Att klämma ur det sista ur tuben är inte alltid så enkelt. Man tar till det mest olika sätt för att inget ska gå till spillo.
Somliga tom klipper upp tuben för att få ut det sista. Och jag kan bara hedra dom. Matsvinnet är stort i vårt land så vi behöver göra allt vi kan för att motverka det.
Att klämma ut det sista ur sommaren är väl högprioriterat i tider som nu. Blir det lite varmare så vill man njuta så mycket som möjligt av det. Mycket annat blir då satt åt sidan.
Men jag kom på ett sätt att hamna in i nästa sommar redan nu. Jag rev inte ut sidor i almanackan. Jag ställde inte heller om klockan. Jag planerade in av mina kommande semesterveckor. Jag bokade ett ställe. Började se hur jag kan fylla några dagar med utflykter och annat.
Genast inträdde något av ett nedräknande att ”snart” så är det semester igen. På så vis blir ju detta klämmande mer ett ’fylla på’ istället. Genast blev det lite mer av längtans energi. Visst var det smart?
Att skapa tillfällen att se fram emot ger oftast den bieffekt att man längtar. Längtar man så dras man dit. Resan i tid dit blir en del av upplevelsen. Kanske borde vi skapa flera goda tillfällen att se fram emot. Särskilt nu när vi går mot mörkare tider.
