’Höj rösten – argumentet svagt ’ har varit ett pastorsskämt för mig. Det som skojades om att det stod ute i marginalen på utkastet till predikan. När det man skulle säga inte riktigt hade teckning.
Rätt dåligt skämt, ja jag håller med dig om det.
Men nu har det fått en annan betydelse för mig. Jag tycker mig se att det stämmer mer in på våra världsledare nu. Och det oroar mig mer än mitt eget utkast så att säga.
Såsom världsledare använder sina ord nu borde det delas ut ett rött kort och en utvisning på några minuter. Så att det hann tänka efter vad dom just sa.
Ord kan vara värre än en bomb. De kan förgöra det mesta. Och då räcker det med bara några korta ord. Kan bli helt omöjligt att ställa tillrätta. Det andra kan ha byggt över tid kan lätt raseras på nolltid.
”Då sade han: ”Men nu ser jag fyra män gå lösa och lediga inne i elden, helt oskadda. Och den fjärde ser ut som en gudason .”
— Daniels bok 3:25 —
Kung Nebukadnessar föll för att man skulle tillbedja något annat än Gud. En gyllene staty. Du läser om det i Daniels bok. På given signal skulle man falla på knä och tills denna staty.
Sadrak, Meshak och Abed-Nego, som trodde och förlitade sig på den levande Gud i himlen vägrade. Dom ville bara dyrka den Gud som kunde göra något i det verkliga livet. När man nu såg att de inte tillbad statyn skulle de Staffan med att slängas i den brinnande ugnen. Deras förvissning om hjälp var stor. Deras svar blev därför: ”Om det blir så, är vår Gud som vi dyrkar mäktig att rädda oss ur den brinnande ugnen och ur din hand, o konung. Men om inte, så ska du veta, o konung, att vi ändå inte dyrkar dina gudar och att vi inte tillber guldstatyn som du har ställt upp.” Så slängdes dom i ugnen.
När kungen skall se om de var döda blir han minst sagt förvånad:”.. nu ser jag fyra män gå lösa och lediga inne i elden, helt oskadda. Och den fjärde ser ut som en gudason .”
Gudasonen tänker jag är Jesus. Möjligen en ängel. Men de skadas inte av elden för Gud var med dom.
När jag blir påmind om denna berättelse tänker jag att det den vill säga något i vår tid också. När vi bokstavligt hamnar i elden går vi inte ensamma. Jesus vik slå föls med oss. Och vi skall inte bli skadade. Många gånger kan det bli hett omkring oss. Slappna av då. Gör som dessa tre män, förlita dig på Gud. Det är det bästa du kan göra. Där får du rätt förhållande till det som är svårt. När elden är lös kan det vara svårt att släcka den. Men Jesus är med. Det står att inte hens håret var svett på dom. Vi vet vad det kan lukta om hår när det har brunnit. Ingen go lukt. Gud vill bevara dig. (Du läser om detta i Daniels bok kapitel 3)
🙏
Herre, när det blir hett runt omkring mig, med människor som vill mig illa, var med mig då. Bevara och beskydda mig. Tack för din omsorg.
Resan är igång. Här kommer vi kära Tanzania. Tack till er som tar hand om min lägenhet medan jag är borta. Uppskattar det verkligen.
Resväskorna är packade. Passet är med liksom VISAt. Nu är det bara själva resandet kvar då. Man påstår att det är det som gör själva resan. Allts medan man är på väg.
Denna gång vet jag inte riktigt om det är så. Att vänta i Addis nästan hela lördagen är väl inget man skriver i sina memoarer direkt. Att söka VISA för några timmars promenad utanför flygplatsen är inte värt kostanden.
Men visst är resan viktig. Under tiden växer förväntningarna. Det är då man laddar för alla besök. Man liksom taggar upp. Och det är nog viktigt i sig. Där växer bilder fram.
Det är min 4:e resa till landet. För Peter är det den första. Jag minns min första. Alla nya intryck. Alla nya smaker. Ska bli roligt att se Peters upptäckter.
Höjdpunkten blir att få vara med Rebecca, Benjamin, Theodore och Ronja. Se deras liv i Tanzania. Få se deras uppdrag. Att få se det man bara har hört talas om. Så där är jag mest förväntansfull.
Kul att du vill följa med på resan. Det är svårt att veta när jag får tillfället att sända upp lite bilder. Men väljer du att följa bloggen via prenumeration så får du ett mail varje gång som det kommer en uppdatering. Vill du inte följa den efter resan avprenumererar du dig bara.
Har vi glömt något att ta med oss? Just nu ingen aning. Och när vi väl upptäcker det så är det troligen försent att fixa det. Då är det bara att boka en resa till för att rätta till det 😉
Så har mitt lag HV71 vunnit på övertid igen. Jag vet ju bet vilken gång i ordningen det är. Känns som många men det kanske det inte är.
Men det är en seger. Och det är bra.
Man kanske kan dra slutsatsen att det är aldrig försent. Eller att bättre sent än aldrig. Eller mans ska aldrig ge upp. Kanske lär det tålamod också. Kanske lite av när det ser ut som mörkast bryter det igenom.
Glöm aldrig detta i livet. Det går att vinna på övertid !!! Det är inte omöjligt och det inte för sent 🙏
”Se, jag står vid dörren och knackar. Om någon hör min röst och öppnar dörren, ska jag gå in till honom och hålla måltid med honom och han med mig.”
— Uppenbarelseboken 3:20 —
Man brukar säga att det finns en dörr in till våra liv. Den dörren har inget handtag på Tsinan. Bara på insidan. Så det är bara vi själva som kan öppna den. Tillika är det bara vi som avgör vad vi vill välkomna in i våra liv
Jag vill påstå att det är mycket som vill pocka på att komma in genom vår dörr idag. Typ som när det ringer på våran mobil av försäljare från utlandet eller sådana som vill lura oss. Dom vill komma åt vårt bank-ID för att komma åt våra pengar. Dom vill helt enkelt tränga sig in i vårt inre egna.
Så tänker jag mig att vår livs dörr många gånger också får besök. Som vill knacka på och lura sig med sådant som inte är nyttigt för våra liv.
Min dörr till min lägenhet har ett titthål. Jag kan se ut genom det och kolla av vem det är som knackar på min dörr. Vill jag inte släppa in vederbörande så öppnar jag inte. Likaså svarar jag inte på alla telefonsamtal jag får till min mobil. Är det ett nummer jag inte känner igen så avvaktar jag något och bedömer läget. Kanske rent av låter mobilsvar ta det. Så kan jag ringa upp i så fall.
Det finns en som står utanför vår livsdörr som så gröna vil komma in. Höll på säga komma in ’igen’. För egentligen har han en gång vakt där. Så av någon anledning har vi handlat så att han lämnat. Kanske har han inte känt sig hemma hos oss. Insett att vi velat haft andra bo där.
Men det fina med Jesus är att han gång på gång vänder åter till vår dörr och knackar på. Och han vill bara väl. Han vill dela levt med oss. Måltiden är en bild på djup sann gemenskap. Det vill Jesus he med dig.
Ta en stund och fundera på vad du öppnar din dörr för i ditt liv. Ser du att det är bara idel goda besök så gläds över det. Ser du att du öppnat för något som du borde låtit din dörr vara stängd för? Be diet då lämna ditt liv. Och öppna bara för det som är bra hädan efter.
🙏
Herre, jag vill öppna dörren för dig. Var mitt ’titthål’ så att jag bara öppnar för det som är bra för mitt liv.
Så kom det. Det efterlängtade VISA till Tanzania🇹🇿 . Det dokument som gör att jag kan resa in i ett land. I detta fall Tanzania. Tänk vad viktig ett papper kan vara. Det ger access till ett land som man får resa runt i. Fritt. Det kostade lite men hela landet öppnade sig i och med att man får detta VISA.
Jesus skulle kunna stavas V I S A . Det är han som är garanten till himlens värld.
”Jesus sade till honom: ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.” Johannesevangeliet 14:6 SFB15
En gammal sång säger :
Han har öppnat pärleporten Så att jag kan komma in Genom blodet har han frälst mig Och bevarat mig som sin
Man skulle kunna säga att Jesus skulle kunna stava ’D ö R R E N’ också. Han är porten in till himlen.
Man skulle kunna säga att Jesus skulle kunna stavas ’V Ä G E N’. För han själv säger att han är vägen till himlen. Så vill man hitta dit så behöver man gå just den vägen. Alla andra vägar blir blindskott.
Att få det VISAt smäller klart mycket högre än ett VISA till vilket annat land som helst. Sök det. Du kommer att finna det.
”Jesus svarade: ”Jag säger dig sanningen: Den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike.””
— Johannes Evangelium 3:3 —
Nikodemus var en ledare bland Fariséerna som i all tysthet. Officiellt var ju den gruppen emot Jesus. Men han ville veta mer. Han söker sig till Jesus under natten.
Han får reda på från Jesus att en människa kan bara få del av Guds rike om den blir född på nytt. För Nikodemus var det mycket märkligt om inte omöjligt. Hur kan man bli född på nytt? Komma in i sin mammas livmoder igen? Jesus säger att bara den som blir född av vatten och Ande kan se Guds rike.
Jesus berör en viktig del i vårt kristna liv. Vi måste, ja det verkar som att det är ett tydligt ’måste’ här, bli född av Ande. Alltså att den Helige Ande får ’föda oss på nytt’.
Att Anden får göra sitt förvandlande inom oss. Allt för ofta uppfattar jag det som att Anden är mindre viktigt. Inte för alla. Inte något måste Ver det. Vad jag kan se finns det inget ’måste’ över Andens yttringar i våra liv. Men uppenbarligen finns det det när det gäller Andens verk i oss till en nyfödelse.
Tungotalet har blivit ett tydligt yttre tecken. Ja, du måste inte tala i tungor, men det är en stor förmån. Jag märker att det gör något djupt inom mig när jag använder det bönespråket. Ett samtal mellan min ande och Guds Ande. Med den Ande som ser djupen hos både mig och Gud. Inte konstigt att det berör på djupet då. Så jag ser det som en innerlig förmån att få ha det. Så sök det språket/den gåvan.
Född på nytt – som att börja om. Att lämna det gamla bakom mig och sträcka mig mot det nya som jag får.
Född på nytt – det nyfödda barnets renhet och vara helt ny. Så tänker jag mig Guds Andes beröring i våra liv när vi blir födda på nytt. Ta emot den gåvan från Gud.
🙏
Herre, föd mig på nytt. Jag vill börja om. Fyll mig med din Ande
Har du tänkt på att ibland är det inte bara läge att fatta ett beslut. Man behöver liksom ett andrum på något sätt. Vi brukar säga ibland att ”vi sover på saken”. det betyder att vi tar inte beslutet nu. Vi tar det Senare. Typ i morgon.
—– Sova på saken —–
För länge sedan läste jag en av Tomas Sjödins böcker. Där säger han:
”Hemligheten är att man måste sluta försöka för att det ska börja hända” — Tomas Sjödin —
Tomas Sjödin har skrivit en bok som heter ”Det händer när du vilar”.
Hur många gånger är det inte som vi krampaktigt försöker och kämpar. Vi ska bara hitta en lösning. Så ligger vi där i sängen och snurrar natten igenom. Säger åt oss själva att det inte leder till något att grubbla nu. Bara vända sig om och somna. Somnar inte. Så snurrar vi ett varv till. Han skriver:
”Det är som om den egna ansträngningen är det som stänger den öppning där informationen ska löpa. ”
Vi tror att det funkar om vi anstränger oss mer. ”Att sova på saken” är inte så dumt. Att bara vila tänket från ansträngningen att hitta lösningen kan ibland lösa dom mest svåra knutar. Men att våga det….
Som troende har jag en stark förvissning om att det fungerar att be till Gud om saken. Att vädra sina tankar med honom. Men visst tvivlar jag ibland som så många andra. Har han svaret nu? Kan jag vänta? Varför dröjer det. Jag ber men försöker allt hjälpa honom på traven lite. Så händer det där ögonblicket då jag till 100% kan lägga mitt bekymmer hos honom och upplever den totala vilan i det.
Att ha tillit till kraften som är större än min egen. Att låta sig föras fram till upplösningen mer än att krampaktigt hitta den själv. Det är en träning i detta. Att våga vila i det mer och mer. Vissa tider i livet fungerar det bättre än andra.
Tomas sammanfattar vila i några satser…
Vila – att vila är att släppa taget.
Vila – att vila är att låta sig omskapas
Vila – all verklig vila förutsätter begränsning
Sug lite på det. Släppa taget, omskapas medan man bara är, att begränsa sig själv…..
”Vilan är en fantastisk tillgång när det gäller att ge sig i kast med sådant som är en övermäktigt” — Tomas Sjödin —
Söndagen – vilodagen – att andas ut. Såg att en översättning säger att Gud skapade jorden och på sjunde dagen ”andades han ut”. Kanske kan nästa söndag få bli en ”andas-ut-dag”. Kanske inte i första hand en dag av vila från veckan som gått. Snarare en vilodag inför det som komma skall. Kanske är det så att dagarna som ligger framför känns övermäktiga. Då är vilan i Guds närhet möjligheten. Möjligheten till att hitta vägen igenom det.
”…Då ska ni tillsammans med alla de heliga kunna fatta bredden och längden och höjden och djupet och lära känna Kristi kärlek...”
— Efesierbrevet 3:18 —
Att förstå Gud på djupet är en utmaning. Paulus vet om det. Lärjungarna likaså. Och hur skulle vi egentligen kunna det? Han är ju helt klart för stor för oss att kunna förstå honom fullt ut. Men Paulus har inte gett upp detta. Han ser en väg. Han ber en bön som gäller oss i vår tid också.
”Jag ber att han i sin härlighets rikedom ska ge kraft och styrka åt er inre människa genom sin Ande, att Kristus genom tron ska bo i era hjärtan och att ni ska bli rotade och grundade i kärleken. Då ska ni tillsammans med alla de heliga kunna fatta bredden och längden och höjden och djupet och lära känna Kristi kärlek, som går långt bortom all kunskap. Så ska ni bli helt uppfyllda av all Guds fullhet.” Ef 3:16-19
Vi lär oss i bibeln att Den Helige Anden är den som förstår djupen hos Gud. Vilket gör att när vi läser om att han skall förklara tron för oss finns det hopp. För Anden vill förmedla djupen hos Gud till oss.
Bad ChatGPT om att görs enbild på detta temat. Kanske inte den bästa förklaring men något åt det hållet. Vi har så mycket att hämta. Djupen är verkligen djup. Bredden kan vi inte ta oss utanför. Höjden är så hög att vi nye kan se dess slut. Men allt inom detta vill Anden förklara för oss. Metodiskt tid efter tid. Vilken utmaning men också ”jag vill veta”-känsla som väcks inom mig.
Det bästa med detta är att Gud vill inte hålla detta hemligt för oss. ”Gud har uppenbarat det för oss genom sin Ande. Anden utforskar allt, även djupen i Gud. 1 Kor 2:10 Han har och vill uppenbara det för oss. Så ta emot det. Det finns för dig.
Tänk dig in i detta: Så ska ni bli helt uppfyllda av all Guds fullhet… Då ska ni tillsammans med alla de heliga kunna fatta … ska!. Det låter möjligt. Det låter hoppfullt.
🙏
Herre, lär mig att förstå djupet hos dig. Jag vill få kunskap mer och mer om vem du verkligen är
Gång efter annan möter jag detta ord ‘Förundras’ i bibeln. Jag gillar det ordet. För mig finns det ordet på tungan och tanken ofta. Desto mer jag läser bibeln desto mer förundras jag. Jag skrev om detta ord för massa år sedan. Jag var förundrad över det ordet då. Jag är nog lika förundrad idag med. Typ 8 år senare. Och kanske är det hemligheten. Att aldrig sluta förundra sig.
När man mötte Jesus och hans undervisning så drogs man till honom. Han predikade inte som prästerna runt omkring dom gjorde. Och hur härda vi än vill som präster, alltså att predika bra, så kan vi aldrig komma upp i hans nivå. Han predikade med med ‘makt och myndighet’ står det bla . det var något helt inåkt omkring honom.Han är likadan idag. Så börja läs, sök studera honom. Du kommer att förundras. Så här skrev jag för typ åtta år sedan:
Förundras
Kändes nästan som ett gammalt förlegat ord först. Förundras. Vet inte hur ofta du använder det ordet. Kanske inte ens reflekterar över det så mycket.
Förvånas, bli häpen, häpna, är ord som försöker förklara detta ord. Ordet visar på ett sätt att reagera mot/för något.
Det är något som väcker förundran. Något som överraskar oss. Får oss att häpna. Det blir något av ett ”wow” Vi tappar hakan. Eller skrattar vi till av ren skär överraskning.
Det största hotet mot förundran måste nog vara att vi tar allt för givet. Att det inte är något konstigt med det och att vi menar att det är en självklarhet.
När vi slutar att förundras blir vi fattiga. Vi tappar en dimension som berikar våra liv.
Inget kan antas som självklart i livet. Allt är egentligen en gåva. För livet fick vi. Vi köpte oss inget liv. Det var en gåva från skapelsen.
Jag minns en särskild gång jag förundrades mycket. Ja, tom med 2 gånger. Det var när mina söner föddes. Jag var så förundrad över dessa fantastiska goa barn som deras mamma födde fram. Knappt jag trodde det var sant.
Så har det funnits händelse efter händelse genom livet som jag förundrats över.
Tror nog att jag satt fart på något hos några av er. Fundera på detta fantastiska att förundras.
Sluta aldrig att förundras. I sig gör det något gott inom oss.
Ps Det finns en bok som heter 100 sätt att förundras. Så det finns hopp om att återerövra denna fantastiska egenskap Skriven av Anna Barsotti, Gunilla Dahlberg, Harold Göthson, Tove Jonstoij Ds
Pedher´s blogg 