abbot gjort talar det ett tydligt språk. Att göra det tillsammans har en oerhörd kraft. Sug på den. 

Skrev om att ha hemmaplan för en tid sedan. Att vara med i laget är något speciellt. Att till synes stå utanför laget som Abbot visar hur man kan hantera sig själv. Man kan välja att sura till eller så visar man att man står över det missnöjet. Här har vi något att lära. Ställs du åt sidan så gör en Abbot. Satsa, visa din hängivenhet ändå. 

Grattis HV. Ni har visat på mod, uthållighet och lagets kraft. Tack för en fantastisk upplevelse denna säsong. 

När det inte blir som man tänkt ….

Har du någonsin varit med om att det inte blev som du hade tänkt dig? 

Den som inte upplevt det så finns nog inte. Någon gång i livet har det säkert hänt någon. Troligtvis alla. 

Troligen har det säkert hänt både en och två gånger. Jobbigt är det om det  händer fler gånger än man riktigt anser sig klara av. 

För kanske det ligger något i hur man hanterar det. Somliga har nog lätt att skaka av sig det och bara gå vidare. Andra fastnar i det och ältar. Söker ”syndabocken” eller ska ha det förklarat på något vis. 

Man kanske ska ställa sig några frågor när det inte blir som man tänkt sig…

Kan jag rädda läget eller få det att bli som jag tänkt mig igen? Det troliga är att oftast går det inte. Kan vara bra att välja att släppa det då och gå vidare. 

Om jag skall satsa på att få till det igen, är det värt ”priset”?  Beräkna ”kostnaden” och den energin det innebär. Om det blir ”för dyrt” släpp det då. 

Har det så stor betydelse att det inte blev som du tänkt dig?  Om inte, så släpp det.  

Kan det helt enkelt vara så att det var meningen att det inte skulle bli som du tänkt dig? Om det skulle vara så är det ju faktiskt bra att det blev som det blev. 

Tänk vad mycket man slipper om man lär sig att släppa det som inte blev som hade tänkt sig. All irritation som bara gör oss otrevliga.  All trötthet det för mig sig när man går där och är sur och tvär. 

Jag skulle tro att den som tjänar mest på att orka och våga släppa detta är den som just väljer att göra det. Den som eventuellt orsakade det har troligen ingen aning om det och lever vidare som om inget har hänt. Utan det är den som grämer sig över att det inte blev som man ville som mår mest dåligt. 

Faktum är ju att för det mesta är det ingen fara med att det inte blev som man tänkt sig.  För rätt ofta blev det tom bättre än man trodde att det var möjligt. Tids nog brukar det visa sig så. 

Om det nu inte blev som du tänkt dig, gör det så mycket? Kanske inte.  

Störande brus

Igår var en dag som inte var så kul. Hade inget med innehållet av dagen.  I det hänseendet var det en helt okej dag. 

Men det var en dag med ett bultande huvud och ett tjut i öronen som det var länge sedan jag upplevde. Mot kvällen var det knappt jag ville öppna ögonen. 

Tinnitus är ju rätt vanligt idag. Många har förstört sina öron med höga oljud där man slarvat med hörselskydd. Så tjutet i mina öron lär jag väl få ha. 

Det finns rätt mycket störande brus i samhället. Bor man i stan är det ju bilar och annat som ständigt låter. 

När jag bodde på landet fanns det brus som störde men som i staden aldrig skulle märkas. Det kunde vara en fläkt, en flygmaskin som flög förbi eller tex vindkraftverk. Det kunde vara en tupp som fått frispel. 

Brus kan också vara något som stör oss när vi tänker. Vi har svårt att koncentrera oss. Det är så mycket som pockar på intresset. Det kan vara andra tankar. Det kan vara oro och bekymmer. 

Tänk om man kunde stänga av onödigt brus…

Det skulle kunna förändra så mycket. Det skulle ge en frid som skulle göra oss så gott. 

Vissa brus kan vi nog styra över själva men jag skulle önska att jag hittade den knappen. Speciellt detta brus som just nu inte är så trevligt.