Författare: pedherskoog

En man som passerat sina dryga 55 år. Arbetar som butikschef i Pingstkyrkans secondhand i Eskilstuna. Började mitt arbetsliv som undersköterska i Laxå och Örebro. Senare blev jag pastor och arbetat inom Pingströrelsen under 20 år. Efter det blev det ca 3 år på re:form i Örebro som verksamhetsledare. Efter det blev det Erikshjälpen i Örebro, Norrköping och Jönköping. Men, nu är det Pingstkyrkans Secondhand som samarbetar med PMU Secondhand för mig.
Publicerat den

Pedher’s kalander 19

Julkortet – det kortet som för gav så mycket glädje.

Men nu är det få kort som når fram. Inte för att posten inte sköter sitt jobb. Det skickas inte så många som tidigare.

Nu sköter vi det över nätet – julhälsningen alltså. Minns att jag förr gjorde virtuella kort som jag skickade.

Har sett på Facebook att jag ska få ett julkoret i alla fall. Men jag får erkänna att jag inte skickat ett enda kort.

Men julhälsningen är viktig. Hur den än skickas. För vi känner behov av att skicka det på många olika sätt.

Den största och viktigaste hälsningen kommer ändock från himlen. Den julhälsningen kommer via huvudpersonen själv – Jesusbarnet.

Den julhälsningen kommer varken via posten eller webben. Den landar direkt ner i vårt inre. Så kolla din inre postlåda. Där finns en julhälsning direkt från himlen.

Publicerat den

Pedher’s kalender 18

Dan före dopparedan …..

Nejdå jag är inte förvirrad. Inte räknat fel. Vet att det är fler dagar kvar innan vi kan säga så.

Att kalla julafton för dopparedagen (alt. dopparedan) kommer av en äldre sed att under julaftonsdagen doppa bröd i skinskspadet medan man gjorde de sista sysslorna på gården inför julfirandet på kvällen. Då man började kalla julafton så var brödet hårdare. Kanske mindre färskt.

Dopp i gryta hör inte till vanligheterna nu för tiden (eller ?). Ändå kallar vi julafton för dopparedagen.

Det visar väl på hur fast rotade traditioner kan vara. Trots att vi inte doppar i gryta så kallar vi julafton för dopparedagen i alla fall. Traditioner är svåra att bryta. Goda traditioner behöver inte alls brytas. O nej. Bara att köra på. Men dom dåliga traditionerna kan vi gladeligen avstå från.

Så denna dags lucka handlar om hoppet och bönen om att bryta dåliga traditioner.

Det kan vara könsstympning. Ritualer som förnedrar. Dåliga vanor. Nollning som förnedrar. Så kan vi göra listan lång.

Goda traditioner kan sammanföra och hålla ihop. Dåliga traditioner söndrar och skapar sår. Inte svårt att välja då. Låt oss avslöja och avsluta dåliga traditioner. Lyft fram dom goda exemplen. Inte minst vid jul.

Publicerat den

Pedher’s kalender 17

När julen är över inser vi hur snabbt det gick. Tiden innan är det full fart. Mycket som skall göras på våra jobb. Paket ska köpas. Mat planeras. Hur julen ska firas och vart måste planeras. Det ör helt enkelt rätt mycket att stå i.

Och kanske minns du förra julen. Det var stressigt. Tiden räckte inte riktigt till. Kanske var det så även förrförra året och åren före det.

Så varför inte bromsa in i tid detta år? Så att inte julen blåser över lika fort igen?

Så kunde jag skulle denna lucka få sprida ett lugn redan nu. En försmak av julfrid. Som när jag var liten då John Blund kom i sin helikopter och strödde ut lite sömnstoft. Om det var möjligt skulle det vara gott om man kunde få strö ut lite julefrid redan nu som lugnade ner oss alla.

Publicerat den

Förväntan

Blev påmind om en text jag skrev 2010 på Facebook. Lägger upp den igen. Tror den är minst lika aktuell 8 år senare ……

När man förväntar sig något skapar man en drömbild inom sig som man gärna vill skall vara sann och möjlig.

Synonymord för förväntan är bla hopp eller förhoppning. När man ser fram emot något så får man en förhoppning om något bättre. Något som skall förgylla livet på något sätt. Så drömmer man sig bort och längtar. Förväntan ger ett hopp s…om kan bära oss långt. Det kan föra oss igenom tuffa tider bara genom att veta att det kommer bättre.

Att förvänta sig något är kanske mer underbart än själva uppfyllelsen av det man förväntat sig. Jag kan känna en väldig glädje i själva förberedandet. Då jag tex sitter och ritar en skiss över ett bygge jag skall göra. Eller när jag planerar för en resa. Vart den skall gå och vad den skall innehålla. Det ger en livsglädje som är svår att beskriva. Tillfredsställelse kanske funkar bra.

Det finns en förväntan vi alla borde få modet och orken att slänga ut. Det är den förväntan som aldrig kommer att uppfyllas och slå in. Då vi förväntar oss problem och bekymmer som vi tror kommer. Den ger inte någon drömbild som vi vll skall vara sann. Den förväntan vill vi bara fly från. Så går vi där och bekymrar oss och är oroliga. När det väl kommer till den tidpunkten då det borde hända så händer det inte. Vi har bekymrat oss helt i onödan. Dem allra flesta gångerna vi gör detta är det helt onödigt. Vi inser det men det är svårt att låta bli.

Kanske kan en bön till Gud hjälpa oss då. Typ: ”Hjälp mig Gud att leva i nuet och inte bekymra mig så mycket i onödan”. Pröva så får du se. Ett vet jag, att Han vill bära oss igenom både god och dålig förväntningar. 

Publicerat den

Pedher’s kalender 16

Att vara nöjd….

Att vara nöjd kan ibland vara svårt. Satt på en mycket god jullunch. Men Jansson frestelsen var inte så god. Så var det när att hela jullunchen fick bedömning mindre bra. Men när jag kollade igenom allt som fanns så var ju resten väldigt gott.

Att då låta en liten del av allt påverka mest är ju rätt så dumt.

Nej, rätt fokus gör att vi har överseende med det som är mindre bra. Vi får rätt fokus. Och helt plötsligt är faktiskt det mesta bra och helhetsbilden blir helt okej.

Så det är inte så svårt att vara nöjd. Kanske ligger tom på vår inställning. Så ställ in dig på att vara nöjd.

Publicerat den

Söndagstankar i 3:e advent

Tredje advent – tredje ljuset är tänt. Kyrkans texter har temat att bana väg för Herren.

Många gånger tänker vi nog att det handlar om att skapa en väg för budskapet om Jesus till någon som vill lyssna. Att någon annan skall få ta del av evangeliet.

Men kanske det ändå handlar om att göra vägen öppen och lätt för Gud in i våra egna liv.

Att göra oss tillgängliga för den Jesus som föds in i vår värld – julens kärna. Att göra oss beredda på att Jesus på något sätt söker kontakt med oss.

För Jesus försöker på många sätt få vår uppmärksamhet.

Så varför inte stanna upp en stund idag. För att göra sig tillgänglig för hans budskap och beröring. Det är att bana väg för honom.

För vi kan känna oss rätt bortglömda. Vi kan uppfatta som att ingen bryr sig om oss. Att ingen älskar oss. Men det finns en som gör ser oss, inte glömmer bort oss, som bryr sig om oss och älskar oss högre än någon annan. Och det är Jesus.

Han har alltid sitt ansikte vänt åt vårt håll. Så stäng inte dörren för honom. Vänd dig inte bort från honom.

Vart du än är, vad du än gör, i vilken situation du än är så är han rättvänd åt ditt håll. Där ingen annan ser så ser han. Där ingen annan kan så kan han. Om du är i ett sammanhang där du inte får tro så ser han din tro. Även om du måste gömma den.

Du öppnar vägen för honom. Gör du det så går han på den vägen in i ditt liv.

Publicerat den

”Jag kan bygga mig en tidsmaskin så jag kan träffa min pappa igen”

”Jag kan bygga mig en tidsmaskin så jag kan träffa min pappa igen”

Dessa ord mötte jag i ett tv-program som snart skulle sändas.

Man kan väl lugnt säga att vi människor har alltid fascinerats av att om möjligt kunna styra tiden.

Om det var möjligt skulle vi ”stanna” tiden då vi uppnått den bästa åldern (som vi då uppfattar den i alla fall.

Kanske skulle vi viljan stanna åldrandets process.

Ibland tänker vi oss att tänk om vi kunde spola tillbaka tiden och uppleva något igen.

Ibland skulle vi vilja spola fram tiden till något vi gärna vill uppleva. Eller helt enkelt spola förbi något vi vill undvika.

Ibland är nuet så underbart fantastiskt att man gärna skulle bara vilja stanna i den känslan för lång tid. Bara sätta tiden på paus en stund.

Men det bästa är att vi låter tiden ha sin gång. Följa med dess vingslag. För varje tid har sin tjusning. Och varför uppleva något två gånger när det finns något nytt om hörnet. Visst finns det det jag var med om förr jag gärna minns och skulle vilja göra igen. Andra saker som jag borde ha ogjort får jag lämna. Det kan jag inte göra om och göra rätt. Snarare om jag fick en ny chans skulle jag göra det på ett bättre sätt.

Men framtiden har så mycket att erbjuda så det kan locka mig framåt. Så någon tidsmaskin för att uppleva ”förr” igen avstår jag ifrån.

Publicerat den

Pedher’s kalender 15

Rökelse Gud och myrra…….

Det var inga dåliga gåvor som Jesus fick av dom vise männen.

Men är det det som är det viktigaste? Att det är dyra klappar? När jag var liten trodde jag nog att mina föräldrar var gjorda av pengar. I alla fall om man läste mina långa önskelistor.

Det är tanken som räknas – heter det ju.

Vi kanske skulle leva efter det också.

Kanske lägger vi den tanken bäst tidigt i livet.

Vi brukar slå rekord på rekord år efter år i vår julhandel. Kanske är det dags att slå rekord på annat sätt. I goda tankar tex. Det är ju ändå tanken som räknas.

Publicerat den

Islossning

Det var dags för islossning av frysen hemma. Andra kallar det för avfrostning.

Det blir lite segt att stänga alla korgar och dörren när det är för mycket is på hyllorna.

Jag funderar på om det inte skulle behövas lite islossning på flera sätt. Vissa relationer verkar djupfrysta. Andra skulle må bra av lite avfrostning.

För att frosta av frysen behövs värme. Och så är det i frostiga relationer. Värme och kärlek brukar vara det bästa motmedlet. Det är mycket som kan tina när värme tillförs. Bara att minnas tillbaka till vårkänslorna tidig mars månad. Då takdroppet börjar. Luften byter doft. Framtidstron tilltar.

Frysen funkar mycket bättre utan massa is och frost. Drar mindre energi.

Så är det i livet också. Frostiga relationer drar så mycket energi på många sätt. Både när man inte drar jämnt men också där emellan. Så frosta av. Tillåt islossning. Så blir det så mycket bättre.

Publicerat den

Pedher’s kalender 14

Vad är det som gör jul just jul?

Är det vinter med tjockt snötäcke? Kyligt som gör att det gnistrar vackert i månskenet? Kanske. Det beror väl på om man bor i kalla norden eller på Afrikas stäpp.

Är det massor mer julklappar som är svaret på vår egen långa önskelista? Kanske. Beror väl på hur välbeställd man är vid kassan.

Är det julmiddagen med den stora familjen? Kanske. Om man nu har en familj att dela julbordet med.

Det är väldigt lätt att vi tänker oss jul på ett visst sätt.

Men det som gör jul just jul är huvudpersonen själv. Han är inte beroende av snö, mat eller klappar. Han är densamme igår idag och i evighet. Han kan firas i enkelhet och rikedom. Man ändrar sig inte för det. Utan det har mer att göra med vår inställning.

Du kan bestämma dig för att fira jul med mästaren själv. Han väntar på vår inbjudan. Och vet du? Han kommer att tacka ja direkt.