Fyren – både varnar och vägleder 

Var till långe Erik på Ölands norra udde i går. Där läste jag en intressant beskrivning om fyrens uppgift. Inga nyheter men så bra påminnelse. 


De både varnar och vägleder genom att skicka utljuskäglor i natten. 

När jag gick på kurs för att  ta förarbevis på båt fick jag lära mig att läsa av fyren. Att styra båten mot det gröna ljuset. Så länge jag höll den kursen var jag på rätt kurs. Kom det ett rött ljus var jag fel. 

Att fyren också varnade är ju rätt intressant. Den visade på rätt farled undan grynnor och andra bottenkänningar. 

Tänker på några bibelrader. 

Ditt ord är min fötters lykta och ett ljus på min stig. Ps 119:105

 Guds ord är som en fyr. Hjälper oss att hitta rätt och att inte köra på grund. Jesus Kristus är som en fyr som vakar ut över vattnen och visar vägen när det är mörkt. Ljuset bryter igenom där mörkret råder. Mörkret kan inte hindra ljuset. Så tar vi sikte och hittar rätt kurs i livet. 

En fyr räddar liv. En bra bild att ha ned sig i livet. 

Hur laddar man bäst av?

Köpte ett extra batteri till mobilen. Power bank. Mobilen kan ju behöva lite extra kraft ibland. Eller ganska ofta faktiskt. 
Semester är ju på något vis också att ladda sina batterier. Efter ett år av mycket arbete kan det vara rätt tomt på kraft. Man känner sig rätt urladdad. Semestern blir ju då laddningstider. Tänk om man då hade en powerbank att fylla på. Där man kan koppla upp sig mot och fylla på när hösten kommer.  

Kanske är det ändå så att vi är skapta att aldrig hamna i detta läget. Vi har fått dygnsvilan att återhämta sig på. Veckovilan i form av helg som skall förebygga utbrändhet. Årsvilan för att få inspiration kanske.  Det är när vi tar ut oss mycket på dagen att dygnsvilan inte räcker till. Tiden räcker inte för att det inre batteriet ska hinna ladda upp igen. Likaså i veckan. Helgen blir så fylld av saker att göra att batteriet hinner inte laddas. I den felbalansen är inte lösningen en power bank. 

Vi hanterar oss lika illa som vår moder jord. Jorden kan klara ett visst mått av utsläpp men sen bryts den ner. Så gör vi varje år. Tid efter tid. Till slut kommer inte jorden att ”rädda oss” i vår behandling av den. Likaså vår kropp. Låter vi oss inte återhämta oss kommer kroppen till slut säga ifrån. Förr kallade vi det utbrändhet. Nu finns det bättre sätt att beskriva det. 

Så mina funderingar går ungefär så här: ”Hur laddar vi bäst ner?”

Hur kan vi bäst hjälpa oss att gå ner i tempot? Släppa anspänningen? Helt enkelt koppla av på bästa sätt?

Inga enkla svar finns. Säkert har vi olika metoder som funkar bäst beroende på vem som gör det. 

Vi hamnar mest i frågan om hur vi bäst laddar upp  oss. Det är väl rätt också. Men erkänn, visst låter det mer avspänt att ladda ner eller ladda av?!!

Hur laddar du ner? 

Jag är inte så säker på att jag själv har hittat någon bra metod än. Men det kan vara att lämna ett sammanhang och vara i ett att annat. Typ resa bort. Eller att inte boka upp sig på massa saker på fritiden. Ut och röra på sig. 

Att ladda ner kan vara hur knepigt som helst. Ändå är det så viktigt. Tar vi inte detta på allvar så kommer våra inte batterier sakta men säkert brytas ner. Skurmaskinens batterier på jobbet som nu börjar ta slut är bara att bytas mot nya. Men med våra inre batterier kan vi inte lika enkelt bara byta ut. 

Så under denna sommar vill jag ladda ner. Under nästa arbetsperiod vill jag lära mig att hitta rätt balans på uttag och intag av energi. Att köpa en power bank är inte lösningen. Men visst vore det fint om det gick. Fast då blir vi väl Duracell-kaniner allihop. 

Lycka till med att hitta ditt sätt att ladda ner. Jag ska hitta mitt sätt. 

Söndagstankar – Sabbat – vilodagen

När Gud skapar världen avslutar han skapandet med en vilodag. Vinkan läsa i 1 Moseboken kapitel 2 vers 1-3 ”Så fullbordades himlen och jorden med hela sin härskara. På sjunde dagen hade Gud fullbordat sitt skapelseverk. Han vilade på sjunde dagen från hela det verk som han hade gjort. Gud välsignade den sjunde dagen och helgade den, ty på den dagen vilade han från allt sitt verk som han hade skapat och gjort.” Sabbat är inte bara semestertider. Det är den dagen i veckan som är gjord för vila. 
Jag vill inte gå in på djupet i sabbatens alla olika skikt och djup. Men det finns en gudomlig sanning i vilodagen. 

Förr var det ju en ganska jobbig dag. Barnen fick ju knappt leka. Handarbeten fick inte utföras. Det var i princip kyrka och andäktighet. Så har vi vandrat över till andra diket och har idag i stort sett inga hämningar vad en sabbatsvila kan innehålla. 

Tio Guds bud har ju sabbaten som ett av alla budord. Ändå kanske vi inte riktigt fattar djupet i vilodagen. Gäller den inte för vår tid? Är vila något helt annat idag än det var på Jesu tid? 

Ett enkelt sätt att se på detta är att om Gud ansåg det viktigt borde vi se det som viktigt. 

Nu tror jag Gud tänkte lite längre än att bara vila lite efter jobbet. Han såg att hela skapelsen, så även människan, mådde bra av att återhämta sig. 

Nu är ju inte sabbaten bara en återhämtning för vår fysiska kropp. Det bloggar jag mer om i morgon. Det är också en dag av andlig återhämtning. Av andlig påfyllnaden. Det är minst lika viktigt som fysisk återhämtning och laddning av dom inre batterierna.

Lyssnade lite på Nyhem i år. En fråga som gavs var hur mycket tid vi lägger ner på media, mobilen, tv och all informationsutbyte. Och visst är det så. Det går rätt mycket tid till så mycket. Men den andliga återhämtning kanske vi slarvar med. Det blir söndagens gudstjänst. Jag vet. Jag är precis som så många andra. Men jag vet min längtan. Att bryta ett mönster där mycket går före den andliga förnyelsen i mitt inre. 

Till den här semestern har jag köpt mig en ny andaktsbok. Den ska få bli min väg genom denna semester. Kanske kan den hjälpa mig att skapa en bra vana.
Sabbaten – vilodagen – en dag där himlen möter jord. Guds hjärta möter mitt hjärta. 

Kanske finns det lite av en dagssabbatsvila också. Man skulle kunna kalla den personliga andakten för det. Stunden – om en den lilla – under dagen blir en sabbat mitt i dagens stress och arbete. 
Idag är en dag, skapad av Gud, som kan få ett lite djupare värde än alla andra dagar i veckan. Inte i begreppet skapande till synliga resultat. Utan i begreppet vila, eftertanke och andlig berörelse vars resultat inte är synligt i första skedet. Dess resultat och frukt syns så småningom. 
Idag kanske det kan bli en sådan sabbatsdag. 

Nu snart så…..

Nu snart så…..

Idag är det nedräkning och slutfinnish. Sista arbetsdagen innan fyra (4) veckors ledighet. Fyra!

Jag kan inte säga att jag längtar men det är något jag ser fram emot. Får erkänna att detta halvår jag lägger bakom mig är väl ett ganska intensivt och föränderligt halvår.

Vid samma tid förra året hade vi just invigt en ny butik i Norrköping och packat ihop den gamla. Då var jag mäktigt trött och kroppen sa ifrån. Då var jag väldans trött. Den perioden var nog den mest intensivaste perioden på länge.

Idag är det mer av skön trötthet efter att ha lagt första halvåret bakom mig med att börjat i Jönköping med nya förutsättning och många nya intryck. Massa nytt att lära och ta in. Så det är en trötthet av annat slag. 

Semestern kommer lägligt. Nu kan jag koppla av. Slappna av. Smälta. Reflektera. Grunna lite. Låta saker och ting mogna. 

Är det semester? Kanske inte på ett sätt. Men det ger återhämtning och ny energi kommer tillbaka. 

Jag kommer ihåg dagarna innan semester när jag arbetade som pastor. Då kunde jag möta kommentarer att man såg fram emot att jagbkom tillbaka med ny inspiration med nytt ”från Herren”. Det var liksom känslan att nu skulle jag ta semestern till att förbereda mig för en ny termin med nya budskap. Man kan undra hur mycket vila det skulle vara i det med den önskan och ”krav” inför viloperioden. Man menade nog inget illa med det men det kändes ibland som att ”det är nog bäst att ta och förbereda massa predikningar på semestern”.

Men att stanna upp och låta saker och ting mogna kräver kanske inte så mycket på något sätt. Det bara händer. Liksom. 

Så idag ser jag fram emot att bara stanna upp. Pausa. Låta det ske. Vara i ett mellanläge. Ledigheten är på ett sätt planerad men ändå inte. Låta dagarna komma. Ta min lilla grill och söka upp olika stränder och grilla något gott. Bara vara. Bara släppa. 

Kan du ana hur skönt det kan bli? Så skönt. 

Nu kan ju det bli lite svårt att släppa taget helt. Lite (läs mycket) nyfiken är jag ju på resultaten på butiksdagarna. Men det är ju bara en positiv glädje. 

Hur som helst. Snart är det semester!! 

Mobilsamtal i kassan…

Jag stod i kassan på jobbet. Jag hade precis släppt i väg kunden. Skulle ropa fram nästa kund. 

För det första var det svårt att få kontakt med den. Varför då? Jo, vederbörande stod och talade i sin mobil. När jag väl fick personen att komma fram till kassan så packade vederbörande, med stort besvär, upp varorna till mig för att kunna börja registrera köpen. Hela tiden pratade vederbörande i mobilen. När det var dags att betala lyckades personen med lite möda få i kortet i kortläsaren. Jag vet inte riktigt om budskapet på summan gick fram. Man kan väl säga att kommunikationen mellan oss två inte var så enkel. Personen i fråga nickade tack (det var ju fint i alla fall) och gick iväg. 

Är det något jag tycker är ofint är när en kund inte ens vill prata med den som är expedit. Man kan i alla fall visa uppmärksamhet om man inte vill prata. 

Det händer något i det mötet. Man känner sig verkligen åsidosatt och förklarad mindre värd när detta inträffar. 

Jag skulle tro att kunden skulle tycka mindre bra om mig om jag stod och pratade i mobilen när vederbörande ville ha hjälp i butiken. Kunde förväntar sig att få 100% service och kontakt. Ibland tom mer. Fast i kassan är det nog annorlunda. 

Man kanske skulle pröva nästa gång det händer att ta upp sin egen mobil och börja prata med någon. Kanske skulle det bli en annan reaktion. 

För att vara ärlig och schysst…. Jag reagerar rätt starkt när en kassörska, eller kassör, också sitter och pratar i telefonen med den slår in mina varor. 

Kanske kan man konstatera att mobilsamtal borde undvikas i kassamiljö.  Om då inte kassörska och kund pratar med varandra i mobilen typ. Då skulle det ju funka rätt okej. 

”Nästan lika roligt som Ullared”

En liten varning bara….. Denna dags blogg kan uppfattas som reklam. Gör den det så må det vara hänt. Men den risken tar jag. 

När man jobbar på Etikshjälpen och en kund säger om butiken: ”Det är nästan lika roligt som Ullared”….. Ska man ta det som en uppmuntran eller inte? Hur uppfattas det?

Allt avgörs ju i så fall om man som läsare varit i Ullared och Gekås och gillat det. Men gillar man det inte kan det ju uppfattas negativt. 

Fast i detta fall så är den person som fällt dessa ord en person som gillar Gekås och Ullared. Därför blir detta betyg ett ganska bra betyg. För vilken butik kan egentligen jämföra sig med Gekås? 

Därför känns ett sådant uttryck rätt gott när man jobbar i en butik som ligger bara snäppet efter en sådan enorm butik som Gekås. Tänk att en Erikshjälpsbutik kan stå så högt i kurs. Det gör mig rätt stolt. 

Nu har vi ganska olika syften med våra uppdrag , Gekås och Erikshjälpen. Vi har ett syfte att få över så mycket pengar det bara går för att hjälpa andra. Gekås ska ge ägare en rejäl avkastning. Då vet ju i alla fall jag vart jag vill jobba. Helt klart Erikshjälpen…..

Så om det nu blev reklam så må det vara hänt. Men så är det i alla fall 

Borde inte England få vinna EM bara på sin nationalsång …..

Lyssnar till nationalsångerna när England och Island skall mötas. 

Alltså, borde inte England få vinna EM bara på sin nationalsång …..? 😄

När man hör dom engelska supportrarna sjunga sin nationalsång så kan man bara beundra dom. När man sen hör dom sjunga under matchen är det ju rena allsången på Skansen upphöjt i 43. 

När England gör 1-0 och så sätter så sången igång på fullt allvar. Vad ska kunna stoppa England? I det läget är jag på väg från tvn. Island kan ju inte resa sig från detta. 

När sen Island kvitterar 1-1 bara några minuter senare så inser jag att dom isländska supportrarna är ju inte så långt efter. 
Hur det går/gick lär jag inte veta för jag lägger mig innan matchen är över. Men det ser ju lovande ut när Island leder med 2-1…..

Jag får nog tillstå att jag måste nog gå och tittat på en match där publiken sjunger för full halls. Måste vara en mäktig upplevelse. 

Kanske vore en ny programserie för TV4. Istället körslaget så skulle man kunna ha en tävling i supportersång. Så kunde man ha röstning och jury. 😁 Skulle England vara med då så skulle dom säkert vinna. Om man bara inte blandar in straffläggning dårå…..

Stammens värde…

När vi köpte huset Gustafsdal så fanns det en del träd på marken som följde med. Fina raka tallar. Några av dom fällde jag och sågade till virke. Av det virket blev det ett hönshus men också en altan. 

Mannen som ägde det innan oss stor kärlek till en enorm tall. När han fick reda på att jag fällt en del träd om frågan blixtsnabbt ”Du har väl inte fällt tallen bortanför jordkällaren?”

Det var en spikrak tall. Den var grov. Om man fällde den och sålde den till virke skulle man få rätt bra betalt för den. Men där den stod blev den bara mer värd efter varje år som gick. En årsring till och stammens värde ökade. Jag fällde många träd men det trädet fick stå kvar. Kanske står det kvar än. Farbror Stymne är nog nöjd i sin himmel för det. 

En årsring till och stammen ökar i värdet…

Jag summerar en vecka där jag lagt en årsring till på livet. (Kanske även midjemåttet får jag väl erkänna) Känns lite märkligt att fyllt 50 år. När jag var ung och tex pappa fyllde 50 (då var jag 25) kändes det som en evighet till dom 50. Men ack vad jag bedrog mig. Den evigheten var kortare än jag kunde tänka mig. Samtidigt känner jag mig egentligen inte speciellt mycket äldre än då. Men när jag ser att mina pojkar nu är 21 o snart 25 så blir det ju uppenbart. Tiden har gått. Gått fort. 

Samtidigt när jag summerar dom sista 25 åren sen jag uppvaktade pappa på sin 50-årsdag så har det hänt väldigt mycket. Varit med om så mycket som jag definitivt inte ångrar att jag varit med om. Visst finns det passager som känns som jobbiga minnen. Men samtidigt har dom händelserna lärt mig något. Om än dyrköpta erfarenheter. Visst skulle jag på ett sätt velat haft det ogjort. Smärtan att blivit utsatt. Samtidigt väger allt det andra som är så mycket bättre och så mycket mera, upp.

Nu är det ju inte så att vi ökar i värdet bara för att vi lägger ett år till. Vi sjunker inte heller i värde bara för att vi blir äldre. (Fast ibland kan man ju tro det med tanke på arbetslivet tex. ) Ditt och mitt värde grundar sig på helt andra räknesätt och grundvalar. Du är älskad för den du är. Inte den du eller din omgivning ibland anser dig vilja vara. Vår herre beskriver det att vi var älskade innan vi föddes. 

Glöm aldrig att ditt värde aldrig har att göra med hur många årsringar du lägger till ditt liv. Eller hur bra du gör något. Ditt värde är oersättligt.  

Vi hanterar oftast det som är värdefullt med mycket respekt och försiktighet. Då gäller det prylar som tex vår bil o vårt hus. Vi borde vara minst lika, om inte ännu mera, försiktiga om oss själva. Att inte utsätta oss för något som kan förstöra oss. 

Var rädd om dig. Du vet väl om att du är värdefull!!

Söndagstankar – skriv över mina dagar ditt namn med helig skrift…

Skulle vilja dela en sångtext….

Jag sitter stilla ner och lyssnar till ditt ord, du talar om ett evigt liv. 
Du talar om ditt rike här på denna jord, ett rike utan rum och tid.
Du talar om ett folk som valt att följa dig. För dina lärjungar du ber. Jag älskar dig min Jesus mitt liv skall vila i din hand. 

Refräng

Ett liv jag fått att leva ett kort och flyktigt liv.
Ett liv jag skall förvalta. Det är en gåva från dig.
Skriv över mina dagar ditt namn med helig skrift.
Du gav livet för mej jag vill upphöja dej
Min frälsare mitt allt

Mitt barn gör dig inte oro för ditt liv mitt ord är kraften för din själ
Mitt barn bara ett betyder nått till slut att leva livet helt för mig
Välj ut den goda delen och du skall bli rik en rikedom som skall bestå
Jag lyssnar till min Jesus hans ord för mig är livets bröd. 

Pelle Karlsson har spelat in den. Klicka på länken nedan för att lyssna på Ett liv med Pelle Karlsson https://open.spotify.com/track/3R9ElEs7Frv7WcpubDyi4e

Tänk att att Jesu namn skrivet över sitt liv, sina dagar. Att varje dag ha ett liv nära Jesus. Denna text har så mycket att ge och påminna oss om. Lyssna och låt dig beröras.