Att vara nöjd men ändå sikta framåt

Man brukar påstå att den som är nöjd utvecklas inte mer. Den som är nöjd i sitt företag får svårt att få en utveckling.

Funderar på om det ändå inte fungerar att vara nöjd och ändå vilja mer. . . .

Förnöjsamhet gör att man slappnar av. Då kan man sänka garden. Axlarna sjunker ner lite. Man blir mer avspänd. Det är då jag tror och tänker att man skapar många fruktsamma idéer. Man hamnar inte i ett krampaktigt beteende. Utan man börjar se möjligheter. Utan press på sig själv.

Det är alldeles på tok för mycket jagande. När mycket kommer av sig självt när man slappnar av.

Så kanske det ändå ligger något i att när man är nöjd skapar det en väg till framgång.

Ibland behöver man vara ensam för att starta om.

Ibland behöver man vara ensam för att starta om.

Har du haft den känslan någon gång?

Kanske när det blir för stressigt omkring dig. Kanske när det blev lite för mycket och sinnet rann över. Eller när stressen blir lite för intensiv.

Min klocka brukar signalera ibland ”Andas”. Under hösten speciellt så tog jag den påminnelsen som att det var dags att bara släppa allt för en liten kort stund bara andas ut. Blunda lite. Bara några sekunder. Och sen ta tag i jobbet igen.

Ibland behöver man vara ensam för att starta om.

Kanske är detta en bra väg för oss alla. Då och då uppstår det olika situationer som tär lite för mycket på vår energi. Då är det bra att börja om.

Testa. Gå undan en stund. Koppla bara av en kort stund. Starta om.

Så är det ett nytt läge. Kanske kan det innebära att det går lite lättare igen. Det är i alla fall värt ett försök.

”Vi behöver bli mer mänskliga”

Mötte ett utryck för en tid sedan.

Vi behöver inte vara mer proffsiga. Vi behöver vara mer mänskliga

I ett samhälle i dag söker vi att bli mer proffsiga i allt vi gör. Vi måste trimma organisationerna. Sälja bättre. Bli mer proffsiga. Bli lite mer bättre efter att redan blivit lite mer bättre än tidigare.

Så tappar vi mycket av det mänskliga. Genom att vi ser det mänskliga kommer mycket med av bara farten.

Mänsklighet ser det som ligger bakom. Som min kollega utryckte så bra, ser berättelsen bakom. Då förstår man bättre. Då ser man resursen som finns. Gåvorna människor har kommer i rätt ljus. Då kan man verkligen göra dens kompetens rätt i en miljö som fungerar.

I alla beslut migrationsverket gör måste det finnas mer mänsklighet.

I regering, kommun och landstings olika beslut måste det finnas mer mänsklighet.

När vi möter varandra i olika sammanhang så måste vi vara mer mänskliga.

Innan vi dömer oss själva måste vi bli mer mänsklig.

Mänsklig är att vara human, vänlig, tolerant, mild, barmhärtig, godhjärtad, hygglig. Ha överseendet. Att ibland låta hjärtat tala mer än förståndet.

Så mer mänsklighet till folket. Det kan man inte förlora på. Där finns bara vinnare.

I går kväll hände det igen….

I går kväll hände det igen. Syftar inte på att HV71 förlorade. Inte att Trump sa något dumt igen. Inget sådant.

Efter en intensiv dag på jobbet då huvudet var rätt trött gick jag till kyrkan och sjöng med några vänner. Några nya för mig. Vi har roligt. Stämningen är hög. Inte minst att vi har förmånen att sjunga med hela symfoniorkestern.

På söndag gäller det. Då blir det förhoppningsvis skönsång av det.

När jag kommer hem inser jag att tröttheten i huvudet är borta. Ja, tröttheten överlag är helt borta.

Man säger att musik och körsång är gott för själen. I sanning är det så. Vet ju om det. Men återigen påmind, lite överraskad, om det igen.

Kanske släpper den fram energier inom oss som har en återhämtande kraft. Kanske hjälper musiken oss att slappna av. Kanske vi kommer ut ur våra begränsningar och släpper loss

Så glömmer vi allt och blommar ut på något sätt. Denna ”glömska” kanske är den mest läkande delen inom oss. Det är då våra trötta celler får vila men också får nytt liv.

Så sjung. Spela. Det gör dig gott.

Utmaningar – inte alla känns som maningar

Vi ställs inför ganska många utmaningar över tid. Situationer som kräver en liten större insats av oss en den vanliga.

Ganska många av dom tror jag vi är nöjda med. Det är dom som utfallet blir så bra som det är möjligt. Kanske bästa möjliga till och med. Det är dom utmaningarna som gör att vi växer och utvecklats.

Sen finns det dom utmaningarna som inte känns som att det är en maning i dom. Alltså att man inte känner sig manad att anta just den utmaningen. Den känslan talar för sig själv. Vi har nog alla mött den. Kämpat med den. Övergett den. Då och då har vi ändock antagit maningen i utmaningen. Visst kan det ha hänt att vi misslyckats då. Men tänk efter, många gånger har det faktiskt gått riktigt bra. Kanske lite överraskande men ändå. Så inser vi att det inte var så farligt trots att det var lite tungt i början

Sen finns det dom där utmaningarna som inger stor respekt med mycket ödmjukhet i bagaget. Då man känner att det ligger något stort i den. Att då anta utmaningen är som att slänga sig ut i okänt luftrum och hoppas att vingarna ska bära.

Utmaning – ett tillstånd som utvecklar och lär. Våga utmaningen du står inför.

Det finns tre sidor på ett mynt

Man brukar ju använda myntets två sidor för att försöka beskriva att allting har två sidor.

Det är ju en ganska bra bild. För allt som händer har ofta två sidor. Så innan vi dömer ut någon eller något så kan vi påminna oss om att det kanske inte är såsom vi först trodde det var.

Kanske det tom har en tredje sida.

Myntet har ju en sarg, en kant. En sida som sammanför dom båda.

Det kan ju vara så att två sidor har lite sanning som gör att båda sidors synsätt kanske behöver beaktas.

Denna tredje sida är också en kontaktpunkt. Mellan två mynt.

Innan vi drar för snabba slutsater gör vi bäst i att försöka se orsak och verkan. Kanske det ligger något bakom det som hände. Som kan förklara varför det blev som det blev. Det kan göra det lättare att ha överseende och enklare att förlåta.

Så se att det finns både två och tre sidor på myntet. Likaså se så på det som händer runt omkring oss. Så kanske du kan hantera det möter på ett bättre sätt.

Söndagstankar – du är inte satt på andra hand (uppdaterad)

Du är aldrig satt på andra hand i Jesus ögon.

Vi kan känna oss sådan. Vi kan sätta andra på andra hand.

Många berättelser i bibeln visar på att man kan till synes vara på andra hand men inte för Jesus.

Fundera lite vidare på det ämnet. Under dagen kommer det fler tankar. Predikar om det i Hovslätt idag kl 10.

Här kommer fler tankar som kanske kan få dig att tänka vidare i detta ämne

Om man läser bibeln ser man många händelser där man kan tänka att man är satt på andra hand.

Tex mannen vid betesdadammen. Han kom aldrig ner i vattnet när det rördes upp.

Killen med bröd och fisk. Kanske inte många räknade med honom. Men han hade underlaget till undret. Många blev mätta och många blev mätta och mat blev det över.

Sackeus som väl ingen ville vara med besökte Jesus

Den blinde mannen ropade på Jesus. Folket försökte tysta honom men Jesus kallade fram honom och helade honom.

Den som aldrig velat ha med Jesus att göra kan man tycka kanske att Jesus väljer bort. Men när man väl frågar efter Jesus så är han där. Inte långsint.

Officeren ansåg sig inte värdig att Jesus skulle gå in under hans tak. Kanske kan vi känna igen oss i det. Jesus som känner oss innan och utan kanske med all rätt skulle tacka nej. Men inte Jesus. Där andra anser det ovärdigt kan jesus tänka sig att möta den personen.

Den spetälske skulle ropa ”oren” där han gick fram. Jesus hade inte problem att vara nära honom och gör honom frisk.

Änkans gåva i kistan var inte stor. Bara 2 öre. Ändå tillskriver Jesus stor betydelse. Vi kan ställa fattiga åt sidan men det gör inte Jesus.

Så skulle vi kunna göra listan lång

Inom second hand har vi utryck som #älskad igen #återfunnen #återbruk. Mm mm. Ord som beskriver att varan får en chans till. Så är det med oss också.

Kanske känner du är satt på andra hand. Kommit fel. Kanske ingen vill ha med dig att göra. Jesus sätter inte dig på andra hand. Han ger dig en ny chans. När andra inte ser dig så ser jesus dig. Vill ingen annan vara med dig vill han vara med dig.

När trötthet sätter hjärnan i stand by-läge

Skulle tro att jag inte är ensam om att stänga av tvn på stand by-läge. Kanske inte det bästa miljövalet. Men smidigt. Bättre än att ha tvn på jämnt (🙈)

Igår kväll kändes det som att hjärnan ställde sig i stand-by-läge. Hade tänkt att göra lite saker. Dom bara inte blev av. Kändes som att det skulle ändå inte funka.

Huvudet liksom bara tyckte det var bra att bara stanna upp.

Tänker att en sådan vila nog inte är så dumt. Man liksom stänger av med fjärrkontrollen en stund. Det blir stilla och när man sen behöver komma igång så trycker man på startknappen igen.

Skulle tro att den funktionen skulle många som är på väg att bli utbrända uppskatta. Skulle vara en välkommen och välanvänd pryl.

Lite knepig känsla dock. Känslan av att hjärnan stänger ner på lågvarv en stund. Den är nöjd med att bara vara en stund.

En stund där man låter kropp och knopp vila är bra. Missa inte den förmånen. Det gör oss gott.

Det finns oftast en berättelse bakom det mesta…

När vi möter olika situationer så finns det oftast en berättelse bakom.

När man lämnar saker i vår gåvomottagning så finns det en berättelse bakom varje sak som lämnas in.

Det kan vara saker från någon som lämnat detta jordeliv. Sakerna har en historia bakom om dennes liv och erfarenhet. Det kan vara starka minnen. Eller saker som betytt väldigt mycket för någon.

Men det finns också en berättelse bakom varje reaktion. Är någon glad kan det beror på något positivt som hänt. Likaså när någon överreagerar på ett negativt sätt. Det kan ha hänt något som påverkar negativt.

Så innan vi drar förhastade slutsatser och dömer så kan vi fundera vad som ligger bakom. Den berättelse som ligger bakom kanske förklarar varför det blev som det blev.

Så innan du brusar upp – tänk efter först. Det kan finnas en naturlig orsak.

Kan en bilkö ha något gott med sig?

Kan en bilkö ha något gott med sig?

Det första man antagligen tänker på är att: Nej, en bilkö har aldrig något gott med sig.

Och visst, miljön är förlorare. Det går åt mycket tid för att ta sig fram i en kö. Det kan bli kökrockar. Och viss stress kan uppstå.

Med det sagt så tänker jag att en bilkö kan visst ha något gott med sig.

Det är i bilkön du kan gå ner i varv. Bonusminuter att gå ner i varv. Reflektion. Kanske tom få lite extra tid för samtalet med Gud. En stund av att få vara med Gud en stund och låta honom tala till oss.

Men kanske är det just i den miljön så svårt att hitta det lugnet i den miljön. Man stressar lätt upp sig. Skulle ljuga om jag inte medger att så har jag hanterat bilkökörandet. Så lätt att bli irriterad på alla andra som beter sig dumt i våra ögon.

Men kanske det är möjligt att vi kan bestämma oss för att slappna av. Stressa ner. För vi kan ändå inte skynda på mer än vad omständigheterna ger i tempo. Bestämmer vi oss för att acceptera läget kan bilkön ge oss en bra stund. En stund av återhämtning. Bearbetning av dagens händelser. Och där, i lugnet då man smyger fram, inleda samtalet med Gud. Låta hans svar och beröring vara huvudmålet just då. Med rätt fikus blir inte bilkön ett irritationsmoment. Utan en möjlig välsignad stund. Handlar nog mest om att vi bestämmer oss för det.