himlen – Sida 2 – Pedher´s blogg

1 november, 201531 oktober, 2015

”Dom som gått före”

Alla Helgonahelgen – alla helgons helg – en helg till minne av alla dom som gått före – är en helg långt mycket mer än mörker och sorg.

Av naturliga skäl är denna helg fylld av saknad och många gånger tårar efter en kär vän som fått avsluta sin livsvandring på denna jord. Det blur en helg där många tänder ett ljus och minns. Ljuset blir på något sätt en bro mellan minnen och nuet.

Gått före …..

Vi säger ganska ofta så om den som dött. Gått före. Före till vad? In i det vi kallar död. In i det vi alla en gång ska göra. Men det ligger något hoppfullt i detta uttryck också. Att gå före till något.

Gått före ….

I min tro ligger det något hoppfullt och tryggt. För i den finns det verkligen något man går före till. Himlen och gemenskap först och främst med den Jesus jag tror på. Men också med alla dom som redan är där. Då blir dödens skiljeväg mer en paus än någon evig skilsmässa med någon. Det finns verkligen något där bortom vi kallar död. Något att gå före till.

Gå före ….

Himlen – den plats där vi ska tillbringa evigheten – är den kristna trons yttersta härliga mål. Vägen dit är en vandring med den Gud jag tror på och alla människor jag har förmånen att träffa. Tron blir en bärande kraft genom livet. Himlen är den värld där ingen sjukdom finns. Den perfekta världen av renhet på alla plan. Jag tänker den som ett nyfött barn. Kanske du minns det. Så oförstört vackert.

Gå före ….

Denna helg påminner oss om att många redan är där. Redan framme och vi andra är på väg. I det finns egentligen inget mörker. Saknad, ja, men ljusa minnen och en ljus framtid. Då blir det en stor tacksamhet som kryper fram. Tacksamhet för vad dom som gått före fått betyda för oss. Även en tacksamhet för vad vi har att vänta. I den värld vi lever är det fyllt av missljud och missräkningar. Inte alltid så lätt att uppskatta denna värld och detta liv. Men handen på hjärtat fylls den av väldigt många ljuspunkter också. Men vi har något ännu bättre att se fram emot. Något oförstört vacker underbart. Som doften efter ett stilla regn en varm sommardag. Som vårens nyutspruckna vackert gröna löv.

Alltid på väg …..

På något sätt är vi ett folk alltid på väg. På väg till denna underbara värld som så många gått före till. Ingemar Johanssons låt ”Alltid på väg” beskriver detta så bra: ”Jag är alltid på väg mot en avlägsen destination bortom det vi kallar tid och rum. Detta mål ger mig mod, ger mig kraft, ger mig inspiration till att möta åren som jag nu har framför mig. I mitt innersta bär jag en bit av ett avlägset land, löftet om att jag hör hemma där. I mitt innersta bär jag ett hopp om en avlägsen strand, att få möta Herren ansikte mot ansikte. Så vad jag än gör, vad jag än tar mig för ska jag aldrig släppa taget om denna osynliga hand som Herren sträckt mig. Nej, vad jag än gör, vad jag än tar mig för ska jag aldrig släppa taget om detta osynliga land som kallas himlen. Om nu Gud är en lögn har jag svårt se min väg meningsfull, livet är då ren fåfänglighet. Men jag tror på den man som blev korsfäst för kärlekens skull. Du vet, graven som blev lämnad som blev funnen tom.”

Kanske vill du be med mig denna bön en dag som denna:

Gud, jag vill också följa med till den plats som dom andra gått före till. Jag vill dela detta liv med dig Gud. Så jag ber dig att redan nu få starta denna vandring med dig Gud här på jorden. Var en del i mitt liv Gud så vill jag vara en del av dig. Hjälp mig att tillsammans med dig Gud leva ett liv som leder mig till himlens värld. Så att jag inte går vilse den dagen det är dags för mig att ”gå före” någon annan till den plats som kallas himlen. Amen!

2 november, 201431 oktober, 2014

Söndagstankar – Himlen

Denna helg är det många tankar om himlen.

En av dom texter för denna helg är denna: ¹³I tron dog alla dessa utan att ha fått (se) det som var utlovat. Men de såg det i fjärran och hälsade det och bekände sig vara gäster och främlingar på jorden. ¹⁴De som talar så visar därmed att de söker ett hemland. ¹⁵Om de hade menat det land som de gått ut ifrån, hade de tillfälle att vända tillbaka dit. ¹⁶Men nu längtade de till ett bättre land, det himmelska. Därför blygs inte Gud för att kallas deras Gud, ty han har ställt i ordning en stad åt dem. Hebr 11:13-16

Himlen är något vi ser framför oss. Det hjälper oss att se att det kommer något som är bättre än det vi har nu. Bibeln talar om att när Jesus vänder tillbaka till himlen gör han det för att bereda rum för oss. (Joh 14) Han säger också att han ville att vi skulle vara där han är. Det visar på en Gud som inte bara såg till det korta perspektivet. Vi var inte bara i hans tanke innan vi föddes. Vi är inte bara i hans omsorg under dom dagar vi har på jorden. Han skapade också en värld för oss efter det vi kallar död. Inte bara detta tänkte han på. Han skapade vägen dit genom sig själv. Därför säger han ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern (alltså till himlen) utom genom mig!” (Joh 14)

I det ljuset blir denna helg inte dolt i mörker. Det är ingen ”långfredag” utan snarare en ”good-weekend”. En helg som talar om hoppet. Om det som kommer, himlens värld.

Himlen är något som härrör till tron. ”I tro dog dessa” utan att egentligen ha bevis. Det är trons mysterium. Men lika fullt sanning.

Jag har flera kompisar jag inte möter så ofta. Det kan gå flera år. Men när vi möts är det som att fortsätta där vi slutade förra gången. Cecilia, min facebook-kompis skrev på sin status inför sin väns begravning: ”Det va inte så här det skulle bli NN Idag säger vi inte Hej då, utan Vi ses igen!” Det är att fånga denna helgs stora berättelse. Döden är inte att skiljas för all tid. Det är att skiljas för en tid för att sedan mötas igen i himlens underbara värld. Då möts vi igen och tar upp tråden där vi var när vi skildes åt på jorden.

Himlen är som att komma hem. Du vet, ”Borta bra men hemma bäst” Himlen är alltså inget att vara rädd för. Lyssna på alla berättelser om folk som fått en skymt av himlen. Det är bara vackra och underbara berättelser. Så man kan lugnt säga att detta livet är en förberedelse för det som kommer. Det är här vi bestämmer oss för att dela även den gemenskapen. Att om en tid förenas med dom som gått före.

Alla Helgonahelgen är ett enda stort ”Vi ses igen!”

27 februari, 201427 februari, 2014

Resa

Att resa är ett intressant fenomen. Under några timmar på ett tåg delar man samma tågvagn. Olika destinationer men i samma färdmedel.
Somliga i sällskap andra ensamma mitt i denna gemenskap. Somliga sitter still andra springer till Bistron i tid och o otid. Somliga pratar högt med varandra fast man sitter en bit ifrån varandra. Andra pratar högt med någon som inte syns. Mobilsamtal. Någon annan sitter försjunken i en bok medan någon annan jobbar via sin dator och uppkoppling med gratis internet.
En upprörd konduktör fasar över en fripassagerare medan kollegan lugnt tar över jobbet en stund och erbjuder kollegan att gå in och ta sig en kopp kaffe medan han jobbar ifatt det man missat pga av denna biljettfria yngling. Vilken storsint kollega.

Så är det dags för mig att byta tåg. Tillsammans med några andra kliver jag av i Herrljunga och andra kliver på. Somliga har mycket packning andra reser lätt och har knapp någonting med sig.

Denna dag är det ganska lätt att resa med SJ. Inga förseningar att prata om. Så när på den smått stressade konduktören (som tinade upp senare) är set en trevlig stämning på tåget.

Denna gång hade jag min biljett i mobilen. I min app ”Passbook” ligger den. Hur riktig den än ser ut måste jag erkänna att jag var lite nervös. Skulle det funka? (Jag hade säkrat med ”riktigt pappersbiljett” också. Kan du tänka dig, det funkade. Min biljett i mobilappen funkade helt ok.

Att resa är intressant. Hela livet är en resa. Somliga planerar sin resa i minsta detalj andra reser lätt. Somliga verkar ha en slutstation/mål man ska, andra verkar inte bry sig speciellt. Blir som det blir liksom.

Inte vet jag hur du reser genom livet men för mig är livet ‘bara’ en del av resan. Jag tillhör dom som har ett mål för min resa längre fram. Som egentligen inte är ett slutmål utan mer där själva resan på något sätt fortsätter. Biljetten har jag inte i mobilen utan i mitt inre. Den har inbyggd GPS och hjälper mig att hitta rätt. På ett sätt reser jag lätt. Det som sången säger ”du får ingenting ta med dig dit du går”. Å andra sidan försöker jag förbereda mig och ha med det nödvändigaste i livet. Min biljett är min tro på Gud. Jag har en tro att det finns något bortom det vi kallar död. En himmel som står beredd för oss.
Inför denna resa funkar det nästan som en vanlig resa. Man behöver skaffa sig en biljett. Man behöver se till att hoppa på färdmedlet och sen resa. Vissa tider reser man med andra i grupp, eller ensam mitt i vimlet. En tid kan det vara lite bullrigt omkring sig med många som umgås med varandra medan andra tider är det lugnet själv. Under hela resan kan jag prata med en som inte syns, det kallas för bön. Bön till Gud. Det är ju som ett mobilsamtal med någon som inte syns. Ända skillnaden är väl att det aldrig är upptaget, alltid kontakt och den som lyssnar har tid med mig. Alltid.

Så har jag bytt tåg. Annars hade jag missat målet med resan. Idag till Alingsås. Ska träffa massa trevliga butikschefer från Erikshjälpen.

Kanske du behöver byta tåg för att komma till rätt mål? Kanske är det dags att byta färdriktning. Kanske nytt jobb, ny skola, ny bostad, något nytt. Kanske himlen hägrar och då, vad vet jag, så kanske behöver byta ‘tåg’.

Lycka till på din resa