– En vandring genom tankar och upplevelser…….
Så är den klassiska morgonen här. Vasaloppsmorgonen. Det är många i spåret. Desto fler framför tvn.
Detta är så häftigt. För 94:e gången startas detta enorma lopp. Lite bilder från tv-bilden innan det är dags för dagens övningar.
Klicka på bilderna så ser du dom i fullformat
”Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.” Psaltaren 119:105 SFB15
Minns du att jag skrev om boken ”Vägen blir till medan(s) vi går”? Om inte kan du kolla tillbaka i sista veckans bloggar och hitta den.
Den här bibelversen ger också en bild av hur vår livsväg formas efter hand.
Många böcker är bra. Dom påverkar oss på olika sätt, mer eller mindre. Men det finns en bok som gör det mer än andra. Det är bibelns – Guds ord.
Jag behövde påminna mig själv (och kanske dig med) om det idag. Tänk att genom att man läser några rader i bibeln så gör den något gott med oss. Svårt för den som inte tror att fullt ut ta in det kan jag tro. Men det är så.
Varför gör bibeln något med oss? Det är ju ytligt sätt bara bokstäver på ett vita blad samlade på ett helt vanligt sätt som alla andra böcker.
Jo, för att bibeln är inandad hos dom som skrev den genom heliga ande. Guds Heliga Ande. Den är alltså inte ihopdiktad. Den är fomad ur djupen hos Gud. Därför gör den något med oss när vi läser den.
På så vis är den med och formar vårt liv och vår livsvandring.
Kanske kan det hjälpa oss att öppna den lite oftare. Utgå från den lite oftare. Att tillåta den påverka oss för vi vet att det gör gott i oss.
Ofta ser vi Vättern med öppet vatten. Helst en varm sommardag med bad och sol. Man talar om att isen lägger sig inte förrän Vättern har runt 7 gånger.
Men denna dag pockade Vättern på min uppmärksamhet. Det blev en promenad utmed vätterstranden. Och det blev några bilder. På Gotland har vi raukar av sten. Vi har raukar av is. Eller ska vi kalla dom för isberg? Ja, det får vara hur det vill med det. Vackert är det i alla fall. Klicka på bilderna så får du dom i sin rätta storlek
Tror ingen har missat att det är valår i år. Partierna har redan taggat upp för att fånga just din och min röst.
Jag har bara några funderingar inför detta val.
1) Vad är det som säger att dom löften man vill ge kommer att hållas? Gamla löften har ju visat sig vara svåra att hålla och genomföra.
2) Jag tycker det skulle var enklare att rösta om alla partierna satsade sin energi på att tala om sin egen politik än tala om allt det dåliga dom tycker dom andra har gjort.
3) Löfte – löfte är löfte. Ett vallöfte är något man vill genomföra om man får makten. Så innan ni som politiker börjar rada upp det ni vill genomföra ber jag er att tänka igenom om ni verkligen vill detta och kan genomföra det. För löfte är löfte.
4) Ska jag rösta denna gång får ni allt övertyga mig att ni har någon substans i ert valprogram. Jag har varit rätt trogen det parti jag röstat på. Men inför detta val är det inte per automatik att rösten hamnar på samma ställa som sist.
5) Det är hög tid att bli mer trovärdig än vad dom sista årens politik gett.
6) Vad är det som säger att årets vallöften inte bara är valfläsk?
7) Det blir en jobbig tid framöver. Mycket prat kommer det att bli. Ber om substans än massa snack.
Men tack och lov bor vi i en demokrati. Vi har möjlighet och rätt att rösta. Våra val är inte riggade.
Detta val kommer att vara väldigt viktigt. Det gör det att nu gäller det att partierna visar vad dom verkligen vill och kan genomföra.
Kanske är det till och med ett ödesval. På något sätt känner jag en viss form av rädsla inför detta val. Det är mycket som står på spel. Inte bara skattemedel utan även värderingar som står på spel. Och det kan få ödesdigra konsekvenser som kommer påverka oss för lång tid framöver. Så detta val är oerhört viktigt.
Min gode vän. Urban Arvidsson har skrivit en bok som heter ”Vägen blir till medan(s) vi går”. 77 texter o än livet. Det blir några sidor varje kväll.
Jag tycker om titeln. Precis så är det. Vår livsväg blir till efter hand.
Allt för ofta vill vi ha lovet serverat framför oss. Det skall liksom ligga där klart och färdigt. Vi vill veta hur det ska bli innan det blir till. Vill ha kontroll på läget.
Men livet är precis så som titeln. Det blir till medans vi går. Det skapas efter hand. Och vi behöver vara modiga att våga gå. För sätter vi oss ner stannar livet. Ska det bli något av det får vi allt börja vår promenad.
Tänk vad spännande det blir. Vi vet inte allt. Kan inte förutse allt. Det är bara att våga och ”slänga oss” ut i livet.
Det är något vackert över detta. Vår livsväg blir till efter hand. Det innebär ju att vi är något av konstnärer som skapar efter hand. Vi är kreatörer. Våra steg blir skapande. Våra handlingar likaså. Det vi gör är att vi skapar vår framtid genom våra steg. Varje steg blir lite av magi. Eller kanske är det mer rätt att säga att våra steg är skapande för jag tror inte på ödets nyck eller hokuspokus när det gäller livet.
Tänk att du är den som sätter fart på något genom att ta ett steg framåt. Lycka till. Din väg skapas medan(s) du går.
Ps Nyfiken på boken? Beställ via denna mail: Urban.maria.arvidsson@gmail.com
Nu hoppas jag att snösmältningen kommer igång snabbt. Typ nu. Det är dags att lägga vintern bakom oss och möta våren.
Ibland behöver man backa ett par steg och betrakta ett tag.
Farten är hög, många besluts fattas, många frågor kommer till.
Att betrakta är inte att tappa tid utan snarar är det ett sätt att vinna på sikt.
Att betrakta är att få en översiktsbild. Få se samma sak från en annan horisont.
I sin negativ betydelse är betrakta någon som står vid sidan om och har åsikter men inte vill göra något själv. Den förhållningen lämnar vi där hän.
Kanske är det inte så dumt att backa tillbaka ibland och reflektera över läget. Att man på det viset kan se vart man åstadkommit. Vad man kanske behöver ändra på. Utifrån det kan man ta ett omtag.
”Att ta under övervägande” är en bra synonym. Säger rätt mycket om att betrakta.
Att betrakta är väl investerad tid men vi har för lätt att se det som förlorad tid. Men det är precis tvärtom.
Det finns dagar som man för evigt kommer ihåg vad man gjorde.
En sådan dag är det idag. Idag är det årsdagen då Palme mördades. 1986 den 28/2 sköts han till döds. Jag minns dagen som igår. Några kompisar var på besök. Vi var på väg till Borås för att handla. Den dagen var inte som alla andra dagar. Sorgemusiken spelades i radion. Det var klart en märklig dag. En dag som man trodde inte var sann och möjlig. Minns att dagen var så blandad. Goda vänners gemenskap samtidigt så tung dag.
En annan dag var när Estonia gick under. Den morgonen vill man inte uppleva igen. Men jag minns vad jag gjorde.
Vi har dagar som satt sina spår. En dag har vi vår tideräkning efter. Före och efter Jesu födelse. Andra dagar är före och efter elfte september. I vårt land är det nog före och efter Palmemordet.
Allt för ofta är det nog negativa minnesdagar som sätter djupast spår. Men tänker vi efter så finns helt klart dagar som satt spår. För mig är det 18 juni och 7 augusti. Det var då mina barn föddes. Två spännande dagar som har sina egna historier med tex P- bot som blev efterskänkt
Du har säkert fått upp dina minnesdagar och hamnat in i allt vad som hände då liksom jag. Somliga av dom behöver vi nog lära oss att lämna. Andra skall vi vårda desto mer varsamt.
Tänk om det räckte med en tanke för denna dag.
Kanske har du reflekterat över hur många tankar man tänker varje dag. Somliga menar att vi tänker 65000 tankar varje dygn. 95% är samma tankar som förra dygnet. 3500 är nya. Somliga menar att vi själva styr över våra tankar. Jag är inte lika övertygad över det.
Det kan vara tankar man själv bestämt sig för att tänka. Om det bara var dom vore det väl enklare. Fast handen på hjärtat, dom är ibland på tok för många dom med.
Men allt för ofta blir man införlivad i andras tankar också. Det kan berika vår dag i allra högsta grad. Tack och lov för dom. Men ibland kan även dom bli för många.
Sen finns det dom tankar som man blir mer eller mindre påtvingad. Tankar som sätter sin dag på kant. Dagen blir långt ifrån det man tänkte och planerade. Behöver inte alls vara fel men dom kom liksom inte lägligt.
Så ibland tänker jag att ”tänk om det räckte med en tanke för den här dagen”.
Att bara få vara koncentrerad på en sak. Ha sitt fulla focus på en sak och en tanke.
”Bara att låsa in sig, stänga dörren, bara koppla bort och av typ” kanske du säger”. Ja, inte så enkelt tänker jag. Hur ofta har jag inte försökt det? Så händer det något dom sätter det på kant.
Visst vet jag att det både är viktigt och behövs att reflektera och återhämta sig. Absolut. Lika sant är det att det finns många djup i detta med tankar. Somliga menar att vi blir det vi tänker. Men just nu funderar jag över bara en sak…..
Tänk om det kunde räcka med bara en tanke för den dag som inne är
Under 17 dagar har vi fått se och lära oss mycket om känslor.
Det stavas med 2 bokstäver. O och S – OS. Alltså det är mycket känslor. Glädje och tårar är väl dess ytterlighet.
Tänk att man kan gråta över ett vunnet silver. Hur många är det som aldrig kommer ens i närheten av att kunna tävla om en medalj?
Känslor är ibland jobbigt. Det liksom spelar oss ett spratt. Jag undrar om det inte är så att många av dom känslor vi möter är inte värda att lägga för stor energi på. Det bästa vi kan göra är att ”bryta ihop och komma igen”.
Men tänk vad goda känslor gör med oss. Vi kan nästa lyckas med vad som helst med goda känslor. Kanske tom överglänser massa kompetens och annat vi kan tillskriva framgång. Ibland kanske det tom räcker helt gott med en god känsla och skön magkänsla att göra något på ett visst sätt.
Så kanske skulle vi satsa mer på att skapa goda känslor.
Lika sant som en dålig känsla kan sänka oss kan en god känsla lyfta oss.
Därför tror jag att vi behöver göra vad vi kan för att skapa just god känsla.
Den stora risken att misslyckas med det är att man får så mycket att göra så att man inte har tid för att skapa goda känslor.
Pedher´s blogg 