När det inte finns några vinnare utan bara förlorare är det ett knepigt läge.
Kaoset i vår riksdag visar det rätt tydligt. Misstroendet mot justitieministern är beviset på det. Trots att han vann och får sitta kvar är han en förlorare. Jag skulle vilja påstå att båda sidor i omröstningen är förlorare. För i detta finns inga vinnare. Även om man vann omröstningen så förlorade man en del förtroendet. För i detta finns inga vinnare.
Tänk om man kunde tänka efter före. Detta är verkligen inte förtroendeingivande. Bara förlorare.
När tidningarna dissar kungen för att han önskar alla en glad midsommar är man snabb att håna. Att att han sen ville önska alla detta verkar man inte vilja tro på. Så sätter man sig över denna händelse. Kungen skulle kunna vinna på detta. Men dom flesta verkar tro sig veta. Varför är man så snabb med att fördöma och håna. Kungen ville hälsa folket en glad midsommar. Han är egentligen en vinnare och dom som hånar förlorare. Men så enkelt är det inne. Idag blir alla förlorare. Dom som hånar men också
Var inte för snabb att fördöma o håna. Ibland undrar jag varför vi har så lätt till att göra så.
Vi har ibland för lätt att fördöma och tror oss veta hur allt ligger till. Det behöver inte vara ett ont uppsåt. Det kan vara en felsägning.
Var rädd om hur du ser på folk. Dra inte förhastade slutsatser.
Pedher´s blogg 