En lovsång till körlivet

Den gångna helgen hade jag förmån att vara ute på turné med kören can’t stop. Vilken helg det blev. För dig som inte rest med oss kan jag berätta att det är rätt intensivt att vara ute med kören. Trots att vi hade en ganska kort restid mellan konserterna på söndagen.

Vi åkte till Stockaryd, Sävsjö och Tranås.

När bussen avgick kl ”efter” tolv hade redan ljudkillarna åkt i förväg. Vilka killar dom är, Oliver och Magnus. Dom är värda alla rosor i världen för deras insats. När vi kom till Stockaryd var det mesta redan inne

Det är rätt mycket som görs innan soundcheck. På ett sätt är man redan lite trött då. Men när man går in och möter publiken blir det så bra. Helt plötsligt är det extranummer och konserten är över. Efter ca 1,5 timme, stående hela tiden.

En sak som slår mig efter en sådan resa är vad mycket den ger mig själv. Trots att det är mottagaren som är viktigast. När man gjort något så får man en ryggdunk av uppmuntran av en körmedlem.

Kära körmedlemmar i can’t stop, Ni är fantastiska. Kul att sjunga ihop med er. Tack för uppmuntran i helgen. Ni skall veta vad det betyder mycket.

Bakom allt detta har vi en ledare som heter Stephan Berg. Det mest troliga är att han lägger ner mycket mer tid på kören än vi kan förstå. Du är så bra. Kompet, troligen ett av Sveriges bästa komp, är det bara att följa. Alltid samma precision och följsamhet.

Åter till publiken. Du skall veta vad du som publik betyder för oss. Ditt välkomnade, ditt engagemang, din applåd, ditt leende gör att man lyfter sig lite till. Så om du tycker att den du lyssnar till behöver ”bli lite bättre” så har du nyckeln. Du är nyckeln.

Så här några dagar efter kan jag känna att det var mycket sjung i helgen. Fortfarande lite ansträngd och hes i halsen. Men vad gör det. Jag fick ju sjunga kör.

Har du möjlighet, börja sjung i en kör. Körlivet är inte dött i Sverige. Körlivet är inte ett passerat kapitel. Körlivet är i högsta grad inne. Man påstår tom att sjunga har positiv påverkan på din och min hälsa. Så sjung ut!!!!!!

Ps Carina, du bara gör det så bra att hålla ihop våra konserter. Vad vore vi utan dig med ett gott budskap som lyfter den som lyssnar. Fortsätt med det Ds

Strömavbrott

Strömavbrott är inte alltid så kul. Det är ju i och för sig ganska mysigt med att då tända levande ljus. Få fart på fotogenlyktan. Det kan bli rätt mysigt faktiskt.

Men det ställer till det för ganska många också. Strömavbrottet gör att man inte får värmen att fungera i sitt hus. Man kan inte laga mat på spisen. Vattnet kanske inte kommer i kranen. Telefonen fungerar så länge basstationen har ström eller det finns kraft kvar i batteriet.

På ett sätt är vi ganska sårbara. Hur mycket är det inte som drivs av elström? Vi får nog erkänna att vi är rätt beroende av elektricitet. Och vi verkar ju inte bli mindre beroende utan snarare tvärt om.

Då är det ganska bra att bo på landet. Vi är kanske lite mindre beroende av el. Eller rättare sagt, vi är kanske lite mer förberedda på ett längre strömavbrott.

I vårt hus har vi vedspis i köket. Den är inte så stor men fungerar perfekt för att laga enklare måltider på. Vi har fotogenlyktor, alltid ljus hemma. Vi kan hinka upp vatten ur brunnen när inte vattenpumpen fungerar.

Nu kan man ju vara ännu bättre förberedd genom att äga ett eget litet kraftverk som drivs av diesel tex. Men det har inte jag.

Men det finns något som ändå övergår allt detta vid ett strömavbrott. Det inträder ett visst lugn. Man kan ju inte göra så mycket. Det blir stilla och inte så mycket ljud. Bara brasorna som knastrar. Det är ett ganska välbehagligt lugn som nog bara uppstår vid ett strömavbrott. Det är ganska välbehagligt. I ljusets eller ficklampans sken kommer kanske boken fram.

En sådan här kväll (Måndagen den 17/3) påminns man om att man kan nog inte förbereda sig nog. Man blir överraskad varje gång det sker. Man borde ha hällt upp mer vatten, haft mer fotogen till lampan mm mm.

Hur som helst är vi nog rätt bortskämda med att det fungerar nästan jämnt. Vi borde nog inte klaga så mycket. Man får lita till att det är någon som kan fixa strömavbrottet. Och faktiskt så påminner det oss att vi klarar inte allt själva. Vi behöver varandra. ”Jag behöver dig och du behöver mig och vi behöver alla varandra. Alla har nånting att komma med ibland , att räcka ut en hjälpande hand” som den lilla visan så bra beskriver.

Så tack för alla som kan ta bort träd från elledningar. Tack till alla er som kan laga trasiga elledningar. Tack alla ni som vakar över vårt elnät. Tack alla ni som jobbar och sliter så att jag får elektricitet. Ni är fantastiska. (Men kan ni skynda er lite? Har snart inget batteri kvar i min iPad 😉)

Ikväll fick det bli lite snabbmakaroner och stekt falukorv. Det är sådandäringa bra strömavbrottsmat. Tack min kära vedspis för hjälpen ikväll.

20140317-193536.jpg

Retro-tisdag

Under denna rubrik tänkte jag under några tisdagar lyfta det som jag lever i dagligen sen några år. Man kanske kunde ha rubrik som second hand, återvinning, köpa billigt. Visst, men det får bli så här. Jag tänker mig att under några tisdagar fortsätta resonemanget som jag påbörjade för en tid sedan i min blogg Välgörenhet eller bara en egotripp

Man menar att vi varje år ha ett överuttag av jordens tillgångar. Enkelt sagt att vi förbrukar mer än jorden kan bidra och skapa under ett år. Själva brytdagen då detta sker kommer tidigare för varje år. Har ingen ambition att gå djupare och klarare i det just nu. Men det är ju på ett sätt den grundläggande orsaken varför vi inte kan fortsätta med att bara producera nytt och konsumera hela tiden. Det betyder ju att i sin förlängning tar skogen slut. Den hinner inte producera så mycket vi vill ta ut ur den. I sin tur betyder det att syreproduktionen räcker inte till för dig och mig och alla djuren. Så valet är ju ganska lätt. Det är dags att ta återbruket/återvinningen på allvar. EU lagstiftar om det. Men skall det egentligen behövas.

Om man bara tar oss i Örebro. Vi har fyra större secondhand-butiker. Bara vår butik skickar en lastbil i månaden till människor som behöver vårt överskott på saker. Vi har sålt ca en halv miljon saker sen vi startade. Då kan det vara det minsta som dom som varit längre än oss i Örebro sålt. Det är en fantastisk mängd saker vi redan nu återbrukar. Ändå finns det ett överskott som vi faktiskt slänger och eldar upp. Saker som vi kan använde länge men som inte passar oss längre.

Jag tänkte mig att under några tisdagar ge några exempel på hur tokigt vi beter oss när vi slänger och eldar upp. Har du lust så hänger du med mig. Du får gärna ge din synpunkt och dina ideer. Vi behöver verkligen ändra beteende.

Och vår ide på Erikshjälpen är att förvandla alla dessa saker till ekonomiska förutsättningar för att ”Förändra världen genom att ge liv åt barns drömmar” gå in på Erikshjälpens hemsida. Där får du massa orsaker till varför du skall skänka dina saker till våra butiker. Då skapar du möjligheter att hjälpa alla dessa barn sommar dom berättar om på sin hemsida. Väljer du att handla i butiken i Örebro hjälper du även missbrukare att lämna missbruket och Elimförsamlingens arbete i tex Tegelbruket i Örebro och barnhemmet i Burundi.

På så vis blir alla vinnare. Miljön, du själv och alla som tar emot hjälpen vi skapar förutsättningen. Ingen dum kombo vill jag lova.

Och billigt blir det, eller hur?

Att tycka om sig själv

Denna veckas puh-citat har ett djup som det ligger något i. När puh tycker om sig själv kanske han visar på utgångsläget för att kunna tycka om andra.

Å ena sidan visar han på en typiskt självbild idag. ”jag först” – bara jag får mitt. Jag måste ha min egentid. Naturligtvis är det naturligtvis så att vi har all rätt att tänka på oss själva, med våra intressen och göra det som jag själv har lust till. Samtidigt är det stor risk att andra människor i vår omgivning som skulle behöva ha ditt och mitt intresse inte får det. Kanske någon behöver just dig idag.

Å andra sidan kanske han rör vid en öm punkt. Där man inte tycker om sig själv. Man nedvärderar sig själv. Duger inte till något. Man tycker att man gör bort sig. Andra har nog ingen lust att vara med just mig. Kanske man inte är nöjd med sitt utseende. Kanske en virvel i håret som gör frisyren svår. Eller som jag som inte har någon frisyr. Kanske har man olater som man inte är nöjd med. Skulle dock Teo att allt för många har en sned bild på sig som helt enkelt är felaktig. Det är en bild som inte stämmer överens med verkligheten. Så går man där och tycker illa om sig själv.

Skall man kunna tycka om någon annan är det en bra utgångspunkt att kunna tycka om sig själv.

För massa år sedan hade jag en undervisningsserie som hade rubriken ”Gud tror på dig. Gör du?” Då berättade jag om hur jag såg ner på mig själv. Jag var nog ganska utseendefixerad. När jag sen kunde släppa det blev det lite enklare. Gud har en vacker bild om dig. Du är hans skapelse som Han älskar. I hans ögon är du vacker. Du behöver kunna se dig själv genom Hans ögon. Du behöver inte göra om dig.

Världens självbild är att vi är värdefulla efter vad vi kan prestera. Trons självbild är att vi duger för den vi är. Inte för det vi gör.

Där du inte tror om dig så tror Gud om dig. Han ser med kärleksfulla ögon på oss. Du kan slappna av. I Bibeln, i Joh 3:16 kan vi läsa:
Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv.
Det var för din och min skull han kom. Därför att Han älskade och älskar oss så mycket.

Har du svårt att älska dig själv så kan du ju försöka älska genom Jesus. Då händer det något gott i dig.

Resultatet blir också att du kan älska din omgivning, din nästa.

Jag vet inte om du läste min blogg där jag skrev hur min förhållning är på jobbet. ”Om du tror så tror jag med dig” Det funkar i ditt liv också. ”Om du Gud tror på mig, att jag kan duga något till, att jag är älskad av dig, då tror jag med dig”

Söndagstankar – Namnet Jesus

Jag har gjort i ordning ett usb-minne med massa musik min bil. Jag har sparat in massa olika skivor jag hittade i vår cd-samling. Titt som tätt sätter jag på den musiken. För en tid sedan kom det till en låt som just då tog tag i mig.

Jesus, Jesus, Jesus
There’s just something about that name
Master, Savior, Jesus
Like the fragrance after the rain
Jesus, Jesus, Jesus
Let all heaven and earth proclaim
Kings and kingdoms shall all pass away
But there’s something about that name.

Jesus….
Det namnet är allt för mig
Jesus….
Som solsken efter ett regn
Jesus Jesus Jesus
Låt det ljuda kring jorden ….
Världens glans skall förgås en gång
Men det namnet förbliva skall

Det är något speciellt med Jesus och hans namn
Det händer något gott i relationen med honom.

Man kan undra kanske varför Jesus kom. Vad var hans tanke…? Han kom för din skull. Därför att han älskade och älskar dig så mycket.

Om man skulle använda Hans egna ord skulle det kunna sägas så här:
”Jag har kommit för att du skall ha frid”
Så mycket som kanske oroar dig. Säg namnet Jesus och det händer något. En frid som finns i djupet av dig. I livets olika svängningar så kan du få upp leva en grundtrygghet som ger en frid i grunden.

”Kom alla ni som är tyngda av bördor, jag skall skänka er vila.”
Det kan räcka med att du säger hans namn. Jesus. För det är något speciellt med det namnet. Vi kan känna oss så under på något sätt. Att då få uppleva den vila han ger är som att få krypa upp i en trygg och stark famn.
Som en skön återhämtning efter ett tungt arbetspass.

”Jag har kommit för att du skall ha liv, liv i överflöd.”
Joh 10:10 ”….Jag har kommit för att de skall ha liv, ja, liv i överflöd.” Det liv han pratar om är ett liv som är så mycket mer än det liv vi jagar efter i denna värld. Ett liv som inifrån flödar med kraft och ger den livskraft vi behöver för att fortsätta framåt.

Han kom till denna jord för att du skulle få uppleva ett liv med stort L.
Inte värderat på människors vis där värdet oftast utgår från status och hur vi lyckas.
Detta liv bottnar i det värde han ser i dig. Som är så högt att han var beredd att dö för dig, i ditt ställe. Värdet i dig ligger i den du är. Inte i vad du kan förmå och imponera med. Inte med kändisskap eller maktposition. För att du är du.

Att ha en relation med Jesus är som att komma hem. Borta bra men hemma bäst, liksom.

Våga säg namnet Jesus. Slappna av och närma dig Jesus på det viset o han kommer att närma sig dig. Jak 4:8″Närma er Gud, så skall han närma sig er. ”

Varför? Det är något speciellt med namnet Jesus för att Jesus är en mycket speciell person. Han är Guds son. Han är det du och jag behöver. Han är inte långt borta från någon av oss. Det räcker med att säga hans namn, Jesus, och kontakten är tagen. Så att du kan få uppleva den frid du så väl behöver, det vila som du efterfrågar och ett liv med stort L.

Att se sanningen i vitögat

I söndags lyssnade jag till Sara Hökpers i svenska kyrkan. Hon berättade om hur det var som barn när hon gick till sin mamma när det var något som var problematiskt. Hon kanske inte riktigt berättade vart skon klämde. Då sa hennes mamma: ”Om du inte säger som det är kan jag inte hjälpa dig.”

Inte så dumt sagt, eller hur? Ibland vill vi varken bekänna för oss själva eller någon hur det verkligen står till. Vi försöker intala oss att det är inte så illa, som det i verkligen är. Den som blir lurad mest är vi själva. Vi försöker försköna det hela för att slippa gå till botten med verkligheten.

Ibland är det svårt att förhålla sig till sanningen ibland. Sara berättade om en munks råd. Han hade sagt ungefär så här: ”För att kunna lämna något bakom måste man först erkänna och bekänna verkligheten. Om man bara försöker hålla det ifrån sig kommer det alltid finnas nära kvar hos dig.” Visst är det en bra sanning?

Jag tror vi behöver acceptera läget och utgå från det och ta ut rätt riktning igen. På så vis kan vi lägga situationen som var problematiskt bakom oss och gå vidare. Att erkänna det som är en frestelse i livet, att sätta ord på den helt enkelt. Att höra sig själv säga det är en styrka. Där börjar vägen ut ur denna frestelse. Redan där bryter vi dåliga mönster.

Faller vi igen så är det ingen fara så länge vi inte ligger kvar utan reser oss igen.

Och kanske är det precis så i vår relation till Gud. Om vi inte säger hur det verkligen är kan Han nog inte hjälpa oss. Vi människor har ganska svårt att förlåta och börja om. Gud är världsmästare på att förlåta och börja om. Så länge vi med ett ärligt hjärta vill förändring och gör vad vi kan för att inte falla igen. Faller vi får vi nåden att börja om ifall vi reser oss upp igen och ber om hans hjälp.

Det finns en poäng i att höra sig själv att säger förlåt till någon än att skriva det på en lapp och skicka den till vederbörande. Likaså en kärleksförklaring, ett erkännande el ett behov man har. Det blir liksom på riktigt. Så är det i relationen till en människa. Precis det samma till Gud. Då först tror jag det blir mer på riktigt. Att skicka någon annan blir inte jag själv. Det är så gott att få ta upp det själv. /em>

Att se något från den ljusa sidan….

En liten reflektion omkring veckans Puh-citat i måndags.

Man brukar säga att närkingen är så negativ. ”Det gåååår aaaaaaldrig” lär dom visst säga i tid och otid. (Nu får jag väl problem nästa gång jag kommer till jobbet). Men kanske är sanningen den att vi är så lite var och en av oss. Eller?

Tänk så mycket lättare det blir när vi väljer att se möjligheterna istället för omöjligheterna. När vi ser den delen som faktiskt är ljus mitt i det mörka. När vi istället för att leta varandras brister söker efter varandras goda sidor.

Att ha överseende. Det är också ett förhållningssätt. Att släppa och lämna bakom sig, typ. Slog upp det på nätet.
Synonymer till Överseende
1 tolerans, fördragsamhet, tålamod, undseende, mildhet, skonsamhet, förlåtelse, tillgift
2 tolerant, förlåtande, förstående, fördragsam, tålmodig, liberal, mild, skonsam, indulgent
Vad betyder överseende?
förlåtande: ett överseende leende
fördrag, tålamod: visa överseende med något
Kanske skulle vi ha mer överseende med varandras olator och brister.

På jobbet kan det vara att plocka upp efter någon, att torka av, att städa upp efter någon annan. Det innebär ju inte att jag förd en skull har fritt fram att stöka ner. Snarare att det borde bli än trevligare och snyggare på jobbet.
Det klassiska ”det får någon annan göra”, ”Det var inte jag”, ”Din mamma jobbar inte här” blir då helt överflödiga kommentarer.

Man kan välja att se det från den ljusa sidan. Om jag gör det blir det så mycket trevligare för nästa som kommer.

När det är motigt omkring oss är det lätt att se ner i gruset. När någon gjort ner en så kan det vara svårt att resa sig. Jesu ord på korset är en god ledstjärna ”förlåt dom, dom vet inte vad dom gör”. Kanske inte funkar överallt men andemeningen är ganska god.

Nästa gång du möter svårigheter och prövningar, försök att se det från den ljusa sidan. Den finns där.

När det verkar omöjligt så tro att det kommer att gå. Det kommer att hjälpa dig.

Jag är den första att erkänna att detta är en lättare förhållning vissa tider i livet. Andra tider är så mycket svårare. Men trots det tror jag att du håller med mig att det blir så mycket bättre när vi försöker se allt från den ljusa sidan. Det lyser upp möjligheten att se en utväg ut ur det hela. Ibland behöver vi hjälp med att få ljus över det. Ibland klarar vi det själva.

Mello

20140308-220726.jpg


Kan man verkligen tävla i musik? I lördags lyssnade på Ring så spelar vi när jag åkte till jobbet. Då pratade Lisa med en kvinna. Hon skulle lyssna på radion när melodifestivalen skulle gå. Dom kom fram till att det kanske var det bästa sättet att lyssna på låtarna. Då blev det liksom bara själva låten som kom fram. Ligger något i det. I TV är det så mycket annat. Allt som händer på scenen. Kläderna. Visst är det egentligen en kompositörtävling egentligen. Men ibland undrar man. Det är då mycket annat runt omkring.

Jag tänker att man kan inte tävla i musik. Musik är så mycket mer. Det liksom är svårt att jämföra olika sångstilar med varandra. Nu för tiden skall rappare, punkare, rockare, vissångare, popare, discofolk och you name it, tävla i samma tävling. Hur svårt är inte det? Känns nästan lite orättvist. Å andra sidan tänker du kanske, ger man sig in i leken får man leken tåla. Absolut. Inget problem med det.
Men eftersom musik är känslor blir det ju lite efter vad jag känner just då. Så det blir lite svårt.

Sen funderar jag på att det är ju aldrig rätt låt som vinner. Och tror man det är rätt kommer dom inte långt fram i själva stora tävlingen.

Musik är så mycket mer än en tävling. Det är ett liv. Från djupet av skaparen som framförs av en utövare som lägger ner sin själ i låten.

Hur det än går i tävlingen så är nog alla låtar och kompositörer vinnare. Dom har mitt i allt brus kunnat göra sig hörda.

Fast visst är det trevligt. Blir lite fest omkring det. Kanske lite extra god mat. Gemenskap framför tv’n. Många har tjänat mycket pengar på hela paketet. Ica, …… SVT……… å kanske någon mer.

Hur som heslst. Jag satt och bloggade och åt knäckemackor helt ensam. Det gick bra det också. Vet knappt vem som sjungit. Vinnaren lär man väl inte missa. Hur som helst. Det är ju alltid fel låt som vinner. Verkar också som det är bättre att komma typ tvåa. Det verkar gå bra för dom också.

Musik ska byggas utav glädje. Av glädje bygger man musik. Mer musik till folket!

Mobiltelefonteknik

20140308-193715.jpg

Återigen slår det mig vad många det som tror sig kunna köra bil och prata i mobilen samtidigt i ena handen. När man skall åka till jobbet så passerar man ganska många rondeller. Inte så sällan krånglar sig personer igenom dessa, både enkel och dubbelfiliga, rondeller medan man pratar i mobilen. Man klarar inte att varken blinka eller växla sin bil. Svängen blir allt annat en mjuk och följsam genom rondellen. Och mitt i denna trafikfara finns det flera andra bilister som vill igenom rondellen med en hel bil.

När vi fick en ny lag om hur vi får och inte får använda telefonen i bilen tror jag att vi gjorde en halvmesyr.
I fredags åkte jag bakom en bilist som pratade intensivt i telefonen. Kvinnan (som borde kunna göra två saker samtidigt) vinglade, hackade sig fram och missade blinkersen hela tiden. Köra om var inte att tänka på. Uppenbarligen borde mobiltelefonsamtal i bil vara förbjudna.

Varför inte använda handsfree ?
Då säger du, vän av ordning, att undersökningar visar på att det är nästan lika farligt. Dock är jag av den uppfattningen att det är i alla fall något säkrare att köra bil med båda händerna tillgängliga för att framföra sitt fordon.

Ibland när jag är på väg till jobbet brukar jag räkna bilförare som pratar i sin mobil utan handsfree. Dom är många. Många. Flera av dessa är ganska dåliga förare i det momentet.

Man kan ju undra vad som hänt när en långtradare, till synes utan anledning, kört av vägen. Mobil? Film på datorn? Inte vet jag. En gång åkte jag taxi. Föraren hade en film på gång i sin mobil medan han körde. Hur knepigt var inte det?

Nä, vi kommer att få fortsätta med att möta alla dessa vingliga förare. Ända tills det händer en tragiskt olycka där det tydligt framgår att orsaken var ett mobilsamtal. Det är troligen inte möjligt att göra en lag där det blir förbjudet att prata i mobil medan man kör bil. Det är troligen inte ”politiskt korrekt” om man nu kan utrycka det så. Det är troligen ingen som kommer att följa det. Och det blir nog svårt att kontrollera den.

Och det är väl där skon klämmer. Vi vill kunna prata i telefonen medan vi kör. Därför blir det ingen sådan lag. Troligen är det så också att vi inte tror att vi är dåliga förare medan vi pratar i mobilen. Och då finns det ju ingen orsak till en sådan lag.

Nu överreagerar du väl, Pedher? Ja, möjligen. Men det är inte roligt att möta dessa vingelpellar ute i trafiken.

Vi får hoppas att det inte sker någon tragisk olycka. Och händer den, så är inte du och jag med i den. Eller hur?

20140308-193922.jpg