Inlägg

Publicerat den

Nätverksproblem

Tog fram min surroundanläggning till tvn. Tänkte koppla ihop den och tvn med nätverket. När jag försöker så blir det inte bra. Det finns men ändå inte. Det ser ut att man kan koppla ihop det men sen finns det inte där. Man kan lugnt säga att det är nätverksproblem. Det ordnar sig säkert men visst är det frustrerande.

Tänk vad nätverk är viktigt. Inte minst när man kommer flyttande till en ny stad som jag gjort. Så viktigt det är att dom befintliga nätverken öppnar upp för att en ny person att koppla upp emot (för att fortsätta bilden)

Tänker också att en församling behöver nätverka med andra församlingar. Det finns så mycket inspiration i det.

Vidgar man vyn lite till behöver en församling nätverka övriga aktörer i en stad. Kommunen, polisen, föreningsliv, missbruksvård, sociala aktörer och många fler. Det ger en trovärdighet. Men främst en stark kraft i samhället för att stötta och hjälpa.

Så skulle vi kunna fundera vidare om att nätverka. Men tänk när nätverket ligger nere eller har störningar, då blir det inte lätt. Kraften avtar. Samordning avtar. Och alla olika aktörer blir rätt ensamma att kämpa på.

På ett sätt är jag undrande över hur nätverken fungerar idag. På vissa platser säkert ganska bra. Andra mindre bra.

Summan av detta – jag tror att denna tid behöver ett väl fungerande nätverk mellan människor. I vänskap. I organisation. Mellan organisationer. Och det går inte att säga att detta beror bara på andra. Det börjar med dig och mig.

Publicerat den

När lamporna tänds på arenan….

Intill där jag bor finns Tunavallen. Igår kväll tändes lamporna upp. Trummorna spelade. På planen spelade två lag. Ett från Värnamo. Ett från vår egen stad. Det ena laget kan gå upp i Allsvenskan vid vinst. Det andra laget har helt andra förutsättningar. Samma arena. Samma lampor. Men för ett lag kan det innebära något riktigt stort.

Utanför arenan finns det säkert många som följer med på avstånd. Kollar på live-rapporteringen. Medan andra vet inte ens om att det är en match som spelas.

Ett gäng spelar sig svettiga på planen. Dom har ett mål i sikte. Dom gör allt vad dom kan för att få sin strategi att fungera för att kunna vinna matchen. På samma arena finns det ett gäng åskådare. Dom hejar på men andra får göra jobbet. Rätt ofta tyckande människor. Åsikterna haglar över både spelare och domare. Trots att dom som är i händelsernas centrum borde veta bäst är det oftast läktarfolket som tror sig veta bäst.

När lamporna släcks går analysernas diskussioner loss. Man är rätt klar på vad som borde ha skett på plan.

Visst haltar bilder helt klart. Bilder kan dras på tok för långt. Men det är ändå rätt tydliga kopplingar till livet för övrigt.

Handen på hjärtat – vem är vi, du och jag, det sammanhang vi rör oss? Är vi på planen och gör allt vi kan för att lyckas? Är vi åskådaren som tittar på men har den fulla kunskapen hur allt borde vara? Men vi gör inget själva för att nå målet. Är vi den som står utanför inte bryr oss? Eller kanske har vi ingen aningen om vad som just nu händer och är viktigt?

Kanske är det sunt att någon gång då och då stanna upp och kolla in sin egen position i det hela. Avstå från att analysera andra. Utan vända strålkastarljuset mot sig själv och fråga….. vem är jag i detta och vad gör jag?

I föreningen, i vårt eget samhälle, i vår egen kyrka, i skolan, ja i egentligen vad som helst. Vad är din position i det ? Vad är din hållning och attityd?

Kanske är det dags att lämna sin plats utanför arenan och gå in. Kanske är det dags att lämna åskådarläktaren och börja va med i laget och kämpa för vinsten. Kanske är det dags att lämna det mer dunkla och gå ut i ljuset. Följ inte ditt sammanhang på avstånd. Bli en del i skeendet.

Publicerat den

Det finns hopp

I januari kommer det att vara en speciell händelse i Eskilstuna. Då blir det en kampanjhelg under rubriken ”Det finns hopp” med Sebastian Stakset.

Under nästa helg firar vi Alla Helgonahelgen. En helg som minns dom som gått före. Som vi säger. Alltså dött, gått ur denna tid. I motsats till halloween som bygger mycket på att skrämmas ger denna helg hopp. Hopp om ett liv efter detta.

Många gånger kan vi längta efter att få leva i ett hopp. Då hopplösheten griper tag om oss. Vi misströstar så lätt.

Ibland kanske vi mer hoppas att det finns ett hopp. För vi har liksom svårt att se hoppet. Våga sätta vår tillit till det.

Romarbrevet 4:18
”Där hoppet var ute hoppades han ändå och trodde och blev så far till många folk, som det var sagt: Så ska din avkomma bli.”

Abraham och Sara får ett löfte om att som skulle få ett barn och att Abraham skulle bli far till många folk. Men dom kunde inte bli med barn. Det är detta som beskrivs. Dom hoppades fast hoppet inte fanns.

Jag skulle vilja uppmuntra dig till att göra detsamma. Hoppas fast du har svårt att hoppas. Hoppas även där du tycker dig se att hoppet är ute.

Hoppet inför evigheten vill uppmuntrande att det finns något att se fram emot. Döden är inte slutet. Det är början på något annat. Där vi kan tycka det är omöjligt är Gud den som ser möjligheten och är möjligheten. Där vi är beredda att ge upp är Gud den som skapar vägen vidare.

”Där allt hopp var ute hoppades han ändå och det blev så”

Sluta inte att hoppas. Det finns hopp!

Publicerat den

Närhet – inte alltid det lättaste

Närhet är inte alltid den enkla saken i livet. Hur nära släpper man in någon i sitt liv? Är det fritt tillträde till allt eller kan man, och får man, hålla något utom räckhåll för andra?

Närhet kan vara svårt om man blivit sårad. Men kan vara betydligt lättare när livet haft mest goda möten.

Blygsamhet kan göra närhet komplicerat. Medan för den som är het oblyg kan det bli väl mycket närgången närhet.

Närhet kan göra att man växer när man låter andra komma in inom sin trygghetszon. Där man till och med hittar nya sidor hos dig själv.

Närhet kan bli svår när någon tränger sig på utan att ha fingertoppskänslan att veta när man ska stanna upp innan man gått för långt.

Närhet kan vara något väldigt mycket fantastiskt också. Som värmer. Som ger mersmak och god eftervärme.

För mig har en närhet till Gud varit viktigt. Du vet tillfället då Gud verkligen kommit nära. Man har förnummit Guds närhet på ett påtagligt sätt.

Du behöver aldrig vara orolig för Guds närhet. Hans ödmjuka hållning med känslan av kärleksfull omsorg gör att hans närhet är heligt vacker.

Denna dag önskar jag och ber att vi är många som får komma intill nära Gud. I kyrkan eller om du befinner dig någon annanstans. Där du får uppleva Guds närhet. Både till uppmuntran och glädje. Men också tröst om det behövs.

Närhet behöver inte vara så komplicerat. En god närhet ställer inte krav. Den finner sig i enkelheten.

Publicerat den

Livet kan vara i gråskalor ibland …

Tänk att livet kan vara i gråskalor. Jag tänker inte svart eller vitt man ibland säger. Utan mer att livet saknar färg. Livet skulle till synes vara mer i färg. Men där färgen skulle vara så är det mest gråskala.

Så kan livet vara. Det kan vara svårt att ta in. Där man borde bli glad och upprymd av påverkar oss inte på det viset. Det man vill ska ger färg och värme ger det inte.

Men mitt i detta gråa skulle jag vilja påminna dig om att färgen finns.

Hur livet än kan uppfattas som grått så vill jag påminna dig om att det finns färger bakom det gråa. Det finns färger som kommer att bryta fram mitt i ditt gråskaliga som livet ljust nu kanske är.

🙏 Min bön denna dag är att färgen skall få återvända i din vardag. Att färgen ska få tränga fram igen. Att du åter skall få se livets innehåll i varma färger igen. Att det som just nu är dig kärt men fått vara grått under lång tid ska få återvända in i färgernas vackra och goa spektra. Herre , låt dom gråa upplevelserna få läggas till det historiska arkivet. Herre, visa in i den värme färgerna står för. Amen 🙏

Publicerat den

Omsluten

En gammal kör men oerhört aktuell och lika sann idag som då den skrevs och långt före dess. Texten hämtad från psaltaren så den har rätt många år på nacken. Men varken gång vi läser dom så är det som om Gud säger dom för första gången till oss. Lika sant som alla andra gånger. Med samma verklighet och påtagliga närvaro.

Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand. Ps139:5

Det finns ingen sida på dig som är bortglömd eller omöjlig får Gud att omsluta. Ingen. Du är helt omsluten, omsluten på alla sidor. Som barnkören säger …

Jesu kärlek är så underbar,
Jesu kärlek är så underbar,
Jesu kärlek är så underbar,
kärlek så underbar!
Så hög, jag kan ej nå över den,
så djup, jag kan ej nå under den,
så vid, jag kan ej nå utom den,
kärlek så underbar

Hans kärlek till dig är så omsluten dig att du inte kan ta dig över den, under den eller nå utanför den. Så totalt omsluten av Gud är du.

Gud tappar inte taget om dig. Han håller dig i sin hand. Han blir aldrig trött Indien hand som vi kan bli och tappa taget. Han tappar aldrig fattningen. Vad vi än hittar på så omsluter han oss och vill oss väl. Hjälpa oss att komma in i rätt hållning igen.

När Gud omsluter dig så omsluter han dig med sin kärlek. Du är så innerligt älskad av honom. Vila i den omsorgen. Sätt din tillit till det.

Du är inte bortglömd.

Publicerat den

Att se genom någon annans ögon

Igår kväll var det tvättstugekväll. Lite fix hemma och samtidigt lite hockey. Min son var och kollade HV71 borta mot Troja. Han skickade uppdateringar. Lite film från matchen. Det var som att jag såg den genom hans ögon.

Ibland kan en berätta om en upplevelse med sådan inlevelse att det nästan känns som att man varit med om det själv. Man liksom lever dig in i händelsen.

Vi behöver se på livet genom Guds ögon. Där får vi rätt syn på oss själv. Rätt förståelse vad som sker omkring oss. Genom hans ögon ser vi möjligheter i till synes omöjligheter. Genom dom ser vi hopp. Där kan det mörka bli ljust.

Dom vi har svårt för att tycka, dom älskar han. Därför behöver vi se på dessa människor genom hans ögon.

Det är genom Guds ögon vi ser vad som är väsentligt. När tvivlet kommer ser vi tro genom hans blick. När uppgivenheten kommer kan vi få se hopp genom hans ögon.

Vi människor behöver se genom Guds ögon. Då får vi rätt perspektiv på livet. Det kan många gånger vara det som blir avgörande för oss. Våga träd in i Guds synfält. Han vinklar inte till det. Hans blick är sann.

Genom att se genom Guds ögon har vi lättare att se med nåd och barmhärtighet.

Publicerat den

Vad saknar du allra mest?

För några dagar sedan fick jag en bild av en kompis. Det var på en speciell godisbit som också jag tycker rätt mycket om. Det gjorde att när jag kom till Maxi så sökte jag efter den och, kan du tänka dig, den fanns där också.

Saltlakrits P L O P P. När jag stoppade den i munnen inser jag att jag saknat den smaken. Inte så att jag sprungit benen efter den men ändå.

Vad saknar du allra mest?

Vad är det som du går och längtar efter? Vad är det som upptar din tankeverksamhet? Vad är det som du gärna skulle vilja se hända dig?

Jag skulle tro att vi alla har något som vi saknar. Inte så att vi är utblottade på saker kanske. I mångt och mycket kan vi vara nöjda och tillfreds. Men ändå kanske det är något vi gärna skulle se fanns i våra liv.

”Han som kan göra långt mycket mer än allt vi ber (be, önska, fråga) om eller tänker (drömma, fantisera om) oss genom den kraft som verkar i oss,” Efesierbrevet‬ ‭3:20‬ ‭SFB15‬‬

Det finns en väg att gå med de man längtar efter. Till Gud. Ef 3:20 öppnar en ny dimension. Nu tror ju jag att Gud ger efter hans övertygelse att det är bra för oss. Men han har makt att svara på en sådan bön.

Jag skulle bara vilja uppmuntra sugar vara uthållig. Varför han dröjer har jag inget bra svar själv på. Kanske det ändå finns en, om än svårförståelig, tanke bakom det.

Ett vet jag. Gud kan göra långt mer än vi kan drömma om. Så vad saknar du allra mest i livet?

Publicerat den

En vanlig dag ….

En vanlig dag – vad är det egentligen? Jag bara funderar lite.

På ett sätt är ju en dag aldrig den andre lik. En ny gag har ju aldrig funnits. Så den är ju ovanlig i sitt slag. Visst, den kan likna eller efterlikna en dag som passerat. Men den är unik. Minst lika unik som morgondagen som ännu inte infunnit sig.

Vi kan om möjligt fylla varje dag med liknande innehåll. Men likväl så blir det väldigt sällan exakt som gårdagen.

Tänk att vi kan möta varje dag som en unik upplevelse. Där vi går in i denna nya oskrivna dag. Med förväntan. Med förhoppning. Med en nyfikenhet. Man kan ana vad som komma skall. Men aldrig veta säkert. Man kan planera men aldrig veta med säkerhet att det kommer bli så.

En vanlig dag är egentligen dess motsats – ovanlig. Den har aldrig funnits tidigare. Kommer aldrig igen. Den är helt enkel unik.

Lev denna dag med en nyfikenhet. Det kommer att berika din dag. Var uppmärksam på det som finns där som du inte brukar se av någon anledning. Lev den. Den kommer aldrig mer igen. Aldrig

Denna dag är starten på resten av ditt liv. Hur viktig är inte den då?! Jätte viktig. Alltså ingen vanlig dag.

I bibeln står det att Guds nåd är var dag ny. Visst är det häftigt. Å ena sidan är Guds nåd lika stor varje dag. Ändå är den ny var morgon.

Idag när du vaknade gavs du en ny dag med ny nåd. Stor är Guds trofasthet

”Det är Herrens nåd att det inte är ute med oss, att det inte är slut med hans barmhärtighet. Den är ny varje morgon, stor är din trofasthet.”
‭‭Klagovisorna‬ ‭3:22-23‬ ‭SFB15‬‬

Det är inte ute med oss. Varken du eller jag. Det finns hopp för oss. Du omsluts av Guds barmhärtig, av Guds trofasthet och nåd. Kan denna dag vara annat än god? Den är unik. Ta emot den som en gåva från Gud. Vårda den väl. När kvällen kommer kan du lämna tillbaka den till Gud. Om herren dröjer och vi får leva får du en ny i morgon. Håll inte fast i den gamla. Du får en ny. En ny ovanlig dag som aldrig funnits. En ny gåva att vårda från vår Herre.

Denna dag är din dag. Gör något gott av den. Vårda den väl.

Publicerat den

Guds ljus vilar över staden

Var ute på en promenad och tog som vanligt lite kort. Såg det inte då men ser det nu.

Guds ljus vilar över staden

Gud har inte glömt bort oss. Det är inte bara över staden hans ljus vilar på. Över ditt samhälle på landet. Över den ensliga huset på landet. Den lilla hyddan i öde trakter. Guds ljus vilar över varje människa vart den är.

Guds ljus vilar över den rike, den fattiga, den fridsamme, över den som betecknas som bråkig, barnet såväl som den som är äldre. Vart vi än är födda. Guds ljus vilar över varje enskild människa.

Hans ljus ger sin återglans i oss alla. Vi får reflektera honom. Han har lagt ner evigheten i varje människas liv. Så även den som begår grova brott har en bit av evighet och Guds ljus inom sig. Min bön idag är att vi skall få upptäcka skimret av Guds ljus i varje människa vi möter.

Guds ljus vakande öga över oss är så varm. Hans kärlek är så stor. Hans hjärta brister när det går mindre bra för oss, för staden, för familjen, för den enskilde. Han brister ut i glädje när det går bra för oss, när vi gör goda val, när vi låter hans ljus beröra oss.

För det är det underbara i att Guds ljus vilar över oss. När det får beröra, inte bara på ytan, oss på djupet. Så gör ljuset gott inom oss. Det gör gott i vårt samhälle. I våra hem. Jag tror det är den stora utmaningen i den tid som nu är. Att städer, kommuner, länder men också vi enskilda låter Guds ljus, värme och närhet beröra oss.

Guds ljus vilar över dig för att han älskar dig så mycket. Vilar över din plats för att han älskar den likaså.