Inlägg

Publicerat den

Vi tänder ett ljus i advent

Vi tänder ett ljus i advent,
det värmer den som frusen är.
Vi tänder ett ljus i advent,
det sprider ljus i vårt mörker här.
Och alla som är rädda och fryser på vår jord,
dom borde få sitta vid vårt bord
när vi tänder ett ljus i advent,
när vi tänder ett ljus i advent.

Var inte rädd för mörkret,
tänd ett litet ljus.
Det hjälper dig att hitta rätt på färden.
Var inte rädd för mörkret
bjud andra till ditt hus
tillsammans kan ni lysa här i världen.

Ni kommer juletiden, nu firar vi advent.
Och väntar på den gåva som Gud sänder.
Till alla som vill öppna
sitt hjärtats dörr på glänt
ett ljus av kärlek, hopp och tro han tänder.

Publicerat den

Black Friday – hm vad var det häftiga med det? (när somliga affärer bluffar)

Alltså, vad är det för speciellt med black friday ? Hade inte planerat att gå i affärer idag. Men hamnade mitt i smeten.

Det verkade som att det skulle vara sååååååå biiiiilliiiiigt. Men inte var det så. 10% rabatt är ju inte ens mellandagsrea. Går in i en affär. Möts av 50% rabatt. Tro inte att det var på allt. Bara utvalda produkter. Rätt så begränsat också. Men skyltningen gav ett annat intryck. Ja ja. Så var det med det.

Men hör och häpna.  Denna fredag måste vara långfredag i ny tappning. Den sträcker sig tom 29/11. 😳. Blackfridaypriser ända till på söndag. Tala om lååååångfredag.

Men varför svart fredag. Varför så dystert? Då tycker jag Ica gjorde en bättre satsning. Green Friday. Låter ju klart mycket intressantare.

Förr var det mellandagsrea. Inget mer. Nu är det rea i november redan. Sen kommer det säkert att komma en rea som sen byter namn till mellandagsrea som det var förra året. Missförstå nu inte detta. Rea är bra. Men detta blir ju bara så dumt. Vi handlar ju troligtvis till ordinarie pris hela tiden. Man har nog bara höjt utgångspriset före rean. Så tror vi att vi gör ett klipp.

Jag föreslår att man sänker nypriset direkt. Så slipper vi denna hets. Kan handla mer året om. Det ”vinner” nog alla på.

Ps Sitter och läser i Expressen. ”Martins film avslöjar Mediamarkts reabluff”. Man säljer reavarorna till samma pris ordinarie pris men skyltar det som rea. Det sorgliga i det att reaktionerna är att ”det är inget nytt. Alla är vana vid det vid det här laget” Ds

Publicerat den

Det ångrar jag….

Igår hade vi extra öppet på jobbet. Det ångrar jag inte på något sätt. Visst, jag hade gärna hälsat fler välkomna men det kom fler än förra testet av torsdagar. 

Jag ångrar dock att jag hjälpte en kund. Det där lät värre än det var. Jag hjälper gärna våra kunder. Men detta gällde ett tungt skåp som skulle upp på en kärra. Dom som kunde hjälpa var ute på andra uppdrag. Och visst vill man ställa upp. Det kostade en ond rygg. Tänk om jag hade väntat på hjälp. 

Att ångra sig kan vara jobbigt. Man får leva med följden men det kan lära något. Att ha saker ogjort är svårt men förändra sig kan man alltid. Det gäller att hantera det. Tror dock att det inte blir konstruktivt om man låter det bli en ryggsäck. 

Något jag tror vi behöver undvika är att hamna i ånger för att vi inte hjälpte någon när vi kunde. Idag känns behovet övermäktig. Tiggaren vid Ica. Flyktingen från Syrien. Grannen som har det knapert. Vi behöver hjälpa så länge vi har en möjlighet. Jag tror att vi, både du och jag, kan hjälpa någon. När vi gör det kommer vi inte ångra det. 

Publicerat den

Nu har även jag en stjärna tänd…..

Igår tog jag off runt lunch. Hem och städade och gjorde snyggt. 

Då kom lusten att sätta fram adventsstakarna och stjärnan. Jag var inte först på gatan. 

 Lite för tidigt för mig egentligen men så blev det i år. 

När man fått fram dessa ljus då vänder det på något sätt. Den mörka och tråkiga hösten lyser upp. Det var särskilt viktigt när jag bodde på landet. Inga gatlampor som lyste upp. Här i stan blir det ju aldrig riktigt mörkt. Både på gott och ont. 
Ljus är viktigt. Igår var det 4 (fyra) år sedan Johan Gustaffson blev kidnappad. Hemma hos hans familj har man ett ljus brinnande på farstutrappan. Allt för att påminna om hoppet för ett återseende. Ljuset får ofta påminna oss om något. Det kan vara ett ljus vid en grav. Det kan vara för att påminna om någon man tänker på. 

  Jag har skrivit om ljuset förr. Det ljus som jag ofta tänder hemma. Ljuset som påminner mig om det jag tror på. Min tro på Gud. 

Ljuset i adventstid pekar fram emot något som kommer. Det vi firar på julen. Jesu födelse. Därför blir så skönt att tända ljusen. Det lyser upp på utanför och innanför skinnet. 

Tänd ljuset och låt det värma ditt inre. 

Publicerat den

Vinterträningen har börjat….

Vinterträningen har börjat….
Egentligen ingenting att skriva om. Tränar gör ju dom flesta nu för tiden. Ja, i alla fall dom som skriver om att dom just tränar. Dom som inte tränar brukar inte skriva så ofta om det. Det verkar ju som det i alla fall.

 Undrar varför vi skriver om det. Undrar varför vi slänger ut det i våra flöden och statusar.
Troligen är det för att vi är glada över att det verkligen blev av. Men mest av allt är det nog för att vi ska ha en hake på oss själva.

Typ, att skriva om att ”Vinterträningen har börjat….” fodrar ju av mig att det inte blev ett engångstillfälle. Att det just måste bli fler gånger. För det är ju en av idéerna med träning. Att det sker fler gånger. En återkommande aktivitet. Något som gör gott för kroppen.
Jag springer gärna. Men senaste tiden har det inte funkat. Inne på min toalett står en träningscykel. Den har ropat rätt länge nu. Så härom kvällen blev det av. Vinterträningssäsongen startade. Cykling ett par ggr/vecka gjorde susen inför sommarens löpning detta år. Så får det bli även denna vinter.

 Med en film på ”styret” blir det hela lite roligare. 45 min går som en dans och 15 km avklarade. Nästa gång kommer jag nog längre på samma tid.
Undrar hur långt man måste cykla för att det ska motsvara en mil i löparskorna. Är det någon som vet det? För i så fall borde man kunna vara väl förberedd för en halvmara rätt tidigt nästa år. Skojar bara. Halv och helmara får min chef ta hand om. Men ändå. Man kan ju träna som om det var målet. Eller hur? Det är ju bra att sätta upp mål.
Så nu är det sagt. Vinterträningen har börjat. Jag lovar mig själv att det ska bli många cykelturer denna vinter. Så det så 😄

 

Publicerat den

Vinterträningen har börjat….

Vinterträningen har börjat….
Egentligen ingenting att skriva om. Tränar gör ju dom flesta nu för tiden. Ja, i alla fall dom som skriver om att dom just tränar. Dom som inte tränar brukar inte skriva så ofta om det. Det verkar ju som det i alla fall. 

Undrar varför vi skriver om det. Undrar varför vi slänger ut det i våra flöden och statusar. 

Troligen är det för att vi är glada över att det verkligen blev av. Men mest av allt är det nog för att vi ska ha en hake på oss själva. 

Typ, att skriva om att ”Vinterträningen har börjat….” fodrar ju av mig att det inte blev ett engångstillfälle. Att det just måste bli fler gånger. För det är ju en av idéerna med träning. Att det sker fler gånger. En återkommande aktivitet.  Något som gör gott för kroppen. 

  Jag springer gärna. Men senaste tiden har det inte funkat. Inne på min toalett står en träningscykel. Den har ropat rätt länge nu. Så härom kvällen blev det av. Vinterträningssäsongen startade. Cykling ett par ggr/vecka gjorde susen inför sommarens löpning detta år.  Så får det bli även denna vinter. 

   Med en film på ”styret” blir det hela lite roligare. 45 min går som en dans och 15 km avklarade. Nästa gång kommer jag nog längre på samma tid. 
Undrar hur långt man måste cykla för att det ska motsvara en mil i löparskorna. Är det någon som vet det? För i så fall borde man kunna vara väl förberedd för en halvmara rätt tidigt nästa år. Skojar bara. Halv och helmara får min chef ta hand om. Men ändå. Man kan ju träna som om det var målet. Eller hur? Det är ju bra att sätta upp mål. 

Så nu är det sagt. Vinterträningen har börjat. Jag lovar mig själv att det ska bli många cykelturer denna vinter. Så det så 😄


 

Publicerat den

Borde finnas en app som hjälper oss att få kontakt med den som sitter intill…. 

Alltså, det där med att umgås är ju lite kul på flera sätt

Idag har ju mobilen blivit en del av den sociala gemenskapen. Då menar jag inte i första hand Facebook tex. Nej, när vi sitter tillsammans och umgås. Vi sitter och trycker på mobilerna. Visar något kul. Spelar spel mm mm

Det är ju inte alltid som den gemenskapen blir så mycket av gemenskap. Tyvärr

Så jag funderar så här: Det borde finnas en app som hjälper oss att få kontakt med den som sitter intill och håller på med sin mobil. En som kan skicka en liten vink och på något sätt att få uppmärksamheten. 

Nu säger du säkert att det finns böttre lösningar. Som tex att man lägger bort alla mobiler. Sätter på en störningsmaskin. Men om inte det funkar liksom…..

Då får vi försöka använda detta till något bra. Då skulle en sådan app vara ett perfekt redskap. Så tänker i alla fall jag. 

Publicerat den

Jag tycker vi bestämmer att alla ska vara snälla mot varandra

Jag tycker att vi bestämmer att alla ska vara snälla mot varandra. Tänk vad mycket det skulle förändra. 

Det skulle ju göra att klimatet mellan oss människor blir mycket bättre. Vi skulle inte ha krig. Vi skulle inte ha terrorhot. Vi skulle inte bråka med grannarna 

Hur viktigt är det inte hur vi bemöter varandra. På mitt jobb kommer det ju många människor. Hos oss, som på alla andra arbetsplatser, är det så viktigt hur vi välkomnar nya. Att vi inkluderar och öppnar upp vår gemenskap för nya. Det är ju avgörande hur man ska trivas på en arbetsplats. Men det är lika viktigt i en förening och kyrka. 

Jag brukar säga stt det finns inget jobbigare än att vara ensam i en stor samling av människor. Då är man nog hellre hemma ensam. 

Tänk att det kan vara så svårt att öppna sin gemenskapsgrupp för nya människor. Vad är vi rädda för? 

Så……. När vi ändå bestämmer oss för att vara snälla mot varandra kan vi väl samtidigt bestämma oss för att öppna vår gemenskap för någon ny. 

Publicerat den

Söndagstankar – karta eller kompass

Ibland har jag funderat på om tron på Gud är en karta eller en kompass. 

Jag har nog tidigare mest landat i att tron är en karta. Typ, tron för mig till Bibeln som hjälper mig att hitta vägen. Det växer fram en kartbild som jag följer på samma sätt jag följer kartbilden för att nå den destination jag vill till. Tycker nog att det är en bra bild.  

Men kanske tron är mer som en kompass. En kompass tar ur riktningen. Den hjälper att hålla målet i sikte. Går man fel hjälper den att ta ut ny riktning men åt samma mål. 

Å andra sidan kanske tron är både karta och kompass. Tron är inte så lätt att sätta i en ram. Det viktigaste är att den har tagit ut rätt riktning.  Annars hjälper varken karta eller kompass. Då går man vilse. Den missen gör att man tror att man går åt rätt håll. Men i själva verket missar man målet och kommer vilse. 

När jag gick i skolan hade vi orientering på gympan ibland. Vi skulle lära oss att använda karta och kompass. Det var ju ibland lättare att tro att det var bara att följa någon annan. Det funkade väl så länge den kunde läsa vägen rätt via kartan och kompassen. Men sprang den fel blev det ju lite tokigt. Att lära dig kartan och kompassen underlättar det resan betydligt. 

Jag har ju också använt en kompass som inte funkade som det skulle. Hur det gick har du nog redan räknat ut 

I min mobil finns det en kompass. Ska den fungera rätt måste den kalibreras. Den behöver anpassas och justeras.  Så är det med tron också. Den måste kalibreras. Annars kan den hamna fel. 

Att ta ut riktningen är inte så lätt. Åt vilket håll är norr? Att ta ut riktning på måfå kan bli så fel. Känslan kan styra år fel håll. Så det är inte dumt att ta hjälp. I livet är det tron. Tron på Gud. Det är jag så tacksam för. Så det är rätt smart att använda tron som kompass i livet 

Publicerat den

Vad begränsar dig?

Tron att det inte går är nog vår största begränsning i livet. Den sätter gränser som stoppar dom flesta. 

I mitt jobb blir det ganska tydligt när vi har träffar om priset tex. Där den ena butiken inte tror att det går att sälja en vara för mer än några kronor tror någon annan att det går att sälja för mycket mer. Resultatet blir ju att färre barn får hjälp. 

När det gäller oss själva är det likadant.  Här är vi allt för ofta begränsade i tänket.  Jantelagen är ju en lag som ställer till det för oss. Ingen skall komma här och hävda sig på något sätt. Tänk hur fel vi kör ner i det diket. 

Vad begränsar dig? Andras åsikter? Andras beslut? Andras egna vägar? Dina egna hinder av omöjligheter? Att du inte tror på dig själv? Självbilden du har är rätt dålig? I detta behöver du resa dig ifrån. Lätt? Noap men troligen ett måste. 

Jag tänker så här. Vi får själva se till att rensa framför vår egen dörr. Se det i vitögat. Ordna upp det som behövs. När sen andra vill begränsa oss får vi helt enkelt lämna det bakom oss. 

Jag tror nämligen att Gud tror mer på dig än någon annan gör. 

Men ser vi på det vanliga livet begränsas vi allt för ofta av vår tilltro till vår egen förmåga. Att vi klarar det nog inte. Vi tänker att andra är bättre. Vi själva har nog inte det som krävs. 

Tänk om vi kunde vända på tänket. Det går nog. 

Kommer ihåg en blogg jag skev en gång om min kompis Kalle. Han lever inte längre. Men han levde efter en hållning som jag påminns så ofta om. Och nu igen. ”Det går nog!”  Han visade att det fungerade. Han lämnade ett hårt liv bakom sig. Han önskade sig en fru, barn och jobb. Allt detta fick han uppleva innan han slutade sina dagar. Jag tror att en drivkraft var just hans inställning ”att det går nog” 

Välj att tro något om dig.  Välj att tro det är möjligt. För det är just det det är.