Etikett: Dagens Andakt

Publicerat den

Dagens Andakt – Märkliga undret

23 april 2026

”När han hade sagt detta spottade han på marken, gjorde en deg av saliven, smorde den blindes ögon med degen”

— Johannes Evangelium 9:6 —

 I kategorin märkliga under så finner vi den blinde mannen. Blind sen födseln. Satt och tigde. Nu var han upp i åren. Jesus kommer till honom. Spottar på sanden. Skapar en deg av sanden och smetar den på mannen ögon. Ber honom gå till dammen Siloam och tvätta sig. När han tvättat av sig sanddegen finner han att han kan se. Han som inte kunnat se under hela sitt liv kunde nu se. 

 En annan gång helar han en blind som Jesus måste ”göra om” sitt helande. För när den mannen öppnar sina ögon ser han människor som ser ut som träd. Jesus gör under en gång till och nu kunde mannen se klart. 

  Om du börjar studera undren Jesus gjorde kommer du att finna att de flesta är rätt märkliga. Ja, egentligen allihopa. Men några är verkligen lite konstiga. Som dessa två jag påmint om. 

  Det är detta som är så bra. När Jesus gör under är dom verkligen inte givna att gå. Ett under är aldrig givet att det borde bli så. Ett under är ett, just det, ett under. Det som händer är utanför de mänskliga ramarna. De är talför det mänskliga möjliga. De är mirakler. 

 Jesus gjorde över 30 under eller mirakler. Om du studerar vart och ett kommer du se att ingen människa kunde göra sådant på egen hand.

  Jag tänker att det borde skapa tillit och tro på at JEsus verkligen kan göra under. Vilken han kan göra idag också. 

  Jesus säger också följande:”Den som tror på mig ska göra de gärningar som jag gör. Och större än så ska han göra, för jag går till Fadern.” Joh 14:12. Läs dom orden en gång till. Och en gång till tills du på djupet förstår vad det verkligen står där. Kärnbibeln gör det ännu tydligare: ”Med all säkerhet (amen, amen) säger jag er: Den som tror på (litar på, lutar sig emot) mig, han ska själv göra de gärningar [mäktiga mirakler] som jag gör, och ännu större (fler, starkare) än dessa, eftersom jag går till Fadern”. Det längtar jag efter. Gör du?

🙏

Herre, jag vill sätta min tillit till dina egna ord att jag skall kunna göra det du gjorde och mer än så. Låt det bli möjligt.

Amen

Publicerat den

Dagens Andakt –  Vem vill kasta första stenen

22 april 2026

”Och bland folket talades det mycket i det tysta om honom. En del sade: ”Han är god.” Andra sade: ”Nej, han förleder folket.” Men ingen talade öppet om honom av rädsla för judarna.”

— Johannes Evangelium 8:7,10-122—

 Att vi gör fel är väl ingen överraskning för någon av oss. Vi alla har drabbats av att göra fel någon gång i livet. Kanske till och med många gånger. Så även på Jesu tid.

 Kvinnan hade ertappats för att begå äktenskapsbrott. Det jag verkligen saknar i denna text är ”vart finns mannen”? Detta var ett så stort brott på den tiden att kvinnans straff var stening. Det visste Jesus. Men det händer något märkligt. Något jag tror behöver bli tydligt även i vår tid.

  Kvinnan anklagas, med all rätt (och så skulle mannen också bli). Folket trodde nog att Jesus skulle göra processen enkel, för dom i alla fal.. Men Jesus gör något som överraskade alla. ”Den som är utan synd kan kasta första stenen!”. En efter en släpper sin sten och lämnar platsen. Man kunde inte ens stå var där. 

  Jesus böjer sig ner och ritar i sanden – vilket ibland verkar blivit den stora frågan i denna händelse. Märkligt tänker jag. Men det kanske säger något om att tyngden i det Jesus gör blir för närgånget.

  När Jesus tittar upp märker Han att det bara är Han själv och kvinnan kvar. Ingen hade dömt henne. Ingen hade slängt en sten. Alla hade lämnat. Då visar Jesus en av sina bästa sidor Han har. ”Inte heller jag dömer dig. Gå och synda inte mer”. Jesu förlät henne. Men han gav en uppmaning som var sammanvävd med hans förlåtelse – ”Gå och synda inte mer”. 

  Tänk vilken barmhärtighet Jesus visar kvinnan. Hon ångrade sig ödmjukt. Han såg hennes innersta ånger och längtan. 

  Jag tror vi behöver vända denna berättelse till oss själva och fråga: ”Är jag villig att slänga första stenen?”  Att ställa frågan om jag kan förlåta…? Om jag inte kan det behöver jag ödmjukt be Jesus om ett under i mitt liv så att jag kan förlåta fullt ut till slut. Jag är helt övertygad om att det går att förlåta där man förut inte kunnat förlåta. Där det just nu inte går kan Jesus hjälpa oss, genom Hans kraft, att förlåta. Risken är att vår stolthet och bitterhet hindrar oss. Jag vet, jag har gjort den resan. Jesu ord klingar: ”Den som är fri från synd må kasta första stenen” –  vem är fri då?

🙏

Herre, hjälp mig att kunna förlåta på det sätt du förlåter. Om jag har svårt med det – gör ett under i mitt liv så att jag kan förlåta fullt ut.

Amen

Publicerat den

Dagens Andakt –  Surret om Jesus 

21 april 2026

”Och bland folket talades det mycket i det tysta om honom. En del sade: ”Han är god.” Andra sade: ”Nej, han förleder folket.” Men ingen talade öppet om honom av rädsla för judarna.”

— Johannes Evangelium 7:12-13 —

  Vad sa man egentligen om Jesus? Hur gick pratet? Han var nog rätt kontroversiell. Man hade olika åsikter om honom. Men det verkar som att det fanns en nyfikenhet om honom.

 Det står att man talade om honom i all tysthet. Det viskades. Kanske var det en lågmäld debatt om honom. Vem var Han egentligen? I rädsla för prästerna, som var öppet emot honom, var dom försiktiga. Var man för vänligt inställd till honom kunde priset bli för högt. Tex få lämna synagogan.

  Vi kan vara rätt känsliga för vad man säger om oss. Det är inte roligt att höra att någon sagt något nedsättande om sig. Och det är inte roligt att utsättas för förtal tex. Ibland kan det vara ganska lätt att ruska av sig det. Allt för ofta tar det hårt inom oss. 

  Hur är surret idag om Jesus? Vad säger man om Jesus i de sammanhang som du rör dig? Det verkar som att Jesus är rätt inne just nu. Många pratar om honom. Jag uppfattar det som att det finns en förnyad nyfikenhet omkring Honom. Man inte bara talar om honom utan och läser om honom. Det har lett till att man är intresserad av att läs bibeln om honom. 

  Så för mig leder det till en annan fråga – vad innehåller vårt surr om Jesus? Hur går vårt prat om honom? Vad säger vi? Hur är vårt intresse om Jesus? För många år sedan var jag i Betel Vagnhärad och predikade. Mitt tema för predikan var ”Mer Jesus”. Den predikan reflekterades många gånger om efter det. Inte för att det var jag som predikade om det. Utan att det just handla om att ha mer Jesus på alla plan. Den stunden var lite speciell av många anledningar. Främst för att Jesus kom så i centrum. 

  Vi behöver mer Jesus i våra liv. Mer Jesus i våra samtal. Mer Jesus i våra arbeten. Mer Jesus i familjerna. Mer Jesus precis över allt. Tydligare så kan man nog inte säga det.  M e r  J e s u s ! !

 Kanske skulle vi stanna upp lite en stund – hur mycket Jesus har vi i våra liv? Se tillbaka på sista månaderna. Hur central har Han varit i ditt liv? Hur mycket tid har du tillbringat med honom? Hur har Han fått påverka ditt liv? Jag tänker att vi alla svarar mer eller mindre att Han skulle kunna få ännu mer tydlig plats i våra liv. Med det menar jag inte att Han inte fått plats i ditt liv. Utan mer att han kanske har fått lite för lite plats. Men upptäcker du att han nye fått plats alls? Då har du möjlighet att förändra det helt.

🙏

Herre, Bli större i mitt liv. Jag vill att du tar mer plats. Därför ger jag dig fritt tillträde till mitt liv.

Amen

Publicerat den

Dagens Andakt –  David och Goliat – att gå i rätt namn

20 april 2026

”David svarade filistén: ”Du kommer mot mig med svärd och spjut och kastspjut, men jag kommer mot dig i Herren Sebaots namn. Han är Gud för Israels här som du har hånat.”

— Första Samuelsboken 17:45 —

 Berättelsen om David och Goliat har många bottnar. Herdepojken David, med sin slunga, och Jätten Goliat med sin enorma rustning. Den lille lille mot den store store. Det är som att härarna var nöjda med att de skulle göra upp hela striden

 Gud ser inte till det ytre utan till det inre. Här blir det extra tydligt. Likaså att man kan inte ta på sig någon annans rustning. Den Gud ger oss passar oss bäst. Även om den ser ut att vara lite för enkel och simpel. Davids slunga blev segervapnet. Inte Goliats väldiga rustning. Sauls rustning passade inte David. Så sök den rustning för uppdraget Gud vill ge dig. Den passar bäst för just ditt uppdrag. 

  Att förlita sig på sin egen kraft visar sig också vara dumdristigt. Det fick Goliat bittert erfara liksom de som stod och såg på. 

  Att gå i sitt eget namn är också rätt dumt. David hade lärt sig att det finns bara ett sätt att lyckas på i uppdraget. Det var inte att ropa högst. Ta på sig fel rustning. Förlita sig på egen kraft blir oftast bristfälligt. Nej, han visste i vilket namn han kunde lyckas. ”men jag kommer mot dig i Herren Sebaots namn. Han är Gud för Israels här som du har hånat.” Det är i Guds namn vi går. Därför behöver vi gå på Hans uppdrag och i Hans kraft. Att springa iväg på eget bevåg brukar inte vara en bra lösning. 

  David är en intressant person. Han blir till slut kung.  Skriver många psalmer. Är en vis person. Han trampar rejält i klaveret. Men han ödmjukar sig. Ber om förlåtelse. Bättrar sig. Om denna man säger Gud ofta ”som en man efter Guds hjärta”.  Trots sina brister ser Gud att det är något hos David som vi andra ska ta efter. Inte hans felsteg. Det David gjorde bra. Så när kungar beskrivs sägs det (om de som följde Gud) att de hade ett hjärta likt David. Att deras sinne var likt Davids. 

  Jag tycker det är barmhärtigt att det är så. För var det någon som straffat ut sig så var det David. Men omvändelsen gjorde det möjligt för honom.

  I vems namn går du fram? I vems kraft går du? På vems uppdrag går du?

🙏

Herre, hjälp mig att gå i din takt för mitt liv.

Amen

Publicerat den

Dagens Andakt –  Att vara en ’Johannes Döparen’

19 april 2026

”Han svarade med profeten Jesajas ord: ”Jag är rösten som ropar i öknen: Gör vägen rak för Herren!””

— Johannes Evangelium 1:23 —

 

Johannes Döparen (JD) är en intressant person. Kusin till Jesus. Bodde i öknen innan han trädde fram. Han var nog inte så känd fram tills dess.  Och det var en man som var klädd i kamelhår och levde på vildhonung. 

 JD har några saker vi kan ha som en förebild i vår relation till Jesus. Det första möter vi när man frågar vem han är: ”Jag är profeten som ropar i öknen – bana väg för Jesus”. En sak som jag tror vi har som uppgift idag också. Att göra vägen till Jesus så rak och enkel som möjligt. Att visa på den vägen. Ibland är det att ropa i en ensamhet – i en öken – men likt JD får vi vara uthålliga. Det leder till att människor kommer att hitta fram till Jesus – så som det blev för JD.

  Det andra jag tänker på är vårt förhållningssätt till Jesus: ”Han (Jesus) måste bli större och jag mindre.” Joh 3:30. Andra översättningar säger: ”Det är nödvändigt att Han måste bli större (viktigare, växa sig stor) medan jag blir mindre”, ”Det är som sig bör att han växer till, och jag förminskas”. Det handlar inte om att vi inte är välkomna på ’arenan’. Det handlar om att den som behöver lysa mer, lyssnas till er, beröras mer av, är Jesus. Inte vi. 

  En anan sak jag ser hos JD är att han tvivlade – också. Han sänder sina lärjungar till Jesus för att fråga   ”.. och sände dem till Herren för att fråga: ”Är du den som skulle komma? Eller ska vi vänta på någon annan?” Luk 7:19. Han behövde veta. Det är inte farligt att tvivla. Bara man ser till att inte stanna där. Utan försöka söka sig fram till svaret likt JD gjorde. 

  Det sista jag tänker på att han var trogen kallelsen och uppdraget. Där i öknen kallas han ut för att gå före Jesus och bana väg för honom. Det kan finnas ökentider i våra liv. Som kan få bli förberedelse för oss in i något nytt. Så känner du dig vara i ett mellanläge där du tycker dig inte komma till din rätt, gör dig öppen för förnyelse och förändring. Låt Gud använda den tiden hos dig. Till att förbereda dig för uppdraget. När tiden är inne (har du tänkt så någon gång) så kommer du till din rätt i din kallelse och uppdrag. ”Johannes svarade: ”En människa kan inte ta sig något utan att det ges henne från himlen. ” Joh 3:27

🙏

Herre, jag vill bli som Johannes Döparen och bana väg för dig.

Amen

Publicerat den

Dagens Andakt –  Tro i hemlighet

18 april 2026

”Josef från Arimatea, som var lärjunge till Jesus fast i hemlighet av rädsla för judarna, bad sedan Pilatus om att få ta ner Jesu kropp. Pilatus tillät det, och Josef gick då och tog hand om hans kropp. Även Nikodemus kom dit, han som första gången hade kommit till Jesus på natten. Han hade med sig en blandning av myrra och aloe, omkring trettio kilo”

— Johannes Evangelium 19:38-39 —

 

Bibeln är rätt tydlig med bekännelsen. Det finns en välsignelse i att bekänna sin tro. Romarbrevet 10:9 säger: ”För om du med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, ska du bli frälst.” Det är som att frälsningen och öppen bekännelse hör tydligt ihop. Men…

 I Nya Testamentet möter vi Nikodeumus som kom under natten till Jesus och hade frågor. Han vågade inte komma då andra kunde se honom möta Jesus. Vad skulle övriga Rådsherrar och präster säga då? Josef från Arimatea beskrivs som en hemlig lärjunge till Jesus. Ahn var rädd för Judarna och va de skulle göra med honom om det kom ut att han var en Jesu lärjunge. De var hemliga med sin tro på Jesus.

  Troligen den enda gång de möttes var när de la Jesus i graven. Om någon såg det vet vi inte. Men de vill ära Jesus öppet nu när Han var död.

  Att vara hemligt troende på Jesus är vanligt idag. Speciellt i länder där man inte får tro På Gud och Jesus. Där den muslimska tron är stark. Där regimer förbjuder denna tro. Men det hindrar inte att man kan tro i alla fall. För en tro på Jesus kan man inte låsa in i ett fängelse. Tron är av annat slag. Den lever inom oss. 

  Men det finns de som lever sin tro i hemlighet i vårt land också. Man kan inte leva ut den för sin partner eller sin släkt. Så får man försöka klara det på egen hand.

  Sen finns de dom som lever sin tro på sitt eget sätt. Vill inte ha gemenskap i en kyrka tex. Vilket jag tror blir en tro som kommer sakan en särskild välsignelse som en kristen ’familj’ kan ge.

  En tro bygger allra främst på en egenskap med Gud. Det är den viktigaste utgångspunkten. Man blir inte frälst till en kyrka utan till Gud. Men Gud har skapat ett sammanhang där man kan växa i sin tro. Få hjälp att förstå tron bättre. Det är den kristna gemenskapen och kyrkan. Så fundera på din hemlighet – kanske är det dags att komma ut i en gemenskap med andra troende.

🙏

Herre, tack för att jag får tillhöra dig. Hjälp mig hitta en sann kristen gemenskap där jag kan växa i min tro.

Amen

Publicerat den

Dagens Andakt –  Av hela hjärtat

17 april 2026

”… utan tjäna Herren av hela ert hjärta.”

— Första Samuelsboken 12:20b —

 

 Jag läser i Samuelsboken just nu. Där hamnade jag i en rad som lyder: ”…utan tjäna Herren av hela ert hjärta”. Det verkar finnas ett tillstånd som är helhjärtat. Alltså att man gör det fullt ut, på riktigt. Motsatsen bör då bli att man kan göra det halvhjärtat. Alltså på ”en höft”. Man är inte påslagen helt. Utan det blir lite si och så. När man har tid och kanske lust. Det påminde mig om något jag skrev för några år sedan:

 Det finns något som återkommer i bibeln på olika sätt. Det är en uppmaning av att göra det av hela hjärtat. Helhjärtat. Helt och hålet. Inte halvdant. Inte på sparlåga. ”Om vi gör det helhjärtat…”. Det finns också ett ”om” som visar på ett löfte.

”Ni ska söka mig, och ni ska också finna mig om ni söker mig av hela ert hjärta.”
Jeremia 29:13 SFB15

  Det finns en nyckel – att söka Gud gör man bäst helhjärtat. Fullt fokus. Kanske det brister i den inställningen när vi inte när fram. Men ge dig hän i detta sökande. Görandet helhjärtat.

”Han svarade: ” Du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd.”
Matteusevangeliet 22:37 SFB15

  En kärlek som är halvhjärtad brukar inte hålla i längden. Den ger inte det en relation växer i. ”Jag vill tacka Herren av hela mitt hjärta, jag vill förkunna alla dina under.”
Psaltaren 9:2 SFB15

Ett tack som inte kommer ärligt känns fattigt. Inför allt det Gud gör för oss kan vi verkligen tacka av hela vårt hjärta.

”Av hela mitt hjärta bönfaller jag dig: förbarma dig över mig enligt ditt ord!”
Psaltaren 119:58 SFB15

Att be till Herren är något vi får och kan göra helhjärtat. Alltså inte att bara slumpmässigt improviserat slänga ut oss några ord. Visst lyssnar Gud till våra bönesuckar. Men jag tror vi behöver en helhjärtad bön från vårt innersta djup.

”Ge mig förstånd, så att jag tar vara på din undervisning och håller fast vid den av hela mitt hjärta.”
Psaltaren 119:34 SFB15

  Det finns så mycket matnyttigt Jesus ger oss i sitt ord. Vår hållning till det är avgörande för hur det ska få påverka och välsigna vårt liv. Vi behöver hålla fast helhjärtat vid det Jesus vill lära oss.

Så tron till Gud blir så mycket mer när vi tror helhjärtat. Det är som att Gud vill påminna oss om att låta våra lova vara inställt på honom av hela vårt hjärta.

  Det är vad vi själva behöver allra mest. Det är vad vår stad behöver allra mest. Vår jord likaså.

  Kanske handlar detta om att vara helt närvarande. Det är så lätt att göra flera saker samtidigt. Lyssna på gudstjänst på nätet, kolla Facebook i samma veva eller fixa något som helt plötsligt blev så viktigt. Just då. Av hela hjärtat handlar om att vara fullt närvarande i det som händer just då. Det är då jag tror att Gud får möjlighet att berör på ett sätt som blir bestående.

🙏

Herre, hjälp mig att göra det helhjärtat!

Amen

Publicerat den

Dagens Andakt –  Att stanna upp

16 april 2026

”När de var på väg ner mot utkanten av staden, sade Samuel till Saul: ”Säg till tjänaren att gå före oss.” Och tjänaren fick gå. ”Men stanna själv här, så ska jag låta dig höra Guds ord.””

— Första Samuelsboken 9:27 —

 

 Samuel var profet. Han framförde budskap från Gud till folk. Ofta personliga budskap. När vi möter honom här är han tillsammans med Saul. Den Saul som framöver skulle bli kung. 

  Saul finns på taket och ropar till Saul att de skulle slå följe efter vägen.  Sauls tjänare uppmanades att gå i för väg för Samuel ville samtala förtroligt med Saul. 

  ”Stanna själv här, så ska jag låta dig höra Guds röst”, Samuel visste att Gud hade ett budskap till Saul, ett uppdrag som Saul skulle gå in i. Det Gud ville var att Saul skulle smörjas till kung över Israels folk.

  ”Men stanna själv…” – Vi kan behöva stanna upp ibland för att få möjlighet att lyssna in. I en tid som allt för ofta är stressad med många uppgifter och uppdrag så kan det verkligen vara svårt att bli stilla. Vi öra dagen igenom och stupar i säng. Men jag tänker att även en dag med ett lugnt tempo som inte är fyllt till bredden har sin utmaning. För hur lite man än har att göra kan det vara svårt att ”stanna upp och lyssna”. För det är rätt lätt att göra ”ingenting”.  Alltså göra sådana saker som bara slår död på tiden. Scrolla i sin mobil, läsa nyheterna igen och igen och igen. Kan ju ha hänt något nytt. Så rinner tiden iväg och en timme har rullat iväg. 

  ”Så ska jag låt dig höra Guds ord” – Att få profetord över sig skall man vara villig att ta emot. Men det är också viktigt att pröva det. Genom att det slår an en ton inom oss som vi känner igen. Det är som att Gud har förberett vårt inre så att vi ska kunna förstå att det är Gud och ingen annan. Känner vi tveksamhet gör vi gott i att avvakta något för att pröva det mer.

  Gud är i högsta grad intresserad av oss. Han vill oss väl. Han vill ha en relation med honom. Så vår utmaning är att kunna bryta mönster i våra liv som hindrar den nära relation som är möjlig med Gud. 

🙏

Herre, ge mig mod och orka att bryta de mönster i mitt liv som hindrar oss att umgås med varandra.

Amen

Publicerat den

Dagens Andakt – Främmande gudar

15 april 2026

”Men Samuel sade till alla israeliterna: ”Om ni av hela ert hjärta vill vända om till Herren, så gör er av med de främmande gudarna och ashtarterna och vänd era hjärtan till Herren och tjäna endast honom. Då ska han rädda er från filisteernas hand.” ”

— Första Samuelsboken 3:11 —

  När jag läser i gamla Testamenet återkommer en tanke rätt många gånger. ”Gör er av med era avgudar”. På flera ställen står det så i olika tider i historien.

  Det är som att Israels folk omvänder sig från de döda avgudarna och gör sig av med dom. Så blir de helt överlåtna till Gud. Men s går tiden. En efter en av avgudar kommer in (kommer tillbaka) till folket. Till slut är de så många att de tar Israels hela fokus från Gud.

  Det är också som att folket vill säkra upp läget. ”Om en gud inte svarar så har vi flera att tillgå” – typ så. Som att tilliten till den levande Gud, den som räddat dom från Farao, som skapade himmel och jord,  sviktade och tvivlet fanns där. 

  Gud utmanar folket genom Samuel att tänka om. ”Om ni av hela hjärtat…” Om de verkligen menade att de ville vända sig till Gud och följa Honom så behövde dem avskaffa alla dessa ’gudar’ de hade tagit in i lägret. Gjorde dem det skulle det välsigna dem. Då skulle Gud rädda dom från fienden. 

  Guldkalven som de gjorde medan Mose var på berget var bara ett exempel på avgud. De hade många avgudar. Somliga hade dem i sina avgudaskåp.

  Kan de vara så att vi också har ’avgudar’ som tar upp vårt hem, plats och liv? Kan du se att något i ditt liv börjar likna något av en avgud som du ’tillber’ mer än vad bönelivet till Gud ger? Kan det vara dags att avskaffa sådant som stör din relation med Gud?

  Jag tänker att det är en viktig reningsprocess att då och då gå igenom. Det smyger sig in sådant i våra liv som stör vår relation med Gud. Och likt Israels folk vänder vi om, renar oss och så tar vi nya tag med Jesus. Så smyger det in nya ’avgudar’. Efter en tid upptäcker vi det och kan då rena oss igen. Se upp med vad du ’tillbeder’ i livet. 

🙏

Herre, påvisa alla de ’avgudar’ jag har i mitt liv
som riskerar förstöra vår relation. 

Amen

Publicerat den

Dagens Andakt –  Något som ska ge eko

14 april 2026

”Då sade Herren till Samuel: ”Se, jag skall i Israel göra något som kommer att ge eko i båda öronen på var och en som får höra det. ”

— Första Samuelsboken 3:11 —

  Ett eko är ett intressant fenomen. Jag Bode på landet många år. Jag hade skog omkring huset. På dagarna fanns det inget eko om jag ropade till. Men vid skymning och natt blev det ett intressant eko från skogens djup. Jag kan inte förklara det men det var så.

  Gud säger till Samuel att Han skulle göra något stort som skulle ge ett eko i ’båda’ öronen på var och en som får höra det. I en översättning står det att det skulle ’ringa i deras öron’. En annan skriver ’kommer skrälla i öronen’ eller ’genljuda’.  I kärnbibeln står det: ”så att alla som hör det ska tappa båda öronen. [Bokstavligt står det att Gud ska uttala ett ord så att det materialiseras på samma sätt som när Gud talade och det blev i skapelsen.] Alltså det skulle verkligen höras så att folk lade märke till det. 

  ”Från er har Herrens ord gett eko, inte bara i Makedonien och Achaia, utan överallt har er tro på Gud blivit känd så att vi inte behöver säga något mer. (1 Thess 1:8). Kärnbibeln: ”Från er har Herrens ord genljudit [som åska, en trumpetsignal eller ett eko]”. 

  Tänk att våra liv, det vi pratar får genljuda som ett eko. Alltså att det låter sig höras, folk lägger märke till och tar till sig det. Jag tänker att detta uttryckssätt vill säga att det ger en mersmak av det vi säger. Att det sprids längre bort. Men också en bild på att det vänder tillbaka. Hur vill vi att det vi gör, är och säger skall återvända med ett resultat? Tänker på versen som säger att Guds Ord ska inte vända fåfängt tillbaka. ”så ska det vara med ordet som går ut från min mun. Det ska inte komma tillbaka till mig förgäves utan att ha gjort vad jag vill och utfört vad jag sänt det till.” Jesaja 55:11. Därför behöver vi tänka på vad vi säger, gör och handlar. Det kommer tillbaka. 

  Tänk så stort det är. Guds Ord ger ett eko. Folk kommer att beröras och det kommer ge ett genljud ut bland många andra. 

🙏

Herre, låt det eko som skapas utifrån mit liv
vara ett eko som gärna får genljuda länge bland folket.

Amen