Pedher’s kalender 13

Idag är det Lucia. En dag med hög stämningsfaktor.

Funderar på hur vi stämmer våra liv. En orkester stämmer sina instrument innan man spelar. Även under en konsert händer det att man tar en paus och stämmer återigen sina instrument. Allt för det ska bli bra och en njutning för den som lyssnar.

Jag tänker att det är lika viktigt i våra liv.

Hur stämmer man sitt liv på bästa sätt? Jag tänker att det gör man i sin relation med Gud. I bön och stillhet justera Han våra stämskruvar så att våra kommer i rätt stämning.

Så idag, då vi har denna stämningsfulla dag, kan vi passa på att stämma våra liv i rätt tonart igen.

Så händer det avskyvärda igen (o igen o igen o igen)

Många kommer som invandrare till vårt land. Långt i från alla kommer till vår kyrka eller någon kyrka överhuvud taget

Men när man kommer till vår kyrka händer det att man hittar tron på Jesus. Blir alltså en kristen.

Oftast innebär det att alla band bryts med sin familj. Det är i vissa länder dödas man om man konverterar till kristendom.

I vår kyrka har vi blandat annat Ulrica och Amir (årets vardagshjälte ) som tar strid för dessa konvertiter. Dom skulle aldrig ta strid för någon som inte är sann konvertit. I mina ögon är dom hjältar. Men dom drivs av andra krafter än att kallas hjältar. Dom drivs av kärlek till dessa människor.

Trots detta väger deras ord och intyg så oerhört lätt för migrationsverket.

Nu skickas fortfarande konvertiter till sitt hemland. Igen. Och igen. Och igen.

Denna ovärdiga behandling måste få ett slut.

När ska migrationsverket ta reson? När ska dom lära sig omkring problematiken för en sann konvertit ? Tiden går och på tok för lite görs.

Hur många ska mista livet pga att ett handläggare inte gjort sin hemläxa och satt sig in i ärendet med en djup förståelse ? Innan migrationsverkets ledning ändrar på sina instruktioner? Innan vår riksdag fattar humana beslut i detta?

Nu händer det avskyvärda igen. Dags att utvisa konvertiter igen.

Till detta finns det dom som är inlåsta på förvar (fängelse) för invänta verkställighet. Det verkar ta många månader och där sitter dom.

Det måste bli ett slut på denna ovärdiga behandlingen.

PS Amir, som han heter, är nu framme i Afghanistan. Han Hr ingen familj/släkt att gå till. Han får bo på ett ”hotell” 14 dagar. Sen får han klara sig själv. Tror du kan förstå hur stressande detta kan vara. DS

Pedher’s kalender 12

Halvtid – till julafton.

Det är mycket som kan vara halvtid. När jag fyllde 50 sa man att jag ”på andra halvan” nu. 🙄 Det skulle innebära att jag skulle bli 100 år. Det är nog lite långsökt.

Att springa en sträcka som jag bestämt så är halvvägs rätt skönt. Då är det kortare hem än jag har redan sprungit. Psykologiskt är det rätt skönt.

Men halvvägs kan vara jobbigt. Man lägger lätt mycket negativt i det.

Tänk istället –

Jag har all tid i världen. Nu ska jag forma den på bästa sätt.

Med åren blir det mycket som blir mindre viktigt och annat som blir så ofantligt viktigt. Det är det vi ska satsa på under ”andra halvan”.

För dig som inte nått andra halvan – gör något bra av ditt liv. Det är det bästa du kan göra. Slarva inte bort livet.

När lamporna har slocknat….

När lamporna slocknat blir det oftast mörkt. Men inte alltid.

I helgen som gick var det 5 konserter med Klingande Julkort. Intensiv helg. När lamporna slocknar och sista konserten är gjord blir det liksom tomt inombords på något sätt. Luften går ur. Saknaden infinner sig lite. En tomhet kan infinna sig. Och visst är det så efter en lägervecka, semesterresa med goda vänner eller något annat som varat en tid. En tid av djupare tillfredställelse.

Men inom en finns det ett ljus av glädje som fortfarande lyser….. För när lamporna släcks så tänds det ett ljus inom oss av tillfredsställelsens ljus. Minnesbildens återsken. Lampan slocknar utifrån men inom oss händer det något gott. Det gör att tomheten inte längre ekar just så tomt. Utan inom oss fylls vi av djup tacksamhet.

Det behöver alltså inte bli mörker när lamporna slocknat. Det kan komma ett ljus från annat håll….

För mig är ett också en bra bild på min tro. Tron lyser upp när mörkret faller på. Då bekymren kommer. Frågorna blir lite för stora. Då vill jag tända ljuset genom den. Då ökar tilliten. Vägen fram blir inte så dunkel. Utan det finns någon som lyser upp min stig, mina steg och min framtid.

När något släcks så tänds något nytt.

Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig. Ps 119:105

Pedher’s kalender 11

Idag lånar jag ett citat från Jonas Helgesson.

Etiketter ska man sätta på julklappar. Inte på människor.

Det är bra att bli påmind om det i dessa tider då vi slår in julklappar.

Tänk vad lätt vi har att sätta etiketter på folk. Vi bedömer utan att ens känna dom. Sätter in folk i kategorier. Tycker utan att veta.

Kanske vi kan ge oss själva ett nyårslöfte inför nästa år:

Att vi under 365 dagar aldrig kommer sätta en etikett på någon människa.

Nobels Fredspris

Äntligen blev det som det skulle.

Dr Denis Mukwege får Nobels Fredspris!! Tillsammans med Nadia Murad!! Så värdiga detta pris, båda två.

Min bön denna dag är att världen, FN och alla människor ska vakna över vad som händer dom kvinnor som utsätts så brutalt av män. Att dom massmord som sker förintar så många människor. Min bön är att världens regeringar gör allt dom kan för att stoppa detta helvete.

Det måste få ett slut.

Må Gud beskydda Murad och Mukwege.

Heder åt dessa hjältar.

Pedher’s kalender 10

Tänd ett ljus för att påminna dig om allt gott i världen.

Det är så mycket som vill påminna oss om att det finns så mycket ondska, så mycket elände, som bara är så mörkt. Som gör denna jord så mycket illa. Det vill förgöra människor.

Då kan vi tända ett ljus för att påminna oss om att det finns så mycket gott i världen. Det goda som behöver ta över helt och hållet.

Det blir som att tända en moteld. Vi behöver be för en bättre värld  Kanske det kan få bli en sådan stund vid det ljuset  ..

 

Pedher’s kalender 9

Ibland känns det bara tomt. Man undrar bara. Det är som en tom vit ruta.

Det kan få oss att tappa sugen och tron på framtiden

Man kan också välja att se det som ett tomt oskrivet blad. Och nu ska man börja fylla det med färger, former och ett liv. En bild ska få växa fram. Så skapar man sin framtid istället

Så kan man välja att se det. Vad väljer du?

Pusselbiten

Blev påmind om att vi alla är en pusselbit i det stora pusslet igår.

En fin bild på hur viktiga du och jag är tillsammans. Tillsammans är vi alla en del av den stora bilden dom växer fram.

Denna helg är det ju Klingande Julkortet i vår kyrka. Vi lär visst vara 300 personer som medverkar på något sätt. Allt ifrån den som hälsar välkommen, lagar mat, sköter ljuset till alla vi som sjunger, spelar och dansar. Tillsammans gör vi det möjligt för att bilden/konserten blir möjlig. Vi är ett pussel på 300 bitar.

Så är det på många sätt i många situationer. Du är en viktig pusselbit i det stora sammanhanget. Utan din bit blir inte bilden/sammanhanget fullständigt.

Skulle bara vilja påminna dig om att du är du och du duger. Din pusselbit behövs. Du är viktig. Glöm aldrig det.

Pedher’s kalender 8

Har du skrivit din önskelista än? Minns hur långa dom var när jag var liten. Jag fick inte ens bråkdelen av den av min mamma o pappa.

Idag får du en bibelvers av mig.

Han som kan göra långt mycket mer än allt vi ber om eller tänker oss genom den kraft som verkar i oss, Ef 3:20

Han kan göra mer och större än vi kan önska eller drömma om.

Man han är nog ganska lika min mamma o pappa på ett sätt. Han ger oss inte allt vi har på vår önskelista. Han ger det som är bra för oss. Men han uppmanar oss att berätta om vad vi önskar.

Vad önskar du dig av Gud just nu?