Författare: pedherskoog

En man som passerat sina dryga 55 år. Arbetar som butikschef i Pingstkyrkans secondhand i Eskilstuna. Började mitt arbetsliv som undersköterska i Laxå och Örebro. Senare blev jag pastor och arbetat inom Pingströrelsen under 20 år. Efter det blev det ca 3 år på re:form i Örebro som verksamhetsledare. Efter det blev det Erikshjälpen i Örebro, Norrköping och Jönköping. Men, nu är det Pingstkyrkans Secondhand som samarbetar med PMU Secondhand för mig.
Publicerat den

Vad får Gud göra med oss

Det är ett nytt år. Igår skrev jag några rader om att Gud gör någonting nytt.

Idag tänker jag på hur villiga är vi att Gud kan och får göra något i våra liv? Många gånger kan det vara så att vi dikterar villkoren. Bestämmer typ ”hur men inte längre”. Vilket vi naturligtvis har all rätt till att säga och vilja.

Men mina funderingar cirkulerar just nu i vad jag vill tillåta eller inte.

Min bild av Gud är att han aldrig tvingar sig på oss. Att han däremot erbjuder något vi kan tacka ja till. Att han kommer aldrig att göra sådant med oss som kommer göra ner oss. Jag tror att Gud han vill oss vara gott. Så när han vill göra något med oss blir det idel goda saker.

Så jag tänker att det kan va er a bli något bra med det han lägger ner i oss. Det han vill göra med oss har ett gott syfte.

Så kanske kan vi fundera lite på vad Gud får göra med oss.

Hur öppen vill du vara? Hur mottaglig vill du vara? Hur tillåtande vill du vara? Hur mycket vågar du ta bort de begränsningar du tidigare satt upp?

En sådan tanke kan göra 2025 till ett spännande år. Ett år med härliga överraskningar. Med intressant utmaningar. Och underbara händelser med goda känslor i.

Så min fråga blir till mig och till dig:

Vad får Gud göra med oss?

Publicerat den

Dagens mellanrum – 1 januari 2025.

’Se Jag gör något nytt’

Jes  43:18-19
”Tänk inte på det som har hänt, bry er inte om det som var förr. Se, jag gör något nytt. Redan nu visar det sig. Märker ni det inte? Jag ska göra en väg i vildmarken och strömmar i öknen.”

Det är ett nytt år. Säkert med många nya möjligheter. Möjligheter som är till för att upptäckas. Genomföras. Se gå i uppfyllelse. Det ligger något i vår natur att upptäcka nya saker. Somliga är det en stor del av livet. Andra är lite mer försiktiga i det. 

Julhelgen vi lagt bakom oss är minst sagt en ny upptäckt varje gång. Ja, inte för att vi inte vet kanske att Jesus föddes. Men det påminner om att det finn något mer som kommer. Jesu inträde i mänskligheten slutade inte på annandagen. Nej, detta var bara början. 

Många gånger tänker jag att det bästa ligger framför. Och det är verkligen så. Vi kan inte leva vår framtid på minnen vi har. Framtiden dra oss fram genom sina drömmar. Jag har en dröm inför 2025 att vi skall få drömma stort. Att vi skulle få drömmar av Gud som han ser för oss detta år. 

I Jesaja läser vi orden om att Gud vill göra något nytt. Och det är inte så att det låg i framtiden. Han noterar att ”se jag  G Ö R  något nytt” och så lägger han till ”märker ni det inte?” Det var allt redan på gång men verkade gå dom förbi. Det sämsta med en dröm är att man missar den. Att man tittar på det när den går i uppfyllelse. 

Jag tror inte Gud vill att vi helt ska glömma det han gjort för oss tidigare. Eller att vi ska glömma bort allt det roliga vi varit med om. Men Han verkar söka ett annat fokus. Ett fokus som ser framåt.  Därför tänker jag att vi behöver rikta vårt fokus mer framåt än bakåt. 

Kan det vara så att Gud lockar vår blick att söka sig framåt för att Gud vill visa oss på något nytt? Att han vill visa oss något. Det skall inte bara bli en dröm utan ett tydligt steg åt en riktning och något vi skall vara med om. 

Han gör en väg för oss. Om den så går genom ödemark eller bland tät bebyggelse så gör han denna väg. 

Se, Han gör något nytt. Lägg märke till det. Gör dig uppmärksam. Gör dig bered på något Gud vill visa dig

Herre, hjälp mig att se det du vill göra.
Om jag blundar eller inte uppmärksam så väck mig.
Jag vill inte missa detta nya du vill och ska göra i 2025.
Jag vill vara med om det. Amen

 ’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Publicerat den

Gott Nytt År

I år firar jag nyåret i en annan tidszon än vanligt. Så de flesta av mina vänner hade redan firat nyår när jag väl kom till den punkten. Nyåret är som bekant inte samtidigt runt hela jorden. Så vill du ha många tillfällen att säga gott nytt år kan du följa tidszonerna.

Nu går vi in i ett nytt år. Kanske har du lämnat några nyårslöften. Jag brukar inte göra det nu för tiden. Kommer inte att göra denna gång heller. Även om det skulle finnas bra saker att satsa på. Som tex mer träning, bättre mat, mindre av något och mer av något annat.

Men en ska tänker jag på. Jag skulle vilja få en mer fördjupad relation till Gud. Inte för att jag saknar en relation med Gud. Men jag skulle vilja att det fick bli mer på djupet. Ännu mera på ”riktigt”. Att den fick bli förankrad tryggt mer. Svårt att förklara kanske men skulle tro att du kan anan mon längtan.

Nytt år innebär så mycket och ändå är det bara en dag till egentligen. Vi börjar visserligen om igen på 1 januari i vår almanacka men livet fortgår. Det börjar inte om.

Men det väcker en längtan av att ta vara på tiden. För den går obönhörligt vidare. Den liksom tar ingen paus. Om några månader blir jag påmind om att jag blir ett år äldre. Inte yngre.

Så ett nytt år ger mig en påminnelse om att jag behöver ta vara på tiden. Och göra något bra av den. Det blir en viktig insikt (återigen) inför detta nya år.

Gott Nytt År!

Ber att Gud ska få välsigna ditt nya år.

Publicerat den

Dagens mellanrum – 31 december

’Öppna dörrar’

Kol  3:12-14
”Klä er därför som Guds utvalda, heliga och älskade, i innerlig barmhärtighet, godhet, ödmjukhet, mildhet och tålamod. Ha överseende med varandra och förlåt varandra, om ni har något att anklaga någon för. Så som Herren har förlåtit er ska ni förlåta varandra. Och över allt detta ska ni klä er i kärleken, bandet som förenar till fullkomlig enhet.”

I Efesierbrevet läser vi om en klädnad. Den vapenrustning som Paulus beskriver för oss. En dräkt att ta på sig under tiden vi ber. Här ser vi en annan klädnad som Paulus lyfter fram. Något jag tror passar alla och borde vara mode för evigt. 

Barmhärtighet, ödmjukhet, mildhet och tålamod. Överseende och förlåtelse. Påminner om Andens frukt i Gal 5.22. Och kärlek som nämns först i Andens frukt.

Jag tror vi gärna vi ha detta som vår klädnad. Att möta detta hos andra är så fint . Man känner sig välkomnad och sedd. 

Som Guds utvalda … så ska vi klä oss i denna klädnad säger Paulus. Han uttrycker oss som Guds utvalda, heliga och älskade. Du är älskad av Gud. Visst är det gott?

Att ha överseende är ibland en utmaning. Men tänk att vi kan få hjälp med det. Förlåtelse kan också sätta oss på prov ibland. Likaså här ser jag att vi kan bli utrustade för att kunna förlåta. Jag tror att om vi ser det i ljuset av vårt eget behov av att bli förlåten ibland så kan det hjälpa oss att förlåta andra. 

Så kläd dig på ett bra sätt. Det hjälper dig på många områden som du ser.

🙏🙏🙏

Herre, hjälp mig att lyfta blicken då det är lite väl tungt omkring mig. Hjälp mig att leva i ett himmelskt perspektiv. Öppna min inre syn inför det som väntar ovan. Tack för ett nytt liv som väntar mig. Hjälp mig att leva på ett sätt som förbereder mig för det. 

’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Publicerat den

Ömsa skinn

Det blåste lite extra omkring Mark Levengoods insats på julaftonen. I svallvågorna efter det läser jag följande i Dagen där man intervjuar honom:

” … tidigare hamnade även stålföretaget SSAB i blickfånget då de uppmanade sina anställda att undvika hälsningen god jul för att alla kulle känna sig inkluderade. Varför blir det så här tror du? ”– Jag vet inte, men det är en stor fråga för den kristna högern i USA, då de påstår att man inte får säga god jul. Det är som ett slags krig om vilken världsbild som ska gälla. Jag ser det som att västvärlden håller på och ömsar skinn och söker en ny identitet.”

”Jag ser det som att västvärlden håller på och ömsar skinn och söker en ny identitet.”

Mark Levengood

Kanske har han mer rätt än vi vill se det som. Det är så mycket som sker just nu. Å ena sidan är det oroligt på många platser när det gäller krigshandlingar. Gängkriminaliteten verkar vara här för att stanna. Samtidigt söker sig unga människor till det andliga. Kyrkor får ta emot fler konfirmander än vanligt. Det är verkligen som att hela världen ömsar skinn. Troligen ser vi olika på hur detta sker och vad som sker. Och åt vilket håll det går åt.

Att det verkar som att vi söker en ny identitet är nog sant på många sätt. Frågan är bara vilken identitet vi söker och vill ha.

Jag kan uppleva det som att det kan bli en dragningskamp mellan olika typer av identiteter. Vilka det kan vara kan jag nog inte ge exempel på. Men upplever det som att det kan bli en tid och osäkerhet vilket det lätt blir när man inte är säker på sin egentliga identitet.

Vad är det vi egentligen i djupet vill vara? Och hur vill vi egentligen att vår värld ska se ut ? När den inte stämmer med vår djupaste ambition skulle vi nog gärna ömsa skinn.

Inför det nya året och den tid vi har framför oss behöver vi samlas för att att be för vår värld. För vårt land. För det samhälle vi lever i. För vår granne.

Gud behöver hålla sin hand över den tid då vi ömsar skinn. För då är vi extra sköra. Både som människa. Men också som samhälle. Så mon bon blir:

Gud var oss nära när vi ömsar skinn i livet

Publicerat den

Dagens mellanrum – 30 december


’Rätt klädd’

Kol  3:12-14
”Klä er därför som Guds utvalda, heliga och älskade, i innerlig barmhärtighet, godhet, ödmjukhet, mildhet och tålamod. Ha överseende med varandra och förlåt varandra, om ni har något att anklaga någon för. Så som Herren har förlåtit er ska ni förlåta varandra. Och över allt detta ska ni klä er i kärleken, bandet som förenar till fullkomlig enhet.”

I Efesierbrevet läser vi om en klädnad. Den vapenrustning som Paulus beskriver för oss. En dräkt att ta på sig under tiden vi ber. Här ser vi en annan klädnad som Paulus lyfter fram. Något jag tror passar alla och borde vara mode för evigt. 

Barmhärtighet, ödmjukhet, mildhet och tålamod. Överseende och förlåtelse. Påminner om Andens frukt i Gal 5.22. Och kärlek som nämns först i Andens frukt.

Jag tror vi gärna vi ha detta som vår klädnad. Att möta detta hos andra är så fint . Man känner sig välkomnad och sedd. 

Som Guds utvalda … så ska vi klä oss i denna klädnad säger Paulus. Han uttrycker oss som Guds utvalda, heliga och älskade. Du är älskad av Gud. Visst är det gott?

Att ha överseende är ibland en utmaning. Men tänk att vi kan få hjälp med det. Förlåtelse kan också sätta oss på prov ibland. Likaså här ser jag att vi kan bli utrustade för att kunna förlåta. Jag tror att om vi ser det i ljuset av vårt eget behov av att bli förlåten ibland så kan det hjälpa oss att förlåta andra. 

Så kläd dig på ett bra sätt. Det hjälper dig på många områden som du ser.

🙏🙏🙏

Herre, hjälp mig att lyfta blicken då det är lite väl tungt omkring mig. Hjälp mig att leva i ett himmelskt perspektiv. Öppna min inre syn inför det som väntar ovan. Tack för ett nytt liv som väntar mig. Hjälp mig att leva på ett sätt som förbereder mig för det. ’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Publicerat den

Mörkerkörning

Lever man lite mer norr ut på vårt jordklot är mörker inte så ovanligt i dessa tider. Somliga har några veckor kvar tills det får se solen igen.

Att vara ute köra i mörker har sin utmaning. Svårt att se långt framför sig. Djur som springer upp på vägen blir svåra att upptäcka. Så mörkerkörning har sina utmaningar.

Tack och lov så har bilarna lyse. Det gör det hela om möjligt lite bättre. Lite lättare. Lyset ger en farbar väg för oss.

Att famla i mörkret i livet är en utmaning. Vi vill inte det men ändå gör vi det ibland. Kanske för att vi vill klara oss själva. Kanske för att vi kört fast på något sätt. Eller så är vi på fel väg helt enkelt.

Jesus säger att han är världens ljus. Med det vill han säga att han vill lysa upp vår väg även när den går genom mörklagda områden. Då vill han ge sig ljus på din stig.

Ibland verkar samhället köra mörkerkörning. Vi upplever ett hårdnat mörkare klimat. Där vill Jesus tända upp sitt ljus.

När jag följt människor med tex missbruk och sett vilken förändring det blivit när det träffat på Jesus förundras jag. Många menar att det var just det mötet som gav livet nytt ljus.

Nu går vi mot ljusare tider. Vi har haft vintersolståndet. Ett av det bästa med julen. Nu återvänder ljuset helt klart. Det som också är verkligen bra med julen är att ljuset träder in i mänskligheten. Jesus föds. Livets ljus.

Min bön idag är att du skulle få uppleva hans ljus där du uppfattar att det är mörkt i ditt liv. Kanske har skuggan fallit något, är mer åt skymning i ditt liv. Där ber jag att Guds ljus ska få lysa upp och värma. Jag ber att du ska få uppleva att ljuset återvänder i ditt liv.

I denna mörka tid är det bra att påminna sig om att nu finns redan embryot till nya löv på träden redo. Dom bara väntar på rätt värme för att bryta fram. Så ha lite tålamod. Du kommer att skjuta nya skott igen. Dom ligger bara och väntar på rätt förhållanden.

Vill be att ljuset ska få lysa upp din tid och tillvaro. Då blir din ”framfart” något enklare.

USA 🇺🇸

Publicerat den

Att våga…

Jag har aldrig varit speciellt hågad att åka tex berg- och dalbana. Eller andra höghastighets åkdon. Inte alls min grej. Aldrig känt dragning till det. Och andra har aldrig kunnat övertala mig till det. Tror andra haft mer problem över det än jag själv. Fått försvara det en hel del. När andra åkt har jag aldrig tänkt att jag missat något.

Igår gjorde jag ett undantag. Jag gjorde en deal med Tinas barnbarn att om hon åkte skulle jag åka. Och så blev det. Och inte bara en gång. Det blev två. The goat coaster är en bana man åker i en släde nerför berget. Upp till 45km per timme. Kanske inte så fort direkt. Men i släden kändes det som det dubbla (!).

Jag vågade – jag segrade ! Ja inte över någon annan. Utan att bara göra något som jag egentligen inte känner att jag vågar. Inget stort steg för mänskligheten och andra människor. Så du som inte imponeras får väl sluta läsa här. Men ..

Att våga är inte alltid så lätt. Somliga kan göra sig lustiga på det att någon inte vågar. Hjälper det? Absolut inte. Snarare att gör det bara saker och ting sämre. Nej, när någon inte vågar kräver det finkänslighet. Istället för sänka någon mer kan man vara med att lyfta. Och stötta när någon väl vill försöka våga.

Stort är när man vågar. Men vi blir inte mer värda i andras ögon bara för att vi vågar. Det har en helt annan parameter.

Att våga är att hamna på rätt sida tilliten. Tilliten att det kommer gå. Att om man inte lyckas fullt ut faller inte världen ihop för det. Man har kommit över skiljelinjen mellan att inte våga och våga. Kanske inte med så mycket. Men tillräckligt för att ta sig an utmaningen.

Det finns en viktig poäng i detta. Att våga ta ett steg lite längre än man vågar. I det stegen inse att man inte står och faller på detta steg. Det är inte så farligt om det inte blir helt bra. Att våga utvecklar. Att våga gör att man nästa gång kanske vågar lite till.

Våga när du själv vill våga. Inte för att någon annan tjatar på dig. Men våga också att inte våga när du inte är redo. Andra får tycka vad du vill. Men när du väl vågar något kommer det att ge dig lite mer mod inför nästa utmaning. Så går vi framåt i utmaningar vi ställs inför.

Nu lite bilder från julresan

Publicerat den

Dagens mellanrum – 29 december

’Tänk på det som är ovan’

Kol  3:2
”Tänk på det som är där ovan, inte på det som är på jorden.”

Vad fyller vår tanke? Vad sätter vi vår håg till? Hur mycket är det som är ”ovan” i vårt sinne?

Livet här på jorden kräver så mycket av oss. Det tar, och behöver mycket, av vår uppmärksamhet. Många beslut skall fatts varje dag för att dagen skall fungera. Dagens bekymmer kan till och med göra att vi har svårt att tänka på morgondagen. Hur skall vi då ha tid att tänka på det som är ovan?

Att ha många bollar i luften är för somliga inget problem. För andra är det klart en utmaning. Det kan kräva system för att klara en dag med många uppgifter. Risken är att när vi kommer till kvällen har vi glömt något ändå. Hur bra vi än var att planera dagen.

Jag undrar om det inte finns en extra välsignelse i att tänka på det som är ovan. Jag tror att det hjälper oss att ha en rätt inställning till nuet och den värld vi lever i. Vi kan förhålla oss på ett bättre sätt till dagens långa lista av ”to do”.

Rätt perspektiv hjälper oss att handlar våra liv tänker jag. Där är himlen och den värld som vi inväntar en god hjälp för oss. Den är av evighet. Nuet är begränsat. Allt får ett annat sken i ljuset av det eviga. Och vi behöver det synsättet. 

Pröva att börja tänka mer på det som är ovan. Jag tror det kommer skänka dig glädje. Du får hjälp med dina prioriteringar. Perspektivet blir djupare. Hoppet växer. 

🙏🙏🙏

Herre, hjälp mig att lyfta blicken då det är lite väl tungt omkring mig. Hjälp mig att leva i ett himmelskt perspektiv. Öppna min inre syn inför det som väntar ovan. Tack för ett nytt liv som väntar mig. Hjälp mig att leva på ett sätt som förbereder mig för det. 

’Herrens välsignelse’

Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn

Amen

🙏🙏🙏

Publicerat den

I väntandet kan man dricka kaffe

Läser Sjödins nya bok. Alltid spännande att läsa hans sätt att beskriva saker och ting. Några rader kommer här.

”Istället för att jaga efter lösningar, invänta dem. Allt ligger inte i våra händer. Ibland måste vi bara släppa taget och låta svaret komma. Väntandet har så klart sina risker, men också sina vinster: man kan dricka kaffe samtidigt. ”

En person med kontrollbehov kan detta verka skrämmande. Man vill gärna hitta lösningar. Allt för att ta sig fram i ordnad form.

Thomas har en bra tanke. Ibland är er bättre att vänta in lösningen som får komma av sig själv.

I mitt jobb har det tidvis varit den enda möjliga vägen. För man ser inte, kan inte räkna ut, har inte möjligheten, att lösa det själv. Förutsättningarna finns inte. Man måste lita till att lösningen kommer av egen kraft.

Kan vara skrämmande för man vet ju inte lösningen. Och har inte makten eller möjligheten till den. När den sen kommer blir tacksamheten desto större. Har varit med om det många gånger. Stått inför ett faktum att det tex fattas folk. Har ingen att ringa. Men så när man ska öppna butiken så kommer det någon och frågar om vi behöver hjälp. Rätt tid för just den frågan. Så kan man glädjas tillsammans och samtidigt andas ut. Det gick även denna gång.

Istället för att jaga lösningar – invänta dem

Ligger verkligen något i det. När jag hamnar där ber jag ofta en bön om Guds hjälp och visdom.

Var kommer kaffet in då? En ornitolog fick frågan om han var väntande eller sökande av fåglar. Svaret blir väntande – för då kan man dricka kaffet medan man väntar.

Att vänta ger en tidsrymd för mer en än sak som fungerar under väntandet. Rätt gott att bara i vilandets väntrum kan man dricka sitt kaffe och filosofera lite. Det kan göra oss gott. Även med en kopp te skulle nog någon vilja tillägga